Obama finansierar sin protektionism med andra länders pengar

USA:s krispaket på 790 miljarder dollar öppnar för protektionism. I krispaketet finns en "by American klausul som ställer krav på att endast USA-tillverkade produkter används i exempelvis byggen och andra projekt som finansieras med pengar från krispaketet. Senaten har gjort ändringar i formuleringen men själva den protektionistiska klausulen har inte tagits bort. Enligt den nya texten ska klausulen tillämpas på ett sätt som överenstämmer med USA:s åtagande enligt internationella överenskommelser. Stimulanspaketets tvetydighet öppnar således för protektionism även om senaten ställde villkor på hur klausulen ska efterlevas.

1. Astronomiska skulder och budgetunderskott som ingen vet hur de ska finansieras

Det mest oroande för världsekonomins utveckling är den totala omedvetenheten hos den federala amerikanska regeringen om hur USA:s växande budgetunderskott långsiktigt ska finansieras. Två gigantiska och ofinansierade krispaket på sammanlagt 1600 miljarder dollar har röstats fram på så kort tid. Ändå varken Bushs eller Obamas regeringen verkar ställa sig frågor kring med vilken typ av underskott regeringen tänker driva USA:s ekonomi framåt. USA:s budgetunderskott för 2008 landade på 455 miljarder. Kongressens budgetkontor har räknat med ett rekord underskott på 1.200 miljarder dollar för budgetåret 2009. Och då är Barack Obamas gigantiska paket på 790 miljarder dollar inte inräknat.

USA:s statsskuld ligger idag på 10.608 miljarder dollar. Med Obamas paket beräknas den amerikanska statsskulden uppgå till 70 procent av BNP. Detta är mycket oroande, särskilt mot bakgrund att de privata skulderna, både företag och enskilda personer, redan är enorma.

2. USA:s protektionism finansieras med andra länders pengar

Det är anmärkningsvärt att en amerikansk regering över huvudtaget kan tänka i protektionistiska banor. Detta särskilt mot bakgrund av att USA:s stimulanspaket och budgetunderskott bygger just på att andra länder köper amerikanska statspapper.

Asiatiska centralbanker, nämligen Kina, Taiwan, Japan, Singapore och Indien köper dollar och amerikanska statspapper och finansierar USA:s underskott. De gör detta för att upprätthålla dollarn på en tillräcklig hög nivå för att säkerställa att deras produkter förblir konkurrenskraftiga.

Särskilt Kina är den största långivaren till USA med 2000 dollar i form av reservvaluta eller amerikanska statsobligationer. Detta på grund av att Kina exporterar motsvarande 25 procent av sin BNP till USA. Utan detta är den kinesiska tillväxten i stor fara. Kina har därför intresse av att hålla dollarn på en lagom hög nivå för att säkra exportintäkter och samtidigt behålla värdet på de enorma valutareserverna i dollar.

3. Oreflekterad finanspolitik kan driva värlsekonomin mot ett kollektivt finansiellt självmord

USA bedriver en oreflekterad finanspolitik som dränerar andra länder på sina kapitalreserver och riskerar därför att leda världsekonomin mot ett finansiellt ekonomiskt självmord. Landet går in i en protektionistisk krisperiod samtidgit som den protektionistiska krisbekämpningen finansieras med hjälp av andra länders kapitaltillgångar. Kina och andra asiatiska länder kan inte låna sin besparingar till USA villkorslöst och på obestämd tid. Kina t ex har ett eget stimulanspacket att finansiera och som uppgår till 4550 miljarder dollar.

Det mest oroande är att den amerikanska regeringen inte verkar förstå att till slut så kommer det en dag då den finansiella oredan måste rättas till, då man måste återställa den amerikanska ekonomin i balans, innan en total kollaps kan inträffa. USA måste därför, i samverkan med andra länder, söka alternativa och finansiellt mer reflekterade vägar för att övervinna krisen. I ett första steg bör USA redovisa ett saneringspaket för såväl budgetunderskotten, statsskulden och underskotten i handelsbalansen. Särskilt viktigt är att införa hårdare regler för finanspolitiken och strängare federal budgetdisciplin för all framtid. Lärdomar av svensk finanspolitik och svensk expertis på området bör kunna användas i detta sammanhang.

Om inte åtgärder i denna riktning vidtas riskerar USA att avglobalisera världsekonomin i stor skala och leda till en global kollaps för de finansiella och ekonomiska systemen.

Hedi Bel Habib (85 artiklar)

Anmäl