Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Barn- och tvångsäktenskap

Utredaren Göran Lambertz föreslår att tvångsgifte kriminaliseras och att dispenserna för barnäktenskap slopas. Läs (2) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Foto: Scanpix
Sofia Brantnell om Fritt forum

Kul med alliansregering?

Som student känner jag en smygande oro över den utveckling vår nuvarande regering har tagit gällande högskolornas framtid. Det jag syftar till är två förslag på åtgärder som kan återfinnas i en utredning och en proposition som regeringen har tagit fram gällande den svenska högskolan och dess självständighet och ekonomiska ineffektivitet.


Om författaren

Jag är student vid Umeå Universitet och pluggar juridik. Jag kommer att vilja forska i framtiden, varför ämnet berör mig.

Det första förslaget gäller universitetsavgiften som regeringen har föreslagit att skall införas för svenska studenter för att korta ned studietiden från sex till fyra år. Långtidsutredningen 2008 (SOU 2008:105), som presenterades i slutet av november, ger förslag på att avgiftsbelägga studietiden för att studenterna ska bli mer effektiva under sin sudietid. För att klara av de planerade avgifterna och för att undvika snedrekrytering ska stipendier och lån införas.

Det andra förslaget återfinns i en proposition som regeringen har framfört “Ett lyft för forskning och innovation” (Prop. 2008/09:50). Där finner man en alarmerande utveckling för svensk forskning i följade mening: “Satsningar på forskningsområden av strategisk betydelse för det svenska samhället och näringslivet introduceras”. I sin enkelhet verkar denna mening helt ofarlig, det som gör den till något annat är konsekvenserna av dess implementering.

Det som pågår är en smygpolitisering av svensk forskning. Sammansättningen av Vetenskapsrådets styrelse ska förändras till att bli en organ som främjer regeringens målsättningar på bekostnad av den fria forskningen. Med hjälp av dessa “strategiska satsningar” pekar regeringen ut vilka forskningsområden som ska prioriteras, vilket kommer att bestämmas av forskningens kommersiella värde, då forskningen ska leda till “konkreta och lönsamma resultat”.

I och för sig är 5 miljarder kronor extra i forskningen en ambitiös förhöjning och mycket prisad av main-stream forskarvälden. Det finns dock vissa som är mindre nöjda. De som är missnöjda med propositionen är genusforskare, humanister och samhällsvetare. Alltså alla de som i allmänhet tänker snäppet längre och ser djupare in på och ifrågasätter de rådande diskurserna i samhället. Att inskränka på den fria forskningen belyser den maktfördelning som regeringen vill skapa i samhället.

Att avgiftsbelägga högskolan är en dålig idé. Att den svenska studenten studerar sex år och inte fyra borde ses som något positivt snarare än något negativt. Den svenska studenten försöker kanske få familjelivet och studierna att gå ihop, de flesta jobbar vid sidan av studierna för att få pengarna att räcka till. Att avgiftbelägga högskolan borde inte bidra till något positivt, däremot torde en förhöjning av studiemedel göra det. Alliansregeringen har fått det hela om bakfoten. Problemet ligger inte alltså på att svenskar är slöa och ineffektiva, utan på att det oftast inte går att ta ut examen i den planerade tiden. Att låna ytterligare pengar för att betala högskoleavgifter är inte att föredra, studenter blir på så sätt överbelånade under studietiden.

Att kommersialisera forskningen är en ännu sämre idé än det först nämnda. Hur kan en “liberal” regering förmå sig at inskränka på den fria forskningen? Går inte denna princip emot liberalismen grundläggande idéer om människans fria vilja att leva som man vill utan att staten styr den enskilda individen mer än nödvändigt? Det har dessutom påpekats att den grundläggande fria forskingen ofta kommer fram till oväntade innovationer, något som en kommersiell forskning troligen inte gör, eftersom den ska bedrivas i en viss förutbestämd riktning. Det blir dessutom problematiskt att objektivt och kritiskt granska samhället om man ska ta ekonomiska intressen i beaktande under forskningsprocessen.

Vill vi gå fyra år i högskolan, vara överbelånade i 10 år framåt, för att komma fram till en massa nonsens forskningsresultat som är strakt tendentiösa? Eller vill vi studera upp till sex år och ha en möjlighet till att forska kring de företeelser som intresserar oss, som exempelvis Hans Andersson som studerat parningsritualer i sin studie “Spelets regler – en studie av krograggandets oskrivna regler”? Mitt val är helt klart. Jag hoppas ert är det med.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3733

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"De som är missnöjda med propositionen är genusforskare, humanister och samhällsvetare. Alltså alla de som i allmänhet tänker snäppet längre och ser djupare in på och ifrågasätter de rådande diskurserna i samhället."

*sätter teet i halsen* Genusforskare tänker längre? Har solen börjat kretsa kring jorden, ljushastigheten ändrats och natt blivit dag? Det vill jag se med egna ögon innan jag tror på.

Permalänk | Anmäl #1 Karl, 2009-02-18, 18:45

Alliansen är i grund och botten en bra idé, men problemet för dem är att de "inte går hem" hos alla. Studenterna har fått ta stor stryk av alliansens politik. Jag tror de flesta är rädd förbannade för att regeringen tog bort studerandevillkoret i A-Kassan. Speciellt för de grupper som har utbildningar som saknar tydlig yrkesprofil, tex olika samhällsvetenskapliga program. Tydligast är det bland de som läst statsvetenskap och freds- och konfliktvetenskap. Många går rakt ut i arbetslöshet och socialbidragsberoende och blir fast där eftersom det finns ett överskott på samhällsvetare och det lär inte förändras på lång tid. Dessa lär således bli sittande med socialbidrag och snabbt bli utförsäkrade ur systemet. Det blir kyrkorna och välgörenhetsorganisationerna som får ta ansvaret för att utbildningarna inte håller måttet. Det är bättre för de unga att börja stämpla direkt efter gymnasiet eftersom då ökar sannolikheten att få jobb. Allfler jobb kräver INTE högskoleutbildning eller examen. De räcker allt som oftast med en färdig gymnasieutbildning hos de allra flesta arbetsgivare. Den som politiker som påstår något annat ljuger för svenska folket och vilseleder de unga. Sverige behöver en riktig diskussion om högskolornas och universitetens framtid...speciellt när det gäller teoretiska program som saknar koppling till arbetsmarknaden. Fler borde mejla regeringen varje dag om denna fråga så de inser att vi har ett enormt stort problem i vårt land. Studenterna skall INTE behöva betala priset för att universitet och högskolor misslyckas i sitt uppdrag att göra studenterna anställningsbara. De som har blivit vilseledda när de sökt sin utbildning skall givetvis ha full rätt att börja om med 4 nya studieår efter sin examen antingen i Sverige eller utomlands där de finns bättre möjligheter tex Kanada. Kanada har det bästa systemet enligt alla eftersom de har ett ordentligt samarbete mellan Universitet/College och de federala myndigheterna som hjälper studenter och nyutexaminerade att få kvalificerade jobb som är anpassade direkt till studenternas utbildning. Så borde vi också jobba istället för att dumpa nyutexaminerade samhällsvetare hos socialen därför att Arbetsförmedlingen saknar viljan och kompetensen för att kunna hjälpa dem att hitta jobb.

Permalänk | Anmäl #2 Mikael Drakenberg, 2009-03-18, 15:29


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.