Fritt forum

Foto: Scanpix

Hans Palmstierna om Fritt forum

Världsekonomin går i 200km/h mot en betongvägg

Publicerad: 2009-02-06 00:02, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11

63 millningar
19 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Hobby-ekonom (till yrket IT-konsult) som maniskt bloggat om finanskrisen sedan dagen innan Lehman Brothers gick i konkurs. Förespråkar "riktig kapitalism" och ogillar statligt slösande av pengar. Önskar att det fanns en enda valuta i världen med säkert värde, så att jag hade någonstans att investera mina pensionspengar. Tror att den andra finanskraschen blir väsentligt mycket värre än den första, och att inget blir bättre förrän allmänheten inser vad som ledde hit.

Världsekonomin har ett problem som inte kommer att gå att ignorera länge till. Det faktum att vi åker 200 kilometer i timmen mot en betongvägg. Lehman Brothers dödssuck och aktiemarknadens kollaps under 2008 var inte ”den stora katastrofen”, det var en förvarning från en ekonomi som har felskötts alltför länge, och som snart kommer implodera.

Vi varvar tillbaka klockan till 1970-talet. Stagflation. Räntorna var höga, likaså inflationen. Den onda spiral som utlöstes av oljekrisen tycktes omöjlig att bryta, men tillslut gjorde dåvarande chefen för amerikanska Federal Reserve en massiv åtgärd – och drog upp räntan på rekordnivåer. Arbetslösheten steg, men inflationen gav med sig. 80-talet blev ett bättre årtionde. 2001 brister ”dot-com”-bubblan och alla lärdomar från tidigare årtionden är som bortblåsta. Alan Greenspan anser att vi tar oss ur recessionen genom att chocksänka räntan. Recessionen blir mycket mild, och världsekonomin tar fart igen. Inflationen som räntan resulterade i lyckas dölja sig väl i amerikanska bostadsmarknaden, vilket gjorde att ekonomer och politiker missade den. Men sedan sprack även den bubblan och bolåne-krisen startade, en kris som till syvende och sist kommer ha varit långt mycket värre än ”dot-com”-krisen, hade denna tillåtits att fortgå utan desperata räntesänkningar.

Vad de flesta ännu vägrat inse är att det spelar ingen roll hur många garantier som ställs för bankmarknaden, hur mycket pengar som pumpas in i de finansiella systemen – för det är inte där problemet finns. Problemet är den överkonsumtion som möjliggjordes av det hysteriskt låga ränteläget, särskilt mellan 2002-2005. Hur mycket pengar som än trycks upp eller garanteras så kan ingen regering i världen ändra på det faktum att pengarna är BORTA (d.v.s. värdet bakom pengarna är borta – att trycka sedlar eller stoppa in nollor på bankernas konton skapar bara inflation). Pengar som skulle investerats i att öka produktionskapaciteten och effektivisera samhället för att klara framtida pensionärer har slösats på lyxkonsumtion. Vårda din platt-TV ömt, ty den innehåller utöver det du betalat för den ett värde som skulle ha gått till att garantera din pension.

Det naturliga beteendet när ekonomin ser dålig ut är att spara. Det gäller samtliga, inklusive konsumenter, banker och regeringar.

Konsumenterna sparar – för det vet att sämre tider väntar. Det är därför det gastas högt om ”deflations-mardrömmen” i media. Deflation är förövrigt ett felaktigt begrepp, för penningmängden har inte minskat, det är endast priser som sjunker (A leder till B, men inte endast A leder till B utan även C kan leda till B). Sjunkande priser är i dagsläget ett symtom på att ekonomin håller på att ställa om. Inte på att ekonomin håller på att kantra, utan att den ändrar produktion från sådant som vi inte behöver till sådant vi behöver. Detta kan endast ske på ett sätt – de som arbetar med att tillverka saker vi inte behöver blir arbetslösa, och får så småningom jobb med att tillverka sådant vi behöver.

Bankerna försöker spara – trots banbullor från Anders Borg om att de inte får ”talla i godisskålen”. Om det är kapital-brist på bankerna finns det bara en sak de kan göra för att överleva – höja räntorna. Men det kommer inte på tal, istället skall bankerna få kapitaltillskott. Vad hela världen tycks ha glömt är att regeringen inte kan producera något. Det enda de kan göra är att be Riksbanken trycka upp pengar, och ge till bankerna i ersättning för de pengar som har förlorats på dåliga lån och på att det har konsumerats istället för sparats. Alla visste att statsskulder och expansion av pengamängden var ett lån på framtiden – men ingen ville tänka på att en dag var det dags att betala tillbaka. Den dagen har kommit.

Men vad gör regeringen? Första åtgärden när finansoron svepte över oss var att svenska staten höjde insättningsgarantin och erbjöd bankerna försäkringar på 1500 miljarder. Lyckligtvis tackade de flesta bankerna nej. För det som ser ut som en garanti att banker inte går omkull är i själva verket en garanti att om tillräckligt många banker går omkull, så gör svenska staten det också. Svenska staten har inte 1500 miljarder kronor. Vad svenska staten har är våra kommande skattepengar som redan är belånade – och dessutom skall de täcka alla statens utgifter. Säg åt någon på riksrevisionsverket att de måste vaska fram 1500 miljarder kronor ur den svenska statsbudgeten de närmsta åren. De skulle inte kunna få fram en tiondel. Så bankgarantin blir inget annat än ett löfte om hyperinflation när en eller två banker faller. Och insättnings-garantin som sägs garantera våra pengar på banken – likväl den gör det med skattebetalarnas pengar. Följaktligen är du garanterad att om dina pengar försvinner för att en bank går omkull, så ersätter staten dem med mer av dina skattepengar. Höjda skatter eller mer inflation och statsskuld – det är de två alternativ som finns. När skall politiker inse att alla statens pengar är befolkningens pengar, och att hur de än vrider och vänder på det så är det oss de är skyldiga pengar, oavsett räddningsaktioner och bankstimulanser? Att Anders Borg nu talar om sunda statsfinanser är ett bra tecken – låt oss se om han håller det löftet de närmsta åren.

Vad ingen ännu har tagit upp för att ingen vill kännas vid det, är att det logiskt finns en gräns för hur stor statsskuld ett land kan dra på sig innan systemet brister. I exakta monetära termer går detta knappast att förutse, och ingen tror att det kan hända endast för att det ännu inte har hänt. Men all logik säger att om stagflation likt den på 70-talet inträffar så kommer räntorna på statsskulder bli enorma. Naturligtvis kan staten låta bli att betala – med resultatet att vi slutar leva i en demokrati (för vem skall dra staten inför rätta?). Alternativet är en hyperinflations-spiral. Låt oss hoppas att skuldberget inte sväljer oss denna gång, utan ger oss tid att betala ned det.

Men varför ägnar sig då världens regeringar åt ”stimulans-paket”? Min gissning är kollektiv glömska och naiv förhoppning om att verkligheten skall visa sig vara ologisk. Företag som ägnar sin tid åt att konstant konkurrera om kunderna har insett att de måste dra ned produktionen – för folk vill inte eller kan inte spendera. Då kliver staten in och öser pengar där den anser behövs. Hur skall staten veta var dessa pengar ”behövs”? Tror vi att staten är en bättre aktör än de företag som kämpat år ut och år in för sin överlevnad, vilken de endast kan uppnå genom en sak : Vinst. Hur skall staten kunna skapa efterfrågan där den inte finns? Hur skall staten veta vad 9 miljoner människor har för preferenser vad gäller konsumption, sparande och investeringar? Det var detta som Sovietunionen föll på – det går helt enkelt inte för någon enskild myndighet att fastställa lämplig produktion och pris på de miljontals olika varor och tjänster som finns. Betänk sedan hur mycket färre dessa var i Sovietunionen. Och innan ni utbrister ”men det är ju inte priskontroller och lönefixning vi förespråkar”, tänk efter en gång till. Vad händer med marknaden om staten artificiellt ändrar efterfrågan på olika varor och tjänster genom riktade skattelättnader (ROT-avdraget), eller publika projekt (t.ex. rusta upp miljonprogrammet), eller garantier för lån som annars inte hade givits?

Sverige har ett relativt sett bra läge, av två anledningar. För det första så har vi en regering som har dragit ned på skatter, och som har visat sig någorlunda kompetent att stå emot alla hysteriska förslag att ge pengar till företag som går dåligt. Därmed inte sagt att regeringen har gjort enbart gott för ekonomin – tvärtom. Mycket av det som gjorts och görs är högst kontraproduktivt. Men i jämförelse med framför allt USA och Storbrittanien har de varit relativt modesta med att lova bort pengar – än så länge. Vi har även en regering som teoretiskt sett kan inse i tid vad som behövs – d.v.s. nedskärningar i publika sektorn och skattesänkningar (regeringen Reinfeldt föredrar ordet skatteavdrag – som jobbskatteavdraget t.ex.). En regering som kan inse att svenska folket måste öka sparandet, dra in svångremmen ordentligt och detta i ett internationellt handelsklimat som bäst kommer kunna liknas vid polarkyla. Nästa gång ni hör arbetslöshets-siffror, fundera då på hur mycket längre tid det skulle ta innan dessa personer skulle få jobb som är ekonomisk hållbara och producerar välfärd, om regeringen lade sig i ekonomin ännu mer.

För det andra så är Sverige ett land som producerar – vi är knappast självförsörjande – men den inhemska konsumtionen i förhållande till vad vi faktiskt producerar är relativt låg om man jämför med USA. För det är här som systemet med 99% sannolikhet brister. USA har en stadsskuld på 11.000 miljarder dollar – och planerar att öka den med minst 1000 miljarder dollar under nästa år. Utöver det har amerikanska Federal Reserve utlovat att de ska ”köpa allt som rör sig”, för att få ned de långa räntorna och tillföra ekonomin likvida medel. Intressant nog ligger det just nu 800 miljarder dollar hos Federal Reserve, som de vanliga bankerna äger men inte lånar ut. Varför? För att det finns inga vettiga lån att ge ut, inga lån som inte är en genomsnittlig förlust p.g.a. sannolikheten att lånet inte kan betalas tillbaka. Bankerna vägrar att skicka vidare pengarna från Federal Reserve ut till marknaden – för de vet vad som händer. Enligt rådande bank-principer, s.k. ”fractional reserve banking” kan dessa $800 miljarder stå som säkerhet för lån till företag och konsumenter på $8000 miljarder, d.v.s. 10 ggr så mycket. Så hurra inte när USA tror att det vänder för att någon har tvingat bankerna att börja låna ut igen – för om inte Federal Reserve hittar något magiskt sett att få ut dessa reserver ur systemet sekunden det vänder, så kommer överbelånings-spiralen tillbaka igen, denna gång 100 ggr värre.

Ytterligare problem synes vid horisonten för USA, det ryktas om att redan vid förra ”kris-paketet” så började det bli svårt för amerikanska staten att hitta finansiering (vem vill köpa stattsskuldväxlar när någon lovar att trycka $2 biljoner (trillions) nya?). Detta problem förvärras av problemet att varje gång amerikanska staten spenderar pengar så leder detta på sikt till inflation, vilket devaluerar dollarn och gör statsskuldsväxlar ännu mindre värda. Kina och Japan har varit stora köpare av dessa, något de bittert kommer få ångra. Tänkt dig själv att du sålt en väsentlig del av allt du äger eller har producerat, och när du sedan bestämmer dig för att handla för pengarna så får du bara hälften så mycket saker tillbaka. Hur länge kommer utländska investeringar i en sjunkande valuta pågå? Det finns en gräns för hur länge USA kan leva på effekten av att dollarn anses vara ”säker”, och att folk därför flyr dit när vanliga investeringar ser skakigare ut än tidigare. Så fort tillräcklig mängd utländska investerare vill ha något tillbaka för sina dollar så drivs inflationen igång, och detta kommer göra att ännu fler investerare vill lösa in sina dollar till reella varor. Den amerikanska dollarn riskerar en ”bank run” av episka mått. Drygt 30 år senare kan Nixons val att ta bort guldstandarden på dollarn visa sig vara det dyraste misstaget i världshistorien.

De flesta tror inte på förutsägelser som denna, eller den typ av ekonomiska resonemang jag använder. Politiker gör det inte för att de då måste inse att de är maktlösa. Vanligt folk gör det inte för att de desperat inte vill tro att det skulle kunna vara så illa. Men när dollarn faller, och då menar jag inte till 6.50 – jag menar till under 2 kronor, säg inte att ingen förutspådde det hela. Det jag har sammanställt här är endast slutsatser dragna av ”sunt förnuft” vad gäller ekonomin. Principer vars förespråkare har blivit ignorerade i mer än ett halvt sekel. Jag uppmuntrar folk att försöka slå hål på resonemangen – ingen blir lyckligare än jag om jag har fel. Men gör er själva en tjänst och se till att ni tror på resonemangen själva, och inte baserar det på antaganden gripna ur luften, som ”ekonomin är mer invecklad än så” eller ”staten fungerar visst som drivkraft för en avstannad ekonomi”. Hurdå? blir min slutgiltiga fråga.

(Och om någon undrar vem den djävulska arkitekten bakom kollapsen av världsekonomin är, så var hans namn John Maynard Keynes, ekonomen som trodde att statligt spenderande kunde skapa välfärd)

Hans Palmstierna (28 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3674

19 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Den stora bomben som kommer är kollapsen av fractional reserve banking-systemet. Att guldstandarden alls övergavs byggde på en förhoppning att det går att evadera verkligheten - att det går att få något för inget; att politikerna är bättre på att organisera och fatta beslut om människors liv och livsval än människorna själva.

Permalänk | Anmäl #1 Ragnar Danneskjöld, 2009-02-06, 09:24

"Vad händer med marknaden om staten artificiellt ändrar efterfrågan på olika varor och tjänster genom riktade skattelättnader (ROT-avdraget), eller publika projekt (t.ex. rusta upp miljonprogrammet)"

Ursäkta, men just upprustning av miljonprogrammet, nya billiga bostäder och rejäla investeringar i infrastruktur är exempel på saker en myndighet faktiskt med tillräcklig säkerhet KAN utgå från att medborgarna efterfrågar. Snabbtåg och bostäder för alla som vill ha är inte samma sak som platt-TV eller väskor.

Beträffande Keynes fick hans idéer genomslag på grund av det ekonomiska systemets totala haveri. Och det var knappast Keynes Nixon stödde sig på när han avskaffade guldstandarden.

Permalänk | Anmäl #2 Daniel, 2009-02-06, 09:26

Fantastiskt bra inlägg. Det måste vara roligt att trycka pengar att ha och bolla med mellan bank och regering som man gör i Amerika. Men det är synd om amerikanska folket som får agera mjölkko om och om igen. Men nu har det roliga tagit slut. Ballongen har spruckit.

Permalänk | Anmäl #3 Helena Palén Olofsson, 2009-02-06, 09:37

I en snar framtid kommer man att kunna söka gamla sidor av newsmill och se att medan världsekonomin kraschade och vår tids största ekonomiska katastrof höll på att braka loss, skrev folk om kändisknarkare och poliser som fäller dumma uttalanden mitt upp i kravaller. Tack för dina ansträngningar i alla fall. Men konsumentsamhället håller tydligen fortfarande blunda medan vi närmar oss betongväggen.... inklusive newsmill.

Permalänk | Anmäl #4 Patrick Gallagher, 2009-02-06, 23:25

Men ansåg verkligen Keynes att välfärd skapas genom statlig spenderande?

Johan Norberg nämner t.ex på sin blogg 31/1:
(http://www.johannorberg.net/?page=displayblog&month=1&year=2009#3041)

After a meeting with other economists in 1944, John Maynard Keynes said "I was the only non-Keynesian at that meeting"

Skilj mellan Keynes kritik av bristerna av 20-talets ekonomiska teori och 60-talets keynesianism !

Permalänk | Anmäl #5 Mats, 2009-02-06, 23:46

Daniel : Klart alla vill ha en upprustning av miljon-programmet, men är det rätt tid att lägga pengar på det när ekonomin har sin värsta svacka på 60 år? Och Richard Nixon var den första att någonsin säga "We're all Keynesian now", även om Martin Wolf på Financial Times var den första att slänga ur sig det denna gång.

Ragnar : Hope to see you in the Gulch.

Permalänk | Anmäl #6 Hans Palmstierna, 2009-02-07, 02:03

Mats : Förutom de felaktiga teorierna i "General theory" så var Keynes även en drivande faktor bakom Bretton Woods-systemet, d.v.s. det ekonomiska system som skapades efter WWII och höll tills Nixon tog bort guldstandarden. Men visst har du rätt i att "Keynesianer" ofta drar saker mycket längre än Keynes. Kolla bara på Paul Krugman. Han är iofs ingen riktig ekonom, men iallafall.

Permalänk | Anmäl #7 Hans Palmstierna, 2009-02-07, 12:01

Tyvärr kommer vi alltid ha arbetslöshet med dagens ekonomiska system. Finns det verkligen inget alternativt system? Om vi nu inte ska ha 'full sysselsättning' är det väl viktigt vad vi ger de arbetslösa för förutsättningar. Inte kan det vara meningen att folk ska få lämna hus o hem och leva i misär vilket är fakta med dagens svenska styre? Gillar annars tanken med en valuta, är inte det en socialisttanke? (annars är det ju så att det finns mängder med arbetsuppgifter som borde utföras men inte utförs-att ta 'hand' om människor unga som gamla, för ekonomin är ju skapad av människor för människor-eller?)

Permalänk | Anmäl #8 Roger, 2009-02-07, 21:44

"Det jag har sammanställt här är endast slutsatser dragna av ”sunt förnuft” vad gäller ekonomin. Principer vars förespråkare har blivit A HREF="http://sv.wikipedia.org/wiki/Internettroll">ignorerade i mer än ett halvt sekel. Jag uppmuntrar folk att försöka slå hål på resonemangen – ..."
Hans Palmstierna - Din framförda uppmuntran att slå hål på MaktPyramid-MaktElit-Nissarna/Selmorna förryckta GalenPannors ekonomi-styrnings-vansinne kan jag ej annat än till 100 % stödja, verkligen...

Permalänk | Anmäl #9 Josef Boberg, 2009-02-08, 13:46

Förfärligt mångordigt, delvis rätt och delvis fel.
-
Riktigt är att vi har haft en inflatorisk överkonsumtion, och att de här finansgarantierna bara skjuter problemet framåt som en snödriva.
.
Alldeles på tok är avvisandet av J M Keynes, baserat på det fundamentala, direkt besynnerliga tankefelet att offentliga investeringar är värdelösa. Massiva offentliga investeringar i verklig nyttighet är i själva verket det enda som kan reda upp situationen, men det är politiskt omöjlligt, eftersom det kräver skattefinansiering vilket strider mot den dominanta borgerlighetens klassintresse.
.
http://www.newsmill.se/artikel/2008/09/02/om-de-okande-klyftorna-i-det-s...
.
Grunden till dagens kris har vi runt 1980, då den korrekta keynesianismen började överges för att tillfredsställa de besuttna klassernas skattekverulans. I dag bär det mycket riktigt åt helvete. Om det ska gå med 200/250 km/h med Anders Borg och hans utbudsekonomi, eller med 250/200 km/h med Hans Palmstierna och hans monetarism ser jag som en sinkadus, det är pest eller kolera, ett val som saknar intresse.
.
För en generell ekonomisk analys rekommenderar jag till läsning min egen artikel:
.
http://www.newsmill.se/artikel/2008/10/21/ekonomins-elande#comment-20665
.
inkl. den långa raddan av kommentarer. Väsentligt i sammanhanget är den stora skillnaden mellan aktiv och passiv konjunkturstimulans (något dagens gängse vulgärekonomer systematiskt och avsiktligt förbigår med tystnad). Offentliga investeringar är vad ekonomin behöver, men skattesänkningar gör bara ont värre med nuvarande skyhöga sparbenägenhet.

Permalänk | Anmäl #10 Peter Ingestad, 2009-02-10, 12:01

USA har dessutom ofinansierade skulder i sina pensions och sjukvårdssystem på ca 44 000 miljarder US dollar...

Köp inte amerikanska obligationer dom är värdelösa... USA har ju AAA rating av de mycket seriösa kreditrating instituten Standard and Poors och Moodys... Det var samma företag som garanterade solvensen i bostadsobligationerna... Eftersom företagen är amerikanska så kommer dom inte sänka sitt eget land...

Politik går alltid före ekonomi... Frågan är inte om den amerikanska bubblan spricker frågan är när...

Permalänk | Anmäl #11 Jonas Melander, 2009-02-10, 13:07

Kolla nedanstånde länk om USA:s finansiella moras...

http://www.iousathemovie.com/

Permalänk | Anmäl #12 Jonas Melander, 2009-02-10, 13:16

Peter :

Jag har aldrig sagt att offentliga investeringar är värdelösa, däremot stimulerar de inte ekonomin, utan leder bara till en fortsättning på de felinvesteringar som redan gjorts. En allvarlig recession som blir en accelererande inflationär depression är vad USA kommer få. Vad Keynesianer aldrig kan svara på är

1 ) Hur ska man undvika att snedvrida konkurrensen
2 ) Hur ska man undvika att pressa ut privata aktörer
3 ) Hur ska man väga upp för den framtida skuldbördan, om man lånar pengarna?
4 ) På vilket sätt "stimulerar" stimulansen ekonomin mer än att man får en kedje-effekt av stimulanseffekterna, som naturligt försvinner om man inte fortsätter stimulanserna förevigt?
5 ) Hur ska man väga upp för de störningar i prissättning som uppstår p.g.a. stimulansen, vilket gör att efterfrågan på konsumptionsvaror inte kommer stiga, och den artificiellt höga efterfrågan på kapitalvaror kommer bestå?

För övrigt är jag inte monetarist, Milton Friedmans tänkande om den "evigt expanderande penningamängden" är en stor anledning till att vi är där vi är idag. Inte heller är jag driven av "dominanta borgerlighetens klassintresse.", jag äger ingenting förutom det jag har skapat, utan kapital att börja med. Däremot är jag stolt över det jag producerar, och anser inte att någon har "rätt" till en krona av det jag skapat, förutom jag själv.

Vilken typ av ekonomi det är jag förespråkar kan ni få gissa själva.

Jonas : Någon sade i September 2008 att loppet är kört när USA:s rating droppar från AAA. Tecknen på att detta kan hända börjar komma...

Permalänk | Anmäl #13 Hans Palmstierna, 2009-02-10, 22:22

"Jag har aldrig sagt att offentliga investeringar är värdelösa, däremot stimulerar de inte ekonomin, utan leder bara till en fortsättning på de felinvesteringar som redan gjorts."
.
Det här är nonsens. Palmstierna förutsätter kort sagt axiomatiskt att Staten Är Dum, vilket i sig är för dumt för att bemötas. Självfallet kan statliga investeringar vara samhällsekonomiskt optimala; huruvida en sådan förväntan är realistiskt i vår konkreta svenska situation är en annan femma. Over'n out.

Permalänk | Anmäl #14 Peter Ingestad, 2009-02-19, 16:12

Jag förutsätter inte att staten är dum, jag förutsätter att staten aldrig kan klara av att styra ekonomin lika bra som marknaden. Principen är enkel : Vem kan bäst styra hur 9 miljoner människors pengar skall investeras - sagda 9 miljoner människor eller staten?

Permalänk | Anmäl #15 Hans Palmstierna, 2009-02-19, 19:53

"Vilken typ av ekonomi det är jag förespråkar kan ni få gissa själva."
.
Jag räcker upp handen och svarar:
.
http://sv.wikipedia.org/wiki/österrikiska_skolan
.

Permalänk | Anmäl #16 Leif P, 2009-02-23, 01:43

2 poäng till Leif P.

Men varför det kallas den österrikiska skolan är ett mysterium, det borde kallas rätt och slätt "ekonomi", medan allt annat trams folk tror på borde kallas för "hokus-pokus-ekonomi".

Permalänk | Anmäl #17 Hans Palmstierna, 2009-03-27, 22:31

Mycket text att läsa gör inte det speciellt för det. Poängen Tillverka saker vi behöver. Ja. Skall det vara så svårt. Kapitalismen har gått i väggen för länge sen. Ja. Komunism vill ingen ha. Nej. Felet är inga yttre saker utan MYCKET Djupare. Vi måste sluta mata Egoismen. Egot kan aldrig få nog. Läs boken. EN NY JORD. Det handlar om en ny medvetandenivå för alla på vår lilla sköra planet. Till och med Palmstjärna.Ha det gott alla därute !

Permalänk | Anmäl #18 medresenär i tiden, 2009-03-31, 01:23

Vad många inte känner till är att USA drivs som ett företag med den PRIVATÄGDA banken Federal Reserve som blev till i sin nuvarande form 23 december 1913 genom att president Woodrow Wilson godkände Federal Reserv Act.

Utprånglandet av papper som värdemedel samt det faktum att rent guld i större mängder är förbjudet att äga i USA säger en del om hur makteliten fungerar. Blir du ertappad med en guldtacka i ditt eget hem som du äger själv riskerar du upp till 10 års fängelse.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Barn- och tvångsäktenskap

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Världsekonomin går i 200km/h mot en betongvägg

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar