Skolan och samhället behöver skyddas mot såväl vetenskaplig som religiös fanatism

Det är inte möjligt att ur ett antropologiskt perspektiv hävda att evolutionsteorin skulle vara överlägsen den kreationistiska "teorin om intelligent design" eller tvärtom. Varken vetenskap eller religion finns i sig och både är produkter av den mänskliga hjärnan. Med hjälp av antropologiska metoder går det därför att visa att naturvetenskap liksom religion är kulturbetingade mentala bilder som produceraras av den mänskliga hjärnan och som går att relatera till sociala strukturer, inte minst maktstrukturer och politiska system. Som kulturprodukter är vetenskap och religion möjliga att förena i ett samhällsbygge, även om dessa tillfälligt kan komma att stå i konflikt med varandra.

Konflikten mellan evolutionsteorins anhängare och kreationisterna handlar därför inte om en inneboende motsättning mellan vetenskap och religiös tro, utan om en kamp mellan vetenskaplig och religiös fanatism. Både vetenskap och religion är kulturprodukter bland andra, som kan misbrukas av fanatiker. Skolan och samhället måste därför skyddas mot svåväl vetenskaplig som religiös funamentalism.

1. Religion och vetenskap förenliga som kulturprodukter

Ur socialantropologisk synssätt finns ingen motsättning mellan vetenskap och religion som kulturprodukter. Såväl relgion som vetenskap har var och en på sitt sätt bidragit till att fördjupa människans förståelse av sig själv och sin tillvaro. De moderna samhällsbyggen vilar på en syntes mellan det judiskt -kristna arvet och de vetenskapliga landvinningarna sedan renässanstiden.

Sverige t ex är ett modernt samhälle med en upplyst tradition och vetenskapligt förankrad syn på världen. Detta präglar det offentliga utredningsväsendet, det politiska beslutsfattandet, statsförvaltningen, utbildningsväsendet samt hälso- och sjukvårdssystemet. Kristendomens utveckling i det medeltida svenska samhället påverkar dock samhället än idag. Julfirande, påsk, pingst, dop, bröllop är alla kristna traditioner som man tog till sig under medeltiden och som fortfarande firas idag.

Ett annat värdefullt bidrag som också härstammar från kristendomen och dess utveckling är det lutherska samhällsetiken och arbetsmoralen som är djupt rotad inte bara bland svenskar, utan också bland övriga nordeuropéer. Människan är född till att arbeta liksom fågeln för att flyga, som Luther själv uttryckte det.

En annan viktig konsekvens av kristendomens utveckling i Sverige under medeltiden är att den så smmåningom gav upphov till den svenska folkbokföringen. Kyrkorna förde register över sina medlemmar i kyrkoböckerna och antecknade bland annat dop, vigsel och dödsfall. På grund av den kyrkliga bokföringen har Sverige idag en välutvecklad förvaltning och ett framgångsrikt skattesystem, vilket är en av grundstenarna i det svenska välfärdssamhället.

2. Vetenskap och religion oförenliga som kunskapssystem

Det är först när man betraktar religion och vetenskap som kunskapssystem som en konflikt mellan dessa uppstår. Den franske astronomen och matematikern Pierre-Simon de Laplace var den förste som kunde beräkna planeternas och månens omlopp så noga att han kunde förutsäga deras ställning på himlen. När han visade sina formler för Napoleon ska denne ha frågat: "Var kommer Gud in i sammanhanget?". Laplace replikerade: "Jag behövde inte den hypotesen".

Laplaces yttrande, att han inte behövde "hypotesen Gud" för att förklara världen, betraktas ofta som ett genombrott i idéhistorien med övergång från metafysik till fysik. Den slutsats vi kan dra ur Laplace och hans svar till Napoleon är att vetenskap söker en förklaring inom naturen till dess egna fenomen. Det blev alltså ovetenskapligt att gå utanför den fysiska naturen i sitt sökande efter orsaker. Utgångspunkten blev att man inte behöver räkna med någon obevisbar Gud. Från att ha varit en oumbärlig och övernaturlig urmakare blev Gud med tiden en överflödig hypotes.

Det är här som konflikten uppstår mellan kreationisternas teori om "intelligent design" och evolutionsteorin. Både syftar till att ge en förklaring till livets uppkomst och arternas utveckling på jorden. Men bara evolutionsteorin söker en objektiv beskrivning och jämför sina antagande med empiriska data från olika områden. Evolutionsteorin ger inte svar på alla detaljer men tack vare tolkning av omfattande mängder av data har blivit en kraftfull analytisk ram för att förklara utvecklingen av livet och arternas uppkomst genom naturligt urval och variationer, som väljs ut från en summa av tänkbara slumpmässiga kombinationer.

Teorin om intelligent design är uppfattningen att livet på jorden är alltför komplex för att ha kunnat uppstå och utvecklas uteslutande genom slumpmässiga variationer och naturligt urval. Det skulle inte ha varit något problem om förespråkarna för intelligent design lanserade denna idé som en spekulativ filosofisk idé i väntan på att empiriska data skulle bevisa eller motbevisa denna hypotes. Men förespråkare för denna idé verkar för att "teorin om intelligent design" ska få utrymme i skolornas bilogiundervisning och där presenteras som ett möjligt alternativ eller komplement till evolutionsteorin. Förespråkarna för "teorin om intelligent design" har dock inte framlagt en enda alternativ förklaring till de otaliga vetenskapliga bevis för evolutionsteorin som existerar. Teorin om intelligent desig har inte heller publicerats i vetenskapliga tidskrifter med peer review. De flesta förespråkare för intelligent design är inte biologer och har heller aldrig publicerat några vetenskapliga artiklar med bevis för intelligent design.

Det vetenskapliga samfundet avfärdar intelligent design som pseudovetenskap och menar att det är en nya variant av bokstavlig tro på en skapelseberättelse. Kritikerna menar att det är ett försök att tvinga skolor och universitet att undervisa om religiösa dogmer i en vetenskaplig form. Kungliga Vetenskapsakademin och 66 andra vetenskapsakademier ser intelligent design som icke-vetenskapligt testbara påståenden och framhåller att evolutionsteorin styrks av flera olika vetenskaper. Den amerikanska vetenskapsakademin har uttalat att teorin om intelligent design inte är vetenskap utan religiöst motiverad kreationism.

3. Både religion och vetenskap producerar sina fanatiker

Skolan och samhället behöver skyddas mot såväl vetenskapens som religionens fanatiker. Att undervisa om intelligent desig som vetenskap i skolan är som att lära ut att jorden är platt. Om vi ger barnen idéen att det finns två inriktningar inom vetenskapen, en som säger att jorden är platt och en som säger att jorden är rund, så missleder vi och skapar vi en farlig förvirring.

Intelligent design är välkommen som en livsåskådning bland många andra. Men anspråk på vetenskaplighet är inget annat än dogmatism och religiös fanatism. Ingenting är farligare än tron om att man har rätt och besatthet av absolut sanning. Alla brott i historien är några av följderna av fanatism och övertygelse om absolut sanning.

När det gäller vetenskap borde det idag stå klart att det inte är möjligt att förklara unversum i alla dess detaljer med en enda formel eller med en enda teori. Och ändå har den mänskliga hjärnan ett sådant behov av enhetlighet. En konsekvens av detta är att även en väletablerad vetenskaplig teori kan missbrukas och urarta till en fanatisk föreställning.

Missbruk av vetenskapliga teorier i fanatiskt syfte kallas för scientism och motsvarar fundamentalism inom religion. Scientism innebär tron på den naturvetenskapliga metodikens exklusiva existensberättigade inom alla vetenskapliga fält. Scientismen har kriticerats för att ha en övertro på naturvetenskapen som gör att naturvetare överskider sina egna kompetensområden och bedömer frågor som ligger helt utanför deras egna domäner.

Det mest kända fall av scientism är missbruket av evolutionsteorin för att förklara samhällsstrukturen. Socialdarwinism är en överföring av Darwins bilogiska teori om evolution med naturligt urval. Utgångspunkten är att samhällen utvecklas med en urvalsprincip där den starkare överlever. Konkurrens förekommer mellan individer, sociala klasser och etniska grupper i en kamp för överlevnad. Enligt socialdarwinism är denna kamp grundad i människans bilogi, där de bäst anpassade överlever och kan skaffa barn. Detta skulle leda till högre former av samhällsformer då anlagen ärvs av barnen.

Socialdarwinism är därför motståndare till socialpolitiska insatser för de svaga och utslagna. Fattigdomen har enligt socialdarwinisterna en funktion att fylla. Den rensar samhället från svaga individer och hindrar dessa att föra sina dåliga gener vidare. Klassskillnader är dessutom en naturlig och nödvändig följd av det naturliga urvalet.

Socialdarwinism hade sin största utbredning i USA, där den har legat till grund för det allmänna motståndet mot regleringar och statliga ingripande i marknadskrafterna. I Europa har nazismen använt socialdarwinismen som grund för rasistiska politiska handlingslinjer.

Historien visar klart att såväl religion som vetenskap tenderar att producera fanatiker. Samhället och skolan behöver därför skyddas mot både vetenskaplig och religiös fanatism.

Hedi Bel Habib (85 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3665

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Tack för en intressant och lärorik artikel!
Jag känner mig övertygad om att samhället och skolan behöver skyddas mot både vetenskaplig och religiös fanatism.

Permalänk | Anmäl #1 Pelle, 2009-02-06, 23:50

En mycket bra artikel och jag är benägen att hålla med Hedi Bel Habib, förutom påståendet att vetenskap och religíon skulle vara oförenliga Det finns många framstående rymdforskare som anser att vår kunskap om universum har nått så djupt att vi i dag kan skönja "en sublim anledning" till dess uppkomst. Utan att veteskapsmännen med ett ord nämner vad eller vem som kan ligga bakom "den sublima anledningen". Den katolska tron ser ingen motsättning mellan vetenskap och tro, eftersom båda vilar på förnuft och logik. Därmed är religionen mycket bredare och djupare än veteskapen eftersom man även räknar med mysterium, mirakler och uppenbarelser. Den katolska kyrkan är alltså inte fientig mot vetenskapen. Tvärt om, man omfamnar den och man erkänner evolutionsteorin med reservation för att den inte är fullkomlig och att utvecklingen inte sker genom en blind slump utan genom Guds kreativitet. Återigen, tack för en mycket bra artikel.

Permalänk | Anmäl #2 Johannes Forsblom, 2009-02-07, 12:55

Jag förstår vad du försöker göra här men jag skulle föreslå att du beaktar ditt ordval väl när du har att göra med människor utan begåvning i antropologi.

Vetenskap är inte det samma som vetenskapliga resultat. Detta är mycket relevant för ditt resonemang.

Det du behandlar som vetenskap är snarare förhållandet till vetenskapliga resultat än förhållandet till en vetenskaplig metod. Vi kan ha en känslomässig och traditionsbunden relation till vetenskapliga resultat, men det är inte det samma som vetenskap i sig.

Vetenskap är en optimerad metod för att maximera genereringen av pålitliga resultat. Vetenskap är lika kulturellt som att författa en instruktionsmanual eller utgå ifrån regler i ett familjespel.

Dessutom undrar jag om socialdarwinism är ett gott exempel på att vara trogen vetenskapliga resultat. Snarare skulle jag säga att det är ett gott exempel på hur det går när man lägger vetenskaplig metod åt sidan. Socialdarwinismen var redan från början en pseudovetenskap och den blev inte mindre pseudovetenskaplig ju mer den spreds eller missbrukades. Ett annat exempel på detta var kollektiviseringen i sovjetunionen.

Permalänk | Anmäl #3 JemyM, 2009-02-10, 18:47

Skolans uppgift är att erbjuda alla elever, oavsett social, religiös och etnisk bakgrund, ett smörgåsbord av objektiva förhållanden inom de olika ämnesdisciplinerna.
Men det som skolan främst bör lägga krut på är att fostra och socialisera kritiska och ifrågasättande medborgare, för att säkerhetsställa demokratin. I denna funktion är skolans organisation i allmänhet och skolledarnas roll i synnerhet oerhört central för att inte säga avgörande. Religiösa friskolor, oavsett inriktning på tro, är en paradox i detta viktiga socialisationsuppdrag.

Carina Schedvin fil mag i pedagogik och doktorand inom pedagogik med inr effektiva skolor/skolledare

Permalänk | Anmäl #4 Carina, 2009-02-20, 13:35