Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Barn- och tvångsäktenskap

Utredaren Göran Lambertz föreslår att tvångsgifte kriminaliseras och att dispenserna för barnäktenskap slopas. Läs (2) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Foto: Scanpix
Anders S Nilsson om Fritt forum

Kris i bilindustrin - satsa på järnväg istället!

Efter mer än 50 år av subventioner till vägtrafik och bilindustri är det dags att höja blicken och se över den svenska infrastrukturen. Låt inte 1900-talets fixering vid bilen bli norm för 2000-talets syn på resande och transporter - utan låt oss göra en förutsättningslös översyn utifrån direkta och indirekta kostnader som påverkan på klimat, stadsmiljö och folkhälsa.


Om författaren

Jag har sedan många år skrivit artiklar om infrastruktur - och om förhållandet mellan väg-, båt-, flyg och järnvägstrafik. Jag är engagerad i ämnet utifrån såväl miljöskäl - som politiska, ekonomiska och tekniska orsaker. Jag anser också att Sveriges beroende av fordonsindustrin och 1900-talets okritiska omfamning av bilismen har givit biltrafiken ett slags hegemonistatus - bilen är axiom - som inte kan ifrågasättas. Det är olyckligt ur såväl politiska som ekonomiska som ekologiska skäl.

Det är februari 2009 och jag sitter på ett överfullt tåg mellan Köpenhamn och Göteborg. Det är en vanlig eftermiddag och jag försöker sammanfatta de senaste månadernas debatt- och nyhetsartiklar om transport- och tillverkningsindustri. Det mesta handlar om svensk bilindustri och det är dyster läsning. Tusentals personer varslas runt om i landet, tekniskt kunnande läggs i malpåse och gamla anrika industrier hotas av konkurs. Samtidigt kan man undra över vad alla produktutvecklare på Volvo och SAAB har sysslat med de senaste tjugo åren.

Man kan också undra över vad de senaste decenniernas svenska regeringar har gjort för att anpassa den svenska infrastrukturen efter 2000-talets behov. Det gör i alla fall jag när tåget stannar till vid Kastrup och det stiger på ytterligare ett hundratal människor med stora resväskor och tåget förvandlas till en gungande ståplatsläktare för långväga resenärer. Har alla dessa miljarder som fordonsindustrin fått i etableringsstöd och till innovations- och miljöforskning bara varit en dyr arbetsmarknadsåtgärd och en rejäl slant till direktörer och aktieägare? Vad har vi egentligen fått tillbaka mer än nedlagda satsningar på alternativa drivmedel, miljöbilar och produktionsformer. Och vart tog de subventionerade fabrikerna i Kalmar, Malmö och Uddevalla vägen?

OK, kanske är inte allt så illa. Och åtminstone Volvo har ju stundtals gått ganska bra, även om det är lätt att glömma bort hur gynnade biltillverkarna är genom de strategiska satsningar på biltrafiken som Sverige – och många andra länder – har gjort sedan 1950-talet. Hade exempelvis järnvägen bara fått en liten del av dessa direkta och indirekta subventioner hade jag knappast behövt läsa ännu en artikel om den problematiska situationen för tågpendlarna mellan exempelvis Skåne och Köpenhamn eller Stockholm och Uppsala. Då hade det idag varit möjligt att köra fler, längre och snabbare tåg. Eller kort sagt: då hade vi haft en modern tågtrafik i Sveriges folktätaste områden.

Så det faktum att åtskilliga skattemiljarder har försvunnit till ytterst tveksamma bil- och vägprojekt gör att ännu ett överfullt Öresundståg – som faktiskt förbinder tre av Skandinaviens största städer - får krypköra efter ännu ett godståg innan det kommer in på ännu en underdimensionerad bangård, medan de halvfyllda bilarna har breda flerfiliga motorleder som tillåter ett bekvämt och smidigt trafikflöde.

Dålig planering och dåligt underhåll säger en del journalister och politiker – och lägger gärna skulden på SJ. Och visst kan underhåll av banor och fordon alltid bli bättre, precis som trafikplaneringen. Men det stora och avgörande skälet till att det är trångt på spåren är att man inte har gjort någon sammanhängande satsning för att skapa en järnvägstrafik för 2000-talets behov. Man har bara gjort några små förbättringar här och där – medan vägnätet har byggts ut systematiskt. Därför har vilken medelstor svensk stad som helst mer påkostade ut- och infartsleder för biltrafik än vad Sveriges huvudstad har vad gäller tågtrafik.

Det är naturligtvis både dyrt och komplicerat att bygga järnväg, men det gäller ju vägbyggen också – och det har aldrig varit något hinder. Tänk bara på den enorma motorväg mellan Göteborg och Uddevalla som P G Gyllenhammar och Kjell-Olof Feldt lyckades trumfa igenom som lönsam, trots att alla tänkbara samhällsekonomiska kalkyler visade på motsatsen. Detta skedde samtidigt som förespråkarna för järnvägstrafiken i våra storstadsområden än en gång pekade på att man höll på att slå i kapacitetstaket och att spår, bangårdarna och plattformarna inte längre skulle räcka till för de nya, längre och snabbare tåg som skulle behövas för att möta 2000-talets behov.

Jag vet inte om det är en tröst för alla oss som idag trängs på överfulla tåg och stationer, att femtio års ensidig satsning på biltrafik nu tydligt visar sig vara ett stort misstag. Vi får bara hoppas att marknaden och våra politiska företrädare inser att vi idag uppenbarligen vill ha färre nya bilar och istället fler nya tåg. Så tolkar jag i alla fall det faktum att bilfabrikerna går på tomgång medan järnvägsindustrin runt om i Europa går för fullt. Men också den omständighet att det aldrig har varit så mycket järnvägstrafik i Sverige som nu, och att många järnvägsoperatörer skriker efter mer plats på spåren, borde påverka regeringens agerande.

Det ska bli spännande att se om Anders Borg vågar gör upp med sitt och sina företrädares ideologiska stöd till bilbranschen och istället våga handla förutsättningslöst utifrån de liberala ståndpunkter han säger sig omhulda.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3652

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Mycket bra artikel.
Visst är det märkligt hur så mycket av våra skattepengar som gått rakt, eller via lite avkrokar, in i bilindustrin - och till slut hamnat i aktieägarnas och direktörernas fickor.
Om staten la pengarna på järnvägen istället för att skattesänkningar och börsnoterade företag så skulle många arbetstillfällen skapas.

Våra skattepengar skulle hamna i verksamhet som kommer alla till del istället för att hamna i elitens fickkor.

Permalänk | Anmäl #1 Christoffer , 2009-02-11, 12:12

Mycket bra artikel, håller med. Samhället har på ett ovettigt och ineffektivt sätt cirkulerat alltför länge kring bilismen. Nå, låt då Volvo och SAAB gå under och satsa framåt på det som i teori och praktik har större effektivitet - järnväg och annan rälstrafik.

Permalänk | Anmäl #2 Simon, 2009-02-17, 14:47

Jag håller med, minns dock att järnväg drar kolkraft på mariginalen, varför den energipioölitiska bilden inte är solklar. Subventionerad biltrafik har vi inte med tanke på den korrekta högskattelinjen för bensinpriset. Järnvägen, däremot, SKALL subventioneras i motvikt till fallande styckkostnader, som inte marknaden kan hantera, vilket varje ekonom vet. Icke så våra mindre kompetenta politiker.

Permalänk | Anmäl #3 Peter Ingestad, 2009-02-21, 22:11

bilar är bäst, i dem kan man köra själv i stället för att anförtro framfarten till någon annan helt okänd typ pilot som det påstås är bättre på framfart, vilket endast godtrogna på gränsen till dumma kan tro på, och inte behöver man sitta bredvid och uppföra sig mot en vilt främmande människa, kanske en kollektivfantast, och utvecklar man bara bort föroreningarna och den höga energiförbrukningen så kommer allt att bli bra, så till dess och tills vidare gör man klokt i att bygga ut och förbättra bilvägarna med största möjliga skyndsamhet, för snart är de nya utvecklade bilarna utvecklade

Permalänk | Anmäl #4 sune, 2009-03-17, 05:04


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.