Foto: Scanpix

Det är dags att grundlagen får en starkare ställning i svensk lagstiftning

Publicerad: 2009-02-03 19:02, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11

Grundlagsutredningen har den 20 maj på DN Debatt preliminärt presenterat delar ur ett kommande förslag till grundlagsändring. Bland annat menar man att en speciell författningsdomstol bör inrättas för prövningen av huruvida ny lag bryter mot grundlagen.

millningar
4 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jag är helt enkelt mycket samhällsintresserad.

Den svenska grundlagen består av fyra delar; Successionsordningen, Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa lagar, som enbart kan ändras efter två på varandra följande riksdagars beslut, reglerar den svenska statens arbete och utformning. Den senaste stora förändringen trädde i kraft 1975, när bl.a. tvåkammarriksdagen avskaffades och konungamakten begränsades till ceremoniella och representativa uppgifter. Exempel på förändringar som gjorts sedan dess är införandet av kognitiv tronföljd (1980) och åtskiljandet av Svenska Kyrkan och staten (2000).

Jag ämnar nedan, med ledamöternas artikel som utgångspunkt, debattera möjligheten till lagprövning i Sverige, vilka brister och fördelar nuvarande system kan tänkas ha och hur ledamöternas förslag kan vara adekvat för framtida förändringar av grundlagen.

Det s.k. uppenbarhetsrekvisitet, som åtefinns i fjortonde paragrafen i Regeringsformens elfte kapitel, fastslår att [F]inner domstol eller annat offentligt organ att en föreskrift står i strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning eller att stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid dess tillkomst, får föreskriften icke tillämpas. Har riksdagen eller regeringen beslutat föreskriften, skall tillämpning dock underlåtas endast om felet är uppenbart.

Lagrådet, vilket består av nuvarande eller förutvarande domare i Regeringsrätten eller Högsta Domstolen, har i uppgift att granska regeringens propositioner, men har ingen definitiv vetorätt. Utöver detta har även alla Sveriges domstolar lagprövningsrätt och kan åsidosätta eller pröva lagar om man finner att dessa, så som uppenbarhetsrekvisitet fastställer, "uppenbart" strider mot grundlagarna.

Möjligheten till lagprövning är alltså i praktiken ganska begränsad. Bland domstolarna finns idag ingen praxis för lagprövning, och det finns lite eller ingen offentlig information att tillgå om huruvida lagprövning verkligen praktiseras. Såsom Henrik Sjöholm (c), ledamot i grundlagsutredningen, uttrycker sig i sin blogg den 2 mars, så är också "uppenbart" ett i sammanhanget oerhört starkt krav. Advokatsamfundet uttrycker även det kritik mot lagstiftarnas frihet i förhållande till grundlagen; Kriterierna för lagprövning ger statsmakterna (Riksdag och regering, min anm.) utrymme att åsidosätta grundlag, så länge som avstegen inte är uppenbara. (Advokatsamfundets tidning Advokaten, nr. 2, 2008.) Även Statens Offentliga Utredningars Demokratiutredning (SOU 2000:1) har framhållit att minoritetsskydd i form av lagprövning är välbehövligt i en aktiv demokrati.

Att då införa en författningsdomstol skulle kunna vara ett steg mot starkare grundlagsbaserad kontroll av lagstiftningen. Det finns dock de som höjer kritiska röster mot detta, framför allt med argumentet att det skulle innebära en juridicering av politiken, exempelvis Ali Esbati (v). Esbati menar i sin blogg den 20 maj att starkare lagprövning skulle begränsa folkstyrets räckvidd och djup. Även Ung Vänsters presidium (Ida Gabrielsson, Thaher Pelaseyed och Elisabeth Biström Risslén) och Lars Ohly ser risker med att införa en författningsdomstol. I en intervju med DN (20 maj) så kallar Ohly detta för ett koppeltvång på demokratin och Ung Vänsters presidium menar i sin blogg den 20 maj att [A]llmäna val till politiska församlingar skulle vara meningslösa om folkvalda ständigt riskerar att köras över av ett juristvälde, ofta med sympatier på höger planhalva.

Man menar alltså att folkstyret, majoritetsstyret, skulle inskränkas av en författningsdomstol, men denna domstols uppgift skulle ju vara, som grundlagsutredningens ledamöter redan har uttryckt, att väga lagförslagen mot grundläggande rättigheter för att avgöra om de förra bryter mot de senare och på så sätt undvika att odemokratiska eller frihetskränkande lagar stiftas. Författningsdomstolens uppgift skulle alltså vara att säkerställa de grundläggande rättigheternas ställning i svensk lagstiftning - d.v.s. tryck- yttrande- och åsiktsfriheten, äganderätten, fri och allmän rösträtt och så vidare. Detta är varken odemokratiskt eller kränkande av folkstyret, utan snarare en säkerställan att det har möjlighet att fortgå, genom att undvika stiftandet av lagar som inskränker det. Däremot är det naturligt att en sådan här reform marginellt påverkar majoritetsstyret, eftersom majoriteten då inte skulle kunna rösta igenom förändringar som leder till att de grundläggande rättigheterna inskränks. Det är då min undran om de nämnda personerna önskar se en riksdag som i kraft av sin majoritet har absolut kontroll över den enskilde medborgaren.

Jag ställer mig alltså frågan om de motsätter sig att en fri medborgare i en demokratisk stat bör garanteras vissa individuella rättigheter som majoriteten inte har politisk möjlighet att sätta sig över. Att dessutom hävda att författningsdomstolens jurister "oftast skulle ha sympatier på höger planhalva" är att göra väldigt grova antaganden som troligen kommer visa sig vara helt felaktiga. Om man till exempel tittar på Tysklands Bundesverfassungsgericht (Federala Konstitutionella Domstolen) så är drygt hälften av de sexton ledamöterna från det tyska Socialdemokratiska Partiet SPD. Att dessa ledamöter skulle ha "sympatier på höger planhalva" är ganska otroligt. Vidare är det en författningsdomstols uppgift att arbeta utifrån grundlagen och de rättigheter som där fastslås, och dessa torde vara fristående från höger- eller vänstersympatier, om det nu inte är så att bloggförfattarna och Lars Ohly har en annan syn på grundläggande rättigheter än vad som finns uttryckt i grundlagen.

Sammanfattningsvis är alltså grundlagsskyddet i Sverige idag i praktiken ganska vagt och skulle otvivelaktigt behöva utökas och förstärkas. Att då införa en objektiv, demokratiskt utsedd författningsdomstol med uppgift att beskydda individens grundläggande rättigheter mot obegränsat majoritetsstyre skulle troligen inte bara förstärka medborgarnas rättssäkerhet och ställning i den svenska staten, utan även tilltron och förtroendet till de folkvalda politikerna. Det är min förhoppning att diskussionen fortgår och att en bred överenskommelse kommer till stånd över block- och partigränser. Lagprövning är en väsentlig del av en fungerande demokrati, och man bör inte tveka att införa sådan, speciellt när man har ett system där den enda som i praktiken kan ifrågasätta den lagstiftande maktens beslut är den lagstiftande makten själv. Detta system är förlegat och rättsosäkert, och det är dags att det uppdateras. Det är dags att grundlagen får en starkare ställning i svensk lagstiftning.

Christoffer Aav (1 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3574

4 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Bra artikel.
Det vore/är märkligt om grundläggande rättigheter skulle kunna tas bort/tas bort, beroende på vilken regering som sitter vid makten.
Författningsdomstol vore bra.

(Jag har en känsla av att det vid vissa typer av brott ses bort från grundläggande rättigheter och det oavsett vilken regering som har makten)

Permalänk | Anmäl #1 lunchdröm, 2009-08-12, 20:46

Vi är så otroligt dåligt skyddade i Sverige, mer än vad vi tror. Makten måste tas ifrån politikerna till förmån för en författningsdomstol.

Permalänk | Anmäl #2 Patrick, 2009-08-13, 08:57

En väldigt bra skriven artikel. Införande av en författningsdomstol skulle stärka skyddet mot att medborgares grundläggande rättigheter i samhället försvagas genom att en oberoende domstol kollar om lagen strider mot grundlagen på något sätt. I stället för idag där det krävs tydliga brytningar mot grundlagen för att det ens ska bli fråga om ett nej till en sådan ny lag. Det borde vara varje medborgares rätt att en sådan oberoende författningsdomstol fanns som såg till medborgarnas rättigheter och friheter.

Permalänk | Anmäl #3 Oscar, 2009-11-12, 16:57

Det måste anses vara i varje civiliserad nations rättstillämpning att det internt inom nationens fristående domstolsväsende finns en övergripande kontroll av att Lagar inte står i konflikt med Konstitutionen eller internationell rätt. Lagrådets funktion i sig är inte tillräckligt då de inte kan lägga Veto mot förslagen och bara ges möjlighet att yttra sig gentemot de förslag som bereds dem. Jag vill särskillt belysa behovet av en författningsdomstol i relation till LVU lagen (Lagen om vård av unga) En statlig utredning ( SOU 20/1986 ) framförde invändningar mot formuleringen i Lagtexten:
”annat förhållande i hemmet ”
Invändningarna var att motsvarande begreppsterminologi saknas i Barnkonventionen där i stället rätten till kontinuitet påtalas. Expertgruppen i utredningen föreslog att formuleringen skulle slopas . Förslaget förkastades dock sedermera av justitieministern (s).
I ett förfarande där jurister ges mandat att tillse att det inte finns konflikter mellan Lagar Grundlagen och internationella Konventioner stärks förtroendet nationellt och internationellt för Sverige som en civiliserad rättsstat där politiska agendor separeras från övergripande konstitutionell Rättssäkerhet.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Barn- och tvångsäktenskap

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Det är dags att grundlagen får en starkare ställning i svensk lagstiftning

Om författaren

Länka till Blogg

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar