Foto: scanpix

Bengt Lindroth om en alltför högtflygande dröm:

Därför klarar inte Norden samarbete på hög nivå

Publicerad: 2009-02-03 16:02, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11

Samarbetet i Norden har alltid haft svårt med de riktigt stora projekten som försvarsunion, tullunion eller TV-satelliter. När för mycket står på spel litar länderna inte på det gemensamma intresset. SAS eventuella undergång faller väl in i det mönstret, skriver Bengt Lindroth, mångårig Nordenkorrespondent för Sveriges Radio.

88 millningar
5 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Bengt Lindroth var under många år Nordenkorrespondent för Sveriges Radio.

Historien om SAS´ storhet och fall löper parallellt med nordismens bana sedan andra världskriget. Det skandinaviska flygbolagets utveckling genom årtiondena har skiftat och problemen förstorats i takt med att antalet destinationer och flighter som erbjuds oss svenskar, danskar och norrmän blivit fler och fler. Till sist kollapsar bolaget under tyngden av den globala marknaden. Det orkar inte.

Inte heller det politiska nordiska samarbetet orkar idag. Trots att fler danskar än någonsin bor eller arbetar i södra Sverige, trots att rekordmånga svenskar jobbar och skattar i Danmark eller i Norge, samtidigt som allt fler norrmän skaffat hus på svenska sidan, medan finländare och svenskar pendlar intensivt över Bottniska viken. Ju starkare vardagsnordismen över gränser och mellan grannfolk vuxit sig, desto svagare tycks det politiska umgänget på högsta nordiska nivå. Så ser det ut. Det är en paradox.

Egentligen är det inte så konstigt. Historien om både SAS och Norden visar nämligen två saker.

För det första. Trots allt välmenat högtidstal om nordiskt syskonskap, om sammanhållning och samarbete, står varje part sig själv närmast. Egenintresset avgör. Vare sig det handlat om SAS-personalens danska och svenska fackföreningar och koncernens olika bolagsbildningar som genom åren splittrats eller gått ihop i skilda konstellationer. Eller om det gällt storpolitiska samarbetsprojekt, som ett nordiskt försvarsförbund mellan Sverige, Danmark och Norge (sprack 1949 när Nato bildades), eller tullunionen Nordek (sprack 1970 när istället EG eller dagens EU tog in nya medlemmar) eller tv-satelliten Nordsat på 1970-talet (sprack av politisk ovilja från flera håll).

För det andra. När problemen ute i Europa och i omvärlden trycker på mot Norden, då spricker alltid alla mer storslagna föreställningar om att tillsammans klarar vi nordbor oss bättre ute i Den Stora Världen. Vaga idéer om bistånd och broderskap och gemensam nordisk neutralitet framfördes mot slutet av 1930-talet. De visade sig fåfänga när Stalin angrep Finland och Hitler Danmark och Norge. Detta födde efter krigen viss skepsis på många håll mot allt för långtgående nordistiska samarbeten, men likväl drevs projekten fram. Inte sällan med det länge klart rikaste Sverige som pådrivare.

När Scandinavian Airlines System bildades 1946 talade norrmännen om förkortningen SAS som liktydig med "Svenskt Allt Sammen". Den här brottningen mellan ländernas intressen har bestått. Det nordiska försvarsförbundet gick i stöpet för att norrmännen bl a misstrodde svenske utrikesministern Östen Undéns idé om att förbundet, i det allt hotfullare Kalla kriget, närmast skulle ses som ett slags svensk neutralitetsprojekt utsträckt till de skandinaviska grannarna. Norrmän och danskar valde Nato.

På liknande vis talade egenintressena när Nordek gick omkull. Norrmännen, som ännu inte gjort de stora oljefynden i haven, ängslades för svensk industridominans. Danska jordbrukare ville egentligen inte resa tullmurar mot övriga Europa. Finland hade en särskild vänskaps- och biståndspakt med Sovjetunionen och vågade därför inte ansluta sig. I fallet med tv-satelliten Nordsat var misstron stor mot svenska Rymdbolagets dominans i projektet.

Mot den här bakgrunden behöver alltså ingen förvånas över att inga fortsatta nordiska gigantprojekt med politiska övertoner sett dagens ljus sedan 1970-talet. Allra minst sedan EU tillkommit och tagit över många av de frågor om harmonisering av lagar, skatter, arbetsmarknad, tullar och uppträdande gentemot omvärlden som förr sågs som angelägna i nordiska sammanhang. Som politisk instans eller beslutsfattarnivå blev Norden ointressantare ju fler av dess länder som gick med i EU.

Betyder alltså detta slutet för Norden som samlingsidé? Nej, inte alls.

SAS eventuella undergång synliggör tvärtom en annan framträdande, och mer bestående, tradition i det nordiska samarbetet. När de himlastormande förslagen med det nordiska samarbetet som ideologisk marsipanros på prinsesstårtan blivit pannkaka, har istället det mer vardagliga umgänget över gränserna intensifierats. Business as usual. But more. Efter att Volvos och PG Gyllenhammars samarbetsplaner med norska staten, om bilfabriker, skog och framför allt olja, gick om intet 1979 har vi istället fått se en rad mindre dramatiska nordiska företagsfusioner, inom livsmedels-, it- och skogsindustrin, inom media, i bankvärlden, i energisektorn osv. De namnkunniga nordiska koncernerna är idag många. Nordiskt näringsliv har blivit vardag. Fler nordbor än någonsin arbetar i samnordisk företagsamhet. De professionella och privata nordiska nätverken vidgas.

Den här politiskt nedtonade nordismen följer också sina traditioner. För all del ända sedan 1800-talets skandinavism och studentmöten, nordiska guldmyntfoten, postsamarbete osv., men det var inte minst under 1950-talet den här milda formen av nordism avsatte betydande spår. Det parlamentariska samarbetet inom Nordiska Rådet skapades. Kanske inte lika dynamiskt i europeiska sammanhang som Be-Ne-Lux-ländernas samgående, men med en passunion och en gemensam nordisk arbetsmarknad visade vi vår anpassningsförmåga. Och framsynthet. Våra kulturellt och historiskt näraliggande erfarenheter har alltid varit en tillgång. Vår rättssyn sammanfaller, liksom idén om välfärdssamhället. Vi har trots allt lätt att tala med varandra. Också om det visat sig att vi inte har helt lätt att bygga politiska slott och bålverk tillsammans. Våra små ekonomier har visat sig följsammare än många andra europeiska länders, när världskonjunkturerna gungar nedåt. För detta vinner Scandinavia eller Norden uppmärksamhet i Financial Times, The Economist eller hos en nobelpristagare som Paul Krugman.

Och framtiden?

För att återknyta till SAS öde... i tisdagens kommentarer har det bl a menats att koncernen borde koncentrera sig mer på den nordiska hemmamarknaden. Ingen dum idé. En av paradoxerna på den marknaden är att finländska och statliga Finnair, vars framgångar brukar kontrasteras mot SAS misslyckanden, numera vinnlagt sig nästan helt om flygrutterna till Bortre Asien. Inrikeslinjerna och trafiken Sverige-Finland sköts istället i viss mån av SAS-ägda Blue1. Detta visar hur upp-och-ned-vänd eller oförutsägbar flygmarknaden blivit. Så varför inte börja om från början, och utgå ifrån Norden som den hemmamarknad den de facto är för allt fler nordbor på allt fler områden? Det må gälla med SAS och Finnair ihopslagna. Eller med något större bolag där bakom.

Samma sak med Norden och politiken. Aktuella opinionsmätningar visar att nordiskt samarbete, allt ifrån försvar till att riva löjliga administrativa gränshinder, har starkt väljarstöd. I alla länder. Börja alltså om från början, på mer vardagligt och modest vis. Inled med att fastare knyta ihop alla de nätverk som redan finns. Riv gränshindren. Gå mer hand i hand i EU, så att det syns och hörs.

-Det finns en besvikelse över trögheten i Bryssel, sade Janerik Larsson på Svenskt Näringsliv nyligen i en intervju.

I den besvikelsen ligger Nordens nya chans.

Bengt Lindroth

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3570

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Danska särintressen sänker SAS.
I Danmark jobbar politiker, fack och media stenhårt för att SAS passagerare skall resa via Kastrup istället för direkt till sin slutdestinationen. Förutom de självklara kostnaderna i form av en extra landning ter sig dessutom de "extra" negativa miljöeffekterna som riktigt svåra att motivera i dagsläget.
Om inte Svenska och Norska ägare tar krafttag och styr upp verksamheten, kommer SAS inte att överleva som självständigt bolag på sikt.
Bortskämd personal, chefer helt utan visioner och alltför mycket politisk styrning, har skapat en handlingsförlamning, med en ledning som i ren panik inte kan annat än att spara sig ur varje tänkbar situation.

Permalänk | Anmäl #1 Johan, 2009-02-03, 18:52

Jag var med i den allra första utredningarna om Nordsat 1976-1977 som gjordes av Rymdbolaget där jag anställdes 1975. Under utrednngen skickades ag på en konferens om TV-satellitplanerna i norska Sandefjord (tror jag de var). Under en estraddebatt på konferensen framförde en norsk poet (har till all lycka glömt hans namn) åsikten att "det gäller att gräva kulturella 'diker' mot Sverige". "Diker" är ett norskt ord eller en nork anglicism som betyder "vallar". När jag hade hört detta uttalande visste jag att en nordisk TV-satellit skulle möta ett mycket hårt motstånd. Liknande tongångar kom från svenska politiker...Så gick det också som det gick.

Affärsuppgörelser fungerar nog men inte offentliga samarbetsprojekt. Vad är det man säger "money talks, bullshit walks"?

Permalänk | Anmäl #2 Svenga, 2009-04-29, 19:20

Tyvärr, det går längre tillbaka än så när det gäller nordismen. Den har aldrig funnits utan är en illusion för en del blåögda politiker. I alla skarpa lägen har alltid Danmark-Norge ställt sig på Englands sida och det går tillbaka till vikingatiden och unionen med England. Samtidigt har Sverige och Finland gamla band sedan Finland var vår östra rikshalva i 700 år. Det var därför Sverige ställde upp för Finland under ww2 men inte för Danmark-Norge (den gamla ärkefienden). Det nordiska försvarsförbundet på 1800-talet fungerade inte när det tysk-danska kriget startade på 1860-talet. Sverige har sedan 1500-talet hämtat alla sina kungar från Tyskland och Frankrike vilket gör att vi har mer centraleuropeiska värderingar än våra grannar. Listan kan göras lång. I EU sammanhang är det än tydligare där Sverige och Finland är lojala och lydiga medan Danmark alltid spjärnar emot och vill som England få undantag. Sammantaget gör det att nordiska samarbetsprojekt inte har större chans att överleva än om vi försöker samarbeta med vilka främmande länder som helst. Det är bara en tillfällighet att vi har närliggande språk som låter lika men det förändrar ingenting i sak. Vi är olika till kynnet det är bara att konstatera, så sluta med det nordiska tramset för det har aldrig funnits och kommer aldrig finnas. Låt oss istället höja blicken och satsa på ökat EU samarbete och försöka skapa oss en europeisk identitet som övriga europeiska länder redan har.

Permalänk | Anmäl #3 Sluggo, 2009-08-13, 09:08

data, with some models breitling even offering the day of the week in up to thirteen different languages - a tag heuer really nifty feat for the time. Then there was the "jet cartier setter version" that kept track of different time worldwide. hublot One interesting Databank even doubled as a universal remote for home patek philippe entertainment units such as cable boxes, television sets, cartier watches and VCR players! The Databank line has proved so popular that omega watches it's still being made today,

Permalänk | Anmäl #4 erer, 2010-07-26, 02:34

despite all the do-it-all fake watches convergence devices previously mentioned. In fact, one current audemars piguet bestseller is the retro-chic model, looking just omega like an original Databank. Today, you can find a large variety of Casio fake rolex watches with all the features and styles you might breitling watches expect from a leader in the industry. A few of the most replica watches popular styles of Casio watches for men includes the rolex G-Shock Blue Dual Function, the G-Shock Radio Controlled

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Barn- och tvångsäktenskap

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Därför klarar inte Norden samarbete på hög nivå

Om författaren

Länka till Blogg

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar