Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Barn- och tvångsäktenskap

Utredaren Göran Lambertz föreslår att tvångsgifte kriminaliseras och att dispenserna för barnäktenskap slopas. Läs (2) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Varför brinner det i Rosengård?

Roland Poirier Martinsson svarar Mohamed Omar:

Omar blandar bort korten

Att Omar understryker att han inte bedömer judar på något annat sätt än medlemmar av andra folkgrupper är såklart välkommet. Men för alla oss som inte kan skåda rakt in i Omars medvetande låter det mera som en nödvändig retorisk figur. Ett tydligare fördömande från Omars sida av antijudiska utfall skulle därför verka lugnande, skriver ROLAND POIRIER MARTINSSON.


Om författaren

Roland Poirier Martinsson är chef för Timbro Medieinstitut.

Det finns en hel del i Mohamed Omars svar till mig som det inte finns anledning för mig att diskutera. Inte för att det skulle vara uppenbart dumt eller fel, utan därför att det handlar om något annat än den diskussion jag inledde. Problemet med Omars Aktuellt-framträdande var också just detta: i en viktig diskussion om Rosengårds sociala situation - med utgångspunkt i områdets muslimska befolkning - började han tala om något helt annat.

Att detta avvikande ämne råkade bli det sionistiska inflytandet i världen sänder en otvetydig signal, som bara den tondöve inte känner igen. Att Omar understryker att han inte bedömer judar på något annat sätt än medlemmar av andra folkgrupper är såklart välkommet. Låt mig dock komma med en upplysning: för alla oss som inte kan skåda rakt in i Omars medvetande låter det mera som en nödvändig retorisk figur. Ett tydligare fördömande från Omars sida, gärna lite då och då, av antijudiska utfall skulle därför verka lugnande, gärna tillsammans med ett uttryck för en större förståelse för det judiska folkets historia.

Beträffande begreppet "islamism". Omar försöker göra en åtskillnad mellan sionism (ideologi), judendom (religion) och judar (folkgrupp). Den är meningsfull och på samma sätt är det möjligt att tala om islamism, islam och araber. Det är ingen enkel uppgift att nagla fast islamismen vid en politisk ideologi (dess historia är spretande) men att påstå att den i någon grad vill blanda samman religionen med politiken tror jag är en beskrivning som under det senaste decenniet vunnit ett viss pragmatiskt företräde.

Det betyder också att det finns ett element av uteslutning som träffar dem som inte vill se religionen som en del av politiken. I så måtto är det problematiskt att erkänna sig själv som hundra procent islamist och hundra procent demokratisk.

Däremot är det givetvis - åtminstone enligt mig - oproblematiskt att vara troende och praktiserande muslim och samtidigt hundra procent demokrat.

Att Omar så otvetydigt ansluter sig till de demokratiska idealen är en god markering. Om detta fortsättningvis genomsyrar hans uttalanden, i vilken riktning budskapet än kan tänkas sändas, så är det ännu bättre.

Avslutningsvis: jag skrev min ursprungliga artikel som en fråga till Aktuelltredaktionen - och den kvarstår. Det skulle vara intressant att få veta mot bakgrund av vilka journalitiska principer man valde att bjuda in en företrädare som representerar en mycket marginell grupp ideologer, tillika mycket kontroversiell, i en fråga som engagerar en så stor del av befolkningen.

Någon har uppfattat det som om jag skulle vilja förvägra Omar diskussionsrätt. Det har aldrig föresvävat mig. Jag bara undrar varför Aktuellt erbjöd ett forum.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3547

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Vi måste kunna diskutera problemen med invandring och islam utan att kallas rasister. Omar visar med all tydlighet att vi måste säga ifrån vad vårt fria samhälle kan acceptera..

Permalänk | Anmäl #1 Johan, 2009-02-02, 19:37

I Sverige har vi sedan länge haft en proisraelisk opinion med stöd högt uppe i det politiska systemet. Stödet till och sympatin för Israel har sannolikt till stor del hängt samman med det judiska folkets tragiska öde under det andra världskriget och den unga judiska statens kamp mot sina arabiska grannar. Staten Israel kom också att förknippas med demokrati och folkrörelser som till synes korrelerade väl med det svenska folkhemmets uppbyggnad och värderingar.
Vår bild av de arabiska staterna och därmed araberna själva präglades däremot hårt av den andra sidan av samma mynt. Arab blev synonymt med diktatur, repression och anfallskrig.
Även om vi såg reportage och fick läsa om de palestinska flyktingarnas öden förblev de märkvärdigt anonyma och betraktades länge med ointresse av det breda folklagret.
Sverige och världen har emellertid förändrats på många sätt de senaste 15-20 åren. Mellanöstern har varit i fokus och kan visa på en nästan osannolik utveckling i helt skilda riktningar. Gulfemiratens enorma rikedomar och ekonomiska samt samhälleliga utveckling kontrasterar starkt mot det vi har sett i närbelägna stater som Irak eller Iran. Den säkerhetspolitiska strukturen har vid flera tillfällen ställts på sin spets. Vi européer har med detta också tvingats att ändra vår syn på mellanöstern och araberna. De som tidigare kunde skymtas som anonyma skepnader utanför Israels gränser har fått ansikten och mänskliga former, samtidigt är vi förbryllade och delvis förfärade över det kaos som synbarligen råder i regionen. Vi kan tämligen enkelt konstatera att islam är en gemensam nämnare i denna obegripliga mosaik och följaktligen uppfattas den som farlig eller i vart fall oroväckande .
När vi nu upplever sociala problem och frågeställningar i några av våra egna förorter så uppstår det förstås en debatt beträffande dess orsaker och verkan. Islam och därigenom indirekt mellanöstern går även här igenom som någon sorts gemensam nämnare för det inträffade. Det är heller inte konstigt med tanke på att många av de som bor där har sitt ursprung i dessa länder. Lägg till detta två nya dimensioner i form av rotlöshet i det svenska samhället och svårigheter att förstå och acceptera den svenska demokratiska samhällsmodellen och förvirringen blir förståelig.
Med bakgrund av ovanstående är det inte konstigt att två så olika debattörer som Omar och Martinsson kan diskutera samma fenomen utan att förstå den andre och dess argument. När Martinsson i sin kritik utgår från den svenska demokratiska traditionen och vill begränsa debatten till sak och form tar Omars argumentation utgångspunkt i mellanösterns kultur, konflikter och maktstrukturer som för honom är levande och relevanta även för situationen i Rosengård. Vi kan lika lite förvänta oss förståelse från Omar för den traditionellt Israelvänliga svenska politiken som att Martinsson kommer att ge Hamas ett erkännande för dess sociala insatser bland palestinierna. Sanningen lurar även fortsättningsvis någon annanstans men den blir inte tydligare om vi förnekar varandra möjligheten att framföra våra åsikter. Det som låter besynnerligt är inte nödvändigtvis irrelevant.

Permalänk | Anmäl #2 giraffen, 2009-02-02, 20:51

Det hjälper inte hur du försöker släta över Roland.
Din första artikel var skriven ur hjärtat och avslöjade att du passar på Timbro. Demokrati är bara kul så länge ingen säger emot. Eller hur?

Permalänk | Anmäl #3 Olof Lindberg, 2009-02-02, 21:02

rf, vilken övermaga kommentar. Roland Poirier Martinsson och vi andra tackar i vår okunnighet för lektionen. Nu när vi vet hur det ligger till korrigerar vi naturligvis våra felaktiga uppfattningar.
rf ger uttryck för den typiska uppfattingen att är man kritisk till islam är man antingen okunnig, rasist eller islamofob.
I motsats till Roland anser jag att det högsta grad är problematiskt att vara troende musim och 100 procent demokrat. Man behöver inte känna till någon historia från Mellanöstern för att känna djupt obehag inför islams anspråk på att stå över allt. Det räcker med att konstatera den självcencur som gallerier, förlag och massmedia ålägger sig här hemma och i andra västländer. Vid minsta misstanke om att muslimer skulle kunna stötas tas tavlan ner, boken dras tillbaka och föreställningen ställs in.

Permalänk | Anmäl #4 Gauge03, 2009-02-03, 00:20

Head in to Argolis and get fire from Prometheus. He stole it from the Gods so we could get it from him... nice. Talk to the man in the temple of Replica handbags
Hermes birkin
Hermes
birkin
prada
prada handbags
birkin bag and he tells us to head back to Zeus... crap. Fall into the Salamander Pit and eat some expensive ambr

Permalänk | Anmäl #5 liumang, 2010-07-21, 14:22

replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags

Permalänk | Anmäl #6 k247br, 2010-07-31, 04:23

annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.