Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Barn- och tvångsäktenskap

Utredaren Göran Lambertz föreslår att tvångsgifte kriminaliseras och att dispenserna för barnäktenskap slopas. Läs (2) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Proffsboxningen

Foto: Scanpix
Niclas Kuoppa om Proffsboxningen

Främjar boxning och kampsport våldsamt beteende?

Frågan om huruvida boxning och kampsport leder till våldsamt beteende är inte lätt att besvara entydigt. Men jag vill mena att om dessa sporter gör det, beror det till stor del på tränarnas och utövarnas normer. Undervisning och utövning som kombinerar de fysiska med det andliga eller mentala tycks däremot främja fredliga normer.


Om författaren

Intresserad av boxningens och andra kampkonsters historia och filosofier sedan 7-års ålder. Har dock ej tävlat på elitnivå.

Boxning och andra kampsporter har kritiserats från tid till annan för att vara omoraliskt, för farligt, och influera våldsamt beteende. Kritiken har en lång historia och redan Platon sägs ha kritiserat pankration för att vara för brutal och oestetisk.

Det saknas inte vittnesmål och händelser som pekar åt att kampsport och boxning kan frammana våldsamt beteende, eller åtminstone inte minskar det.[1]

Men stämmer detta? Om så är fallet, genom vilken mekanism sker det?

Inger Endresen och Dan Olweus[2] vid universitetet i norska Bergen har under två år jämfört pojkar mellan 11-13 år som tränat styrketräning, boxning, brottning, judo, karate och taekwondo med barn som inte ägnat sig åt dessa verksamheter. De fann ett starkt samband mellan dessa aktiviteter och både våldsamt och icke-våldsamt antisocialt beteende.

Författarna menar att det antisociala beteendet tycks bero på dels själva träningen och dels på machoattityder, normer och ideal. Men, som jag ser det, är det intressanta med studien att den antyder att kampmomenten kan vara av mindre betydelse än normerna. Detta eftersom sambandet mellan österländsk kampsport och antisocialt beteende var något svagare än de övriga sporterna - däribland styrketräning som inte inbegriper någon personkamp över huvudtaget. Denna skillnad menar Endresen och Olweus själva kan bero på icke-våldsfilosofin inom dessa österländska kampsporter respektive machoideal, våldsamma rollmodeller och accepterande av våld inom de övriga aktiviteterna.

Normernas betydelser lyfts fram ytterligare av att andra sporter också verkar alstra antisocialt beteende. Författarna nämner tidigare forskning, som de dock kritiserar för bristande metoder, som visat samband mellan basket och en minskad tro på ärlighet; mellan baseball och aggressioner; och mellan en mängd sporter och irritation. Lägg därtill sadistiska initiationsriter, machokultur och nedsättande syn på kvinnor och homosexuella som tycks förekomma bland en del manliga utövare av fotboll, hockey och handboll.[3]

Jag tänker inte utesluta ett möjligt samband mellan kampträning och antisocialt beteende. Men så vitt jag kan se idag saknar kampsportskritiker grund för påståendet att kampidrott per automatik leder till våldsamt beteende. Inte minst för att antisocialt beteende är svårt att studera, då det kan bero på många faktorer som inte idrotts- och kampsportstränare har kontroll över. Men inte heller har kampsportsföreträdare belägg för att kampsport per automatik leder till fredligt beteende.

Främjandet av fredligt beteende kräver förmodligen något mer än bara fysisk kampträning - det krävs en andlig eller mental fostran.

Tränare som utbildar barn och vuxna i kampmoment kan inte enbart fokusera på kampmomenten i träningen. Undervisningen måste även inbegripa självbehärskning, fredlig konfliktlösning, och diskussioner kring moral och etik.

Detta blir inte mindre om det stämmer att personer som redan beter sig antisocialt tenderar att hellre söka sig till kampsporter än till andra idrotter.

Budo, och även många andra asiatiska kamparter, som utövas enligt traditionerna har den andliga eller mentala delen införlivade i träningen och kan främja fredligt beteende.[4] Men jag vill hävda att den västerländska boxningen också har en tradition av andlig träning, och som kanske kan ses som utvecklingen av en hederskodex. Den är inte lika institutionaliserad eller formaliserad som budoandan i japan, naturligtvis. Men jag minns från en del gamla boxningstränare förmaningarna att backa och aldrig slåss om det inte är absolut nödvändigt, att uppträda korrekt och artigt och visa ömsesidig hänsyn. Jag minns engagemanget för hur vi hade det till vardags. Jag minns också övningar där tränaren provocerade oss för att lära oss hantera stress och provokationer. Det var just denna paradox som fascinerade mig från första början - att träning i kamp kunde skapa lugn och trygghet.

De flesta tränare arbetar i det tysta. Men ett välkänt exempel på en boxningstränare som inte bara fokuserar på den praktiska träningen är Diabaté Dialy Mory i Rosengård i Malmö.

Men jag har också sett exempel på tränare och utövare som fokuserar på att vinna tävlingar till varje pris och som inte lägger mycket energi på att stävja våldsamt beteende eller antisociala normer. Och jag kan känna mig väldigt tveksam till reklamen för boxning och kampsportstävlingar som inte sällan fokuserar på brutala knockouter och blod.

Tyvärr kan det ofta vara som Joyce Carol Oates skriver att: "a boxer is valued not for his humanity, but for being a "killer," a "mauler," a "hitman," an "animal,"..."[5] Å andra sidan minns vi också sportsmannaskapet hos många av de stora mästarna - som Ingemar Johansson.

Boxning och kampsport är inte vilka verksamheter som helst och det är oerhört viktigt vilka bilder, ideal, normer, värderingar och signaler tränare och tongivande utövare uttrycker till yngre utövare och åskådare.

När en del barn och ungdomar av endera anledningen skaffar sig status och självkänsla via aggressivt beteende och våld, då kan boxnings- och kampsportstränare ge sitt bidrag till att motverka detta genom att göra det statusfyllt att tvärtom tåla stress och provokationer, att se det som värdefullt att utveckla självkontroll, mental stryrka, självkänsla, och inre trygghet som ett värn mot osunt grupptryck.

Jag skulle dessutom gärna se att fler kampsportsklubbar, och även fler vanliga skolor, ser efter om inte Aggression Replacement Training (ART)[6] kan vara värt att pröva och införlivas i träningen.

 

[1] Micke Madenteg "De får lära sig misshandla" (Expressen, 14/6- 2006) http://www.expressen.se/1.370910

"Polisen utreder urspårat judoläger" (Svd, 4/8-2005) http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_444745.svd

"Effect of traditional judo training on aggressiveness among young boys." Reynes & Lorant. Perceptual and motor skills. 2002 Feb;94(1):21-5

"This study assessed the effect of one year of traditional judo training on aggressiveness among young boys. 27 primary school pupils and 28 judo students were asked to complete the Buss-Perry Aggression Questionnaire at two times 1 year apart. Analysis showed that judoka were more aggressive (had higher scores on Total Aggression, Verbal Aggression, and Anger) than the control group after one year of training, even if variations in aggressiveness were not significant. So, results do not support the view that judo training leads to less aggressiveness in a sample of children this young." http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11883564?dopt=Abstract

".., it does seem likely that boxing as a phenomenon sui generis stimulates rather than resolves certain emotions. If boxing is akin to classic tragedy in its imitation of action and life it cannot provide the catharsis of pity and terror of which Aristotle spoke." - Joyce Carol Oates "On Boxing" Harper Perennial: 2006, sid 93

Läs gärna även den mycket intressanta intervjun om bland annat sambandet mellan kampsport och våld med kampsportsprofilerna Kurt Durewall och August Wallén samt boxningsprofilen Katrin Enoksson i artikeln "Dåtid. Nutid. Framtid." i Fighter Magazine, nr 10/28.

[2] "Participation in power sports and antisocial behavior involvement in preadolescent and adolescent boys" Journal of Child Psychology and Psychiatry: 2005. http://www.boksing.no/files/%7B6D6BC892-405E-4542-9EBC-E378113B1DDF%7D.pdf

Om länken ovan inte fungerar finns en kort sammanfattning i Dagens Medicin. http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2008/11/27/pojkar-som-boxas-riskerar-/index.xml

[3] "Det maskulina styr spelets regler" Artikel om sociologen Jesper Andreassons forskning kring bland annat ett manligt handbollslag. (DN, 10/25-2006) http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=531&a=583379

"Männen är värre, Karlsson" Peter Söderström om machokultur och sadistiska initiationsriter inom hockey och fotboll. (Aftonbladet Debatt, 10/29-2006) http://www.aftonbladet.se/debatt/article451180.ab

[4] "An effective approach to violence prevention: traditional martial arts in middle school." Zivin, et. al i 2001 Fall;36(143):443-59. Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11817627

Full text: http://findarticles.com/p/articles/mi_m2248/is_143_36/ai_82535317/pg_1

"The Application Of Traditional Martial Arts Practice And Theory To The Treatment Of Violent Adolescents." Twemlow & Sacco. Adolescence, Fall 1998.

"Components of an effective treatment program for violent adolescents, and the complex problems posed by youth gangs, are discussed. It is proposed that traditionally taught martial arts can provide a useful alternative for such dysfunctional adolescents. The literature on the use of martial arts in the treatment of violence is reviewed, and the program philosophy is described. The program utilizes a commitment to respect and self-control, with an emphasis on leadership and community service using the traditional model of a gentle warrior. Oversight is provided by trained instructors, whose psychological and philosophical approach stresses nonviolence. The program also assists youths in coping with the complexities of an often dysfunctional family environment. Clinical examples detail the application of such a program in specialized martial arts schools, residential treatment, and public school classes." http://findarticles.com/p/articles/mi_m2248/is_131_33/ai_65352539/pg_1

" Judo--the gentle way: a replication of studies on martial arts and aggression." Lamarre & Nosanchuk. Perceptual and motor skills. 1999 Jun;88(3 Pt 1):992-6 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10407909?dopt=Abstract

"There have been numerous studies of the effects of traditional martial arts training on aggressiveness, most reporting a decline in aggressiveness with training. The majority of these studies have examined students of karate or taekwondo, disciplines emphasizing strikes and blocks. In contrast, this cross-sectional study examined the effects of traditional judo training on aggressiveness by looking at 51 judo students. Furthermore, we incorporate into our analysis two variables generally associated with aggression, age and sex, to control for their effects. Aggressiveness declined as expected across training and ages, but surprisingly sex had no effect in this setting."

[5] "On Boxing" Harper Perennial: 2006, sid 74.

[6] Statens Institutions Styrelse (SIS) http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=228

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3537

11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

VAD I HELA HELSEFYR ÄR DET FÖR BILD NI SÄTTER IN?
-
Nog hade det varit mer passande med Yoshi Yukawas värdighet, som jag föreslog!?
-
Sen får jag be läsarna om ursäkt för en del stavfel som kom i brådarasket.

Permalänk | Anmäl #1 Niclas Kuoppa, 2009-02-01, 18:37

Och irriterande och märkligt att det inte blev länkar av url-adresserna

Permalänk | Anmäl #2 Niclas Kuoppa, 2009-02-01, 18:40

Det här är ju bara löjligt.. Lika smart som att säga att bilolyckor beror på mycket bilkörning.

Permalänk | Anmäl #3 Micke Nilsson, 2009-02-09, 21:05

tror det hade varit intressantare att studera äldre tonåringar och kanske 20-åringars beteende då de är de som står för det grova våldet och då har de också tagit aktiv ställning till de samhällsnormer som reglerar människors samliv.

Permalänk | Anmäl #4 Mattias, 2009-02-10, 19:20

Bra artikel Niklas. Jag tror också mer på att det handlar om bakomliggande normer än om själva kamputövandet i sig. Kampsportare är nog lika benägna till våldsamt beteende "på stan" som "våldsdataspelande" eller "våldsvideo-tittande" ungdomar, kanske tom mindre! Vill därmed peka på att inga undersökningar styrker att inslaget av våld är problemet i alla nämnda fall. Är själv budoutövare och lockas mer av den bakomliggande humaniora filosofin och njutningen av Zen i en väl utförd teknik (med eller utan motståndare) än själva tävlingsmomentet.

Permalänk | Anmäl #5 Petter Myhrman, 2009-02-27, 11:57

Boxning - The noble art of self demense.

Johan, 1D judo

Permalänk | Anmäl #6 Johan Gunnarsson, 2009-12-08, 02:30

Ny studie från Karlstads universitet som visar att verksamheten är mindre viktig än själva miljön.

http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/idrottensfostr...

" Detta visar att den verksamhet som bedrivs inom olika föreningar inte har så stor betydelse för ungas fostran. Snarare handlar det om faktorer som är kopplade till barnens kön, naturliga mognad samt etniska och socioekonomiska bakgrund. Med stor sannolikhet är det den fostran som sker i hemmet och i skolan, där barn och ungdomar tillbringar den största delen av sin tid, som har störst betydelse för ungas psykiska och sociala utveckling, menar Stefan Wagnsson.

I undersökningen framkom dock att föreningsidrotten har en outnyttjad potential att verka som en stark fostransmiljö. När barnen och ungdomarna upplever att de vistas i en grupp med ledare som diskuterar hur man ska bete sig mot varandra, där alla får ta del av uppmärksamheten och respekteras samt får beröm oavsett färdighetsnivå ökar detta sannolikheten att unga idrottare fostras i positiv riktning."

Permalänk | Anmäl #7 Niclas Kuoppa, 2010-01-08, 21:52

Bråstudien "Effectiveness of Programs Designed to Improve Self-Control"

Se sid 17-20 i pdf-länken vilka olika typer av metoder för att lära barn självkontroll som ingick i studien (meditation och avslappningsövningar ingick bland annat), och se sid 37-38 för avslutande diskussion om de goda resultaten.

http://www.bra.se/extra/faq/?module_instance=2&action=question_show&id=5...

Permalänk | Anmäl #8 Niclas Kuoppa, 2010-01-30, 20:29

Kaliber i P1: Våldet på fotbollsplan
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=4103448

"Knytnävsslag, danska skallar och sparkar mot huvudet. Våld som kan ge fängelse om det utövas på gatan, behöver inte ge mer än några missade matcher om det händer på en fotbollsplan.

Systemet fungerar bra, tycker Svenska Fotbollförbundets ordförande Lars-Åke Lagrell:
– Det är en kampsport och när det är en kampsport och det är två lag som står mot varandra, så finns det säkerligen människor som gör sig skyldiga till förseelser som är allvarliga.

Men bland gräsrötterna jäser missnöjet. Många tycker att våldet och den aggressiva stämningen på plan tar död på sporten de älskar.

Kaliber har granskat det våld som i skuggan av huliganismen får gå obemärkt förbi – nämligen spelarnas eget."

Permalänk | Anmäl #9 Niclas Kuoppa, 2010-10-31, 11:34

The Wall Street Journal om Punch me panda.
http://blogs.wsj.com/metropolis/2010/11/19/a-brooklyn-panda-made-for-pun...

"Dressed in a friendly, wide-eyed panda costume with a chest protector over his belly, Hill adopted his masochistic panda persona as a public service. The initial idea was to make house calls for people in need of taking out their aggressions — a sort of therapy session."

Permalänk | Anmäl #10 Niclas Kuoppa, 2011-01-12, 15:46

psykologen Brad J. Bushman har visat att den så kallade katharsiseffekten inte uppstår när man agerar ut ilskan, snarare tvärtom. Att agera ut ilskan ökar den.

Brad J. Bushman - Does Venting Anger Feed or Extinguish the Flame? Catharsis, Rumination, Distraction, Anger, and Aggressive Responding
https://illinois.edu/lb/files/2009/03/26/9293.pdf

"In this study, angered participants hit a
punching bag and thought about the person who had angered
them (rumination group) or thought about becoming physically
fit (distraction group). After hitting the punching bag, they
reported how angry they felt. Next, they were given the chance to
administer loud blasts of noise to the person who had angered
them. There also was a no punching bag control group. People in
the rumination group felt angrier than did people in the distraction
or control groups. People in the rumination group were also
most aggressive, followed respectively by people in the distraction
and control groups. Rumination increased rather than
decreased anger and aggression. Doing nothing at all was more
effective than venting anger. These results directly contradict
catharsis theory."

I tidningen Metro (2011-01-31) säger psykologen Torun Lindholm att forskningen är entydig och visar att det inte finns någon katharsiseffekt och att utagerande av ilska ökar ilskan. Att istället tänka på annat eller göra något annat för att distrahera sig minskar ilskan.

Men, det är kanske inte är det som är poängen med klassisk kampträning som har en andlig aspekt, dvs att minska ilskan per se, utan snarare att kontrollera den och stressen. Att genom att disciplinera sig finna ett lugn i sin förmåga att kunna kontrollera den.

För att vidare ifrågasätta Bushman och Lindholm, tycker jag man måste se att det finns olika grader i att agera ut ilskan. Att slå några gånger på en kudde har förmodligen en jämförelsevis mindre effekt på ilskan än att regelbundet köra hårda pass på 1-2 timmar. Dessutom, ökar träning i allmänhet halten av må bra-hormonet oxytoccin som kanske kan spela en viktig roll i sammanhanget.

Träning har dessutom visat sig ha viss effekt mot depression.
http://www.stressmedicin.com/dokument/Publikationer/Jonsdottir%20&%20Lin...

http://news.bbc.co.uk/2/hi/health/4378389.stm

Permalänk | Anmäl #11 Niclas Kuoppa, 2011-02-01, 20:49


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.