Fritt forum

Anne Skåner om Fritt forum

Framtidens skola har inte utrymme för de dumma

Publicerad: 2009-01-30 14:01, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11

Debatten om skolan går mellan två linjer, vänster och höger. Utan förskyllan har skolan kommit att bli ett politiskt slagträ i en debatt som saknar perspektiv och historia. Lösningen på dagens problem är Elitklasser och i förlängningen elitskolor. Kunskap blir allt grundare och formaterad efter näringsliv och samhällsnytta.

16 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Arbetar som lärare och vägrar tro att den som inte når resultaten idag kan komma igen i morgon. Kunskap är långsiktig och behöver falla på plats. Dagens skola och den skola som planeras ger inte utrymme för elever som tänker eller ifrågasätter skolans och samhällets motiv. Vi lever i en lärtvångsskola är kunskap matas in och eleven förväntas svälja. Den som spottar ut eller vill veta mer har inte något utrymme. Jag tror att alla barn/ungdomar har förmåga att ta till sig kunskap och vetande den dag de är mogna för det. Men kunskapen måste handla om mer än att bara komma in på universitet och högskola.

Få frågor torde vara så diskuterade som kunskapsbegreppet. Vad är kunskap och kunskapsbildning? Själv funderar jag över om kunskap är det som vi snabbt tillägnar oss i skolan under en kort tid eller om det är summan av det vi kommer fram till i kombination med livserfarenhet och kunskapsteori i skolan. Skiljelinjen i den svenska skolan går vid flum och pluggskola. Den som inte siktar på MVG eller att snabbt tillägna sig de krav som är den offentliga synen på kunskap hamnar utanför bänkraden. Att reflektera, prova om det som skolan lärt finns väldigt lite utrymme för. Under nio år skall barn lära sig det som samhället och politikerna bestämt vad som är godtagbar kunskap, når inte barnen den nivån har de givetvis gått i en flumskola eller saknar "begåvning" för att utvecklas. Detta synsätt gäller också gymnasietiden där fem basämnen inklusive en mängd tillägg skall lägga grunden till morgondagens vuxna. För att riktigt mäta den svenska skolan flyttar vi preferenserna till Europa och övriga världen. Ofelbart blir den svenska skolan sämst, då eleverna inte når kunskap i matte och svenska utifrån normen för det fastställda.

Som en lösning på alla våra problem med skolan inför Jan Björklund en "ny" skola, som inte är ny utan påminner mer om den skola vi hade i Sverige tidigare. Snabb utsortering av dem som inte fyller kraven. Elitklasser för dem som har särdeles begåvning, dumklasser för den som inte klarar av att vara elit. För så torde det med all tydlighet bli, den som inte platsar betraktas som dum. Därmed befäster vi gapet mellan elitmänniskor och andra.

Om jag talar om en för elev att hon/han är dum befäster jag den uppfattning eleven redan har om sig själv. Och det är att göra jobbet enkelt. En dum elev behöver vi ju inte satsa på eller...?

När vi talar om internationell jämförelse nämns sällan problemen i de europeiska länderna. I Frankrike utsätts skolan för svidande kritik av elever och föräldrar. I Finland som lyfts fram som närmaste bästa exempel är den sociala utslagningen via skolan ett problem, som vare sig myndigheter i Finland eller Sverige vill lyfta fram.

I England har man haft problem med skolan i åtskilliga år, frånvaro, förstörelse, missbruk och låg kunskapsnivå. Så pass att den avgångne Tony Blair beslutade om bla en rikstäckande upprustning av skolornas fysiska status och förbättrad utbildning för alla. I USA sliter de offentliga skolorna med att försöka hålla eleverna kvar i skolan, motivera dem till utbildning ändå lyckas man inte. Vad är det vi jämför med och vilka förutsättningar jämför vi med. Dagens samhälle ser inte ut som gårdagens. Dagens unga människor lär sig att hitta information på ett sätt som jag i min skoltid aldrig kunde drömma om. Dagens unga människor utsätts för ett ständigt informationsflöde, medias skriverier om skolan, politikernas s.k. kunskapssyn och näringslivets krav. I detta skall lärare konkurrera med att motivera och försöka få eleverna att förstå varför de måste läsa om Gustaf Vasa, när de kan läsa om Gustav Vasa på nätet vid behov. Eller varför de måste kunna så mycket matte när livet för många handlar om att vardagsmattematik är ekonomi för att överleva. I japan är självmordstalet bland skolungdomar högst i världen, beroende på att de känner en så oerhörd press för att kunna gå vidare till högre utbildning. Detta har gjort att Japan nu börjat se över sitt utbildningssystem och att fler unga droppar skolan.

Den enda bild som skiljer i tankar kring skolan är i utvecklingsländerna där de fattiga och utanför systemet ser skolan som en möjlighet att slippa ifrån fattigdomen och kunna förverkliga sina drömmar. Det var ungefär samma drömmar som Arbetarklassen hade i Sverige innan vi fick en skola för alla. Då var studier till för de redan utvalda. Skola var detsamma som pengar. Det var däremot ingen garant för att vi hade en högre kunskapskurva än idag. För visst om vi sållar bort alla svaga och låter de starkaste gå vidare kan vi givetvis säga att vi har världens bästa skola, eftersom kunskapen mäts ur en liten grupps prestationer.

A. S Neil startade 1921 exprimentskolan Summerhill (skolan finns kvar) vars grund byggde på att ge eleverna en lycklig barndom och trygghet. Ett starkt självförtroende tillit till sig själv var viktigare än om eleverna lyckades i matte eller språk.

- Om skolan bara inriktar sig på kunskapsstoffet skapar den olyckliga människor som ständigt hamnar i konflikter, menade han.

Vad jag också tror spelade in i A. S Neils tankar, var tid och mognad. Att barn lär sig saker när de upplever motivation för att skaffa den. Ungefär samma tankar ligger till grund för Montessori- och Steinerpedagogiken. Barn behöver tid för att utvecklas intellektuellt och det kan inte fastställas i uppgjorda planer för vad man skall nå inom ett år. På Summerhill lärde sig alla läsa, många av dem är idag akademiker, musiker etc även om de lärde sig i ett senare skede i livet. Och det var inte bara elitens barn som gick där utan också socialt utsatta barn.

Tidsaspekten ryms inte inom Jan Björklunds skola, resultaten skall uppnås här och nu. Sak samma om kunskaperna är summariska eller ej. Bara vi kommer ihåg dem här och nu. Varför jag tror på tidsaspekten är för att många människor i ett senare skede i livet läser vidare och skaffar sig de kunskaper de behöver för att kunna läsa vidare. Det finns många skäl till varför vi inte hinner eller orkar allt i skolan. Skäl som den "nya" skolan inte talar om. Sociala orättvisor, problem i familjen, motsättningar mellan lärare och elev, existentiella problem. Allt sammantaget sådant som överskuggar motivationen för skolan, men inte är det samma som att vara dum eller omöjlig. När kunskapen är rolig och stimulerar jobbar barn bra. Så länge de kan se själva varför de gör just detta räknar och läser alla barn nästan frivilligt. Den dagen de inte ser ljuset i skolans kunskap överskuggar andra intressen.

Min övertygelse som lärare är att alla barn kan lära sig, alla ungdomar skulle lära sig det som anses nödvändig kunskap om vi ser över tid. Varför? Många av de elever jag haft i skolan som varit "misslyckade" enligt Björklunds synsätt, klarar utan problem att ta körkort. Körkortsteorin är betydligt svårare och mer omfattande än någonsin märkliga kunskapsprov i skolan, men de fixar det. Varför? Det finns motivation och de anser sig behöva sitt körkort så till den grad att de också jobbar extra för att kunna få det. Jag har en bekant som för några år sedan fick sitt trafikplanscertifikat. Utbildningen genomfördes på engelska. Personen ifråga hade elementära och minst sagt bristfälliga kunskaper i språket och i mattematik, men klarade utbildningen med glans.

Mest skrämmande i debatten kring skolan är de fackliga organisationerna som instämmer i kören av lag och ordning inom skolan. Man älskar att berätta om alla lärare som inte orkar, ger upp, inte vill, utsätts för hot från elever etc. Mer lärtvång och mer ordning. Snälla lydiga elever på rad som tacksamt tar emot lärarnas budskap utan att ifrågasätta eller fundera över varför. Vi behöver bättre lärarutbildning, körar facket efter Jan Björklund som anser att ämneskunskapen hos lärarna måste förbättras. Jag vill se den lärare som kan konkurrera mot nätets alla informationskällor vad gäller kunskap. Hur är den lärare funtad som kommer att ha så stor ämneskunskap att han/hon slår ut Internetvärldens? Föräldrar är ofta den mest okunniga gruppen, och just därför faller de in i ropen på mer kunskap och strängare krav. Föräldrar vars barn inte når upp till den godtagbara kurvan får lära sig att mer kontroll, mer läxor och mer disciplin är enda vägen. Lyckas inte föräldern har de självklart en dum och obildbar unge vars framtid är körd. Ingen talar om att det finns andra möjligheter.

Om skolan i dess moderna skepnad utvecklades i takt med samhället i övrigt, skulle läraren vara handledaren och den som får eleverna att reflektera över vad de lär sig och varför de lär sig. Om skolan låg i tiden och inte sköts bakåt 50 år skulle vi sträva mot att få trygga elever som känner att de duger för vad de är och inte för vad samhället förväntar sig de skall vara. Då skulle också de s.k. eliteleverna kunna utvecklas sida vid sida med den grupp som behöver mer tid, mer motivation och mening. Jag tror att alla barn/ungdomar har förmåga att ta till sig kunskap och vetande den dag de är mogna för det. Men kunskapen måste handla om mer än att bara komma in på universitet och högskola.

Pete Seeger sjöng i slutet av 60-talet "What Did You Learn In School..." Jag tror att den texten är lika relevant idag som då.

Anne Skåner (78 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3504

16 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag kan hålla med dig på vissa punkter, men inte alla. Kunskap är inte det man lär sig i skolan (då skulle jag inte kunna särskilt mycket, eftersom jag slutade gå dit i åttan). Men anledningen till att jag slutade gå dit var inte att det var för svårt eller att jag inte förstod - det var att jag redan kunde det som lärarna försökte lära mig. Jag blev uttråkad och lät helt enkelt bli att gå dit. Skulle det gå att anpassa undervisningen efter varje individuellt barn i varje klass så skulle det inte behövas några elitskolor. Men det verkar tyvärr inte gå. Att skapa elitskolor är kanske ett "enkelt" sätt att komma tillrätta med problemet att vissa elever ligger på en högre nivå än andra, men det är orättvist mot de begåvade barnen att inte ta tillvara deras möjligheter. Det handlar inte om att kalla vissa barn "dumma", det handlar om att kalla vissa barn "smarta". Det är mycket möjligt (kanske till och med troligt) att detta projekt inte kommer att falla väl ut, men hur ska man annars göra?

Permalänk | Anmäl #1 Sverker Ohlsson, 2009-01-30, 16:25

Som jag skrev handlar det om att se barn för vad de är. Att de duger. Att vi tror på deras potentialer även om vi inte alltid ser den. Med ökad självkänsla, trygghet ökar motivationen är min övertygelse. Summerhill kanske är en särart men jag tror stenhårt på att glada och lyckliga barn klarar sig oberoende socialt ursprung. Kan inte familjen ge barn detta har skolan en viktig funktion att fylla. Jag vet fler än du som hoppade av för att "de kunde allt" men idag kan eleverna via andra källor än du och jag hitta en kunskap som tidigare var innantillärning. Den industrialiserade skolan kommer att föda dropouts och vem skall återge dem förlorad tid när inte ens regeringen vill satsa jämlikt på vuxenutibldning, mao jämställa den med gymnasiet.

Permalänk | Anmäl #2 Anne Skåner, 2009-01-30, 16:40

ps vill bara säga Sverker att jag tillhör gruppen som inte fick gå i skolan mer än mina 7 år. Allt annat har jag skaffat mig av egen kraft och vilja. Jag ansågs obildbar och enligt alla utredningar i barndomen inte ha en chans till att kunna lära mig något. Min kamp är alla barns rätt till utbildning och kunskap men med respekt för deras person och rätt att utvecklas i sin egen takt.

Permalänk | Anmäl #3 Anne Skåner, 2009-01-30, 16:42

Men om alla ska ha rätt att utbildas i sin egen takt borde du ju förespråka elitskolor. I alla fall om utrymmet inte finns inom den vanliga skolan, vilket naturligtvis är det mest eftersträvansvärda.

Permalänk | Anmäl #4 Sverker Ohlsson, 2009-01-30, 16:45

Nej jag tror att detta ryms inom samma fysiska miljö. Den vanliga skolan utan friskolor som rider på systemets brister kan klara detta. Jag har inte alla lösningar men jag tycker att tanken är viktig och att debatten vidgas till att omfatta dem som redan har förutsättningarna. I en skola där barn mår bra kommer varje elev att utvecklas efter sina förutsättningar och det behövs inte elitskolor eller elitklasser för att nå dit. Men skolan kanske måste bli flexiblare och hitta andra vägar när barn trillar ut. Kanske är det så himla patetsikt som att en elev som älskar musik får jobba med musik parallellt med att en elev vill jobba vidare med matte. Men det är fria tankar och funderingar efter att ha följt många ungdomar och inte minst mot bakgrund av min historia.

Permalänk | Anmäl #5 Anne Skåner, 2009-01-30, 17:05

Om det utrymmet finns så är vi på samma sida, men jag är tyvärr inte säker på att det gör det. Det ställer exempelvis mycket högre krav på lärare och annan skolpersonal. Förmodligen är det också mer resurskrävande (därmed givetvis inte sagt att det är sämre, tvärtom).

Permalänk | Anmäl #6 Sverker Ohlsson, 2009-01-30, 19:22

Den institution som idag får minst resurser är skolan. Under de år jag arbetat inom skolan har skolan drabbats av neddragningar oberoende regering. Samtidigt ökar kraven på att skolan skall klara sitt jobb. Björklund tycks tro att lärarutibldning, elitklasser, lag och ordning är det som hjälper istället för att ge skolan resurser. Den viktigaste inrättning vi har idag är skolan, den dräneras ständigt på medel. Det går inte ihop. När man slänger åt banker och företag miljoner i krisens samhället, får en institution som skulle behöva resurser noll. det är bara att höra med rektorer runt om i landet. bra att vi är överens i det stora.

Permalänk | Anmäl #7 Anne Skåner, 2009-01-30, 19:35

Rått uttryckt! Men varför bry sig om de dumma? Jag tycker att det är de smarta man skall satsa på! Sedan är det ganska roligt att se hur regeringen motsäger sig själv. Med Jan Björklund vid rodret försämras de genomsnittliga skolresultaten hastigt. Så mycket bevänt var det alltså med den retorikern, som jag personligen aldrig tagit på allvar. Våra politiker pratar nämligen så mycket strunt, så det är verkligen ingenting att bry sig om. - Om man satsar på eliten, ja tacka fan för att genomsnittet sjunker då! Sörpraaa-ajs. *rycker på axlarna*

Permalänk | Anmäl #8 Peter Ingestad, 2009-01-31, 00:59

Klokt skrivet Anne. Tack. Däremot berör det mig illa det du Peter Ingestad skriver "varför bry sig om de dumma?". Med den inställningen lär vi få än fler problem inom skolan.

Permalänk | Anmäl #9 Tina Lundberg, 2009-02-05, 13:04

Jag är smart. Jag är arg. Arg för att jag tvingades sitta och läsa "vad var det jag läste" i all evinnerlighet. Ingen utmaning alls. Sen efter finfina betyg kom gymnasiet. Med konkurrens. Men jag visste inte hur man läste, konsten att studera. Var van att vara bäst utan att göra något. Hejdå! Hann bli 42 innan jag avslutade universitetet. Då har jag absolut en hjärna Sverige kunde utnyttjat. Funkar inte så. Är telefonförsäljare. Synd på så rara ärtor.

Permalänk | Anmäl #10 Åsa Backman, 2009-02-13, 23:33

Dagens skola och framtidens skola har inte tid och inte råd med okunniga politiker!

Släpp in kunniga människor i skolan, att vara "utbildad lärare" är inte allt!

Vad vet egentligen de unga, de som går ut lärarutbildningen med NOLL erfarenhet i bagaget?

De vet tyvärr lika lite som de okunniga politikerna.

Öppna upp skolan, ta in erfarna pedagoger, med eller utan lärarkompetens, det är kunskap i sig som är det viktiga och det är förmåga och erfarenhet att lära ut som är det viktiga. Inte om pedagogen har formell utbildning eller ej.

Elitskolor, kan skada mer än de gör något bra ... låt våra unga mogna, skaffa kunskaper i den takt de behöver och det med hjälp av erfarna pedagoger med stort bagage.

Permalänk | Anmäl #11 Cissi Gottschalk, 2009-02-21, 14:48

Jag vet inte vilken skola du har befunnit dig i - inte samma som jag har gått runt i!
Om man sätter ihop flera hundra unga individer på en liten yta - då händer det saker i grupperna! Lärandet blir oftast sekundert.
Det finns individer som inte klarar av stora grupper pga inbyggda svårigheter (stora grupper är allt över personen själv). På samma sätt finns det individer som är understimulerade - de lär in så snabbt att de blir uttråkade i undervisningssituationer. De får inga som helst utmaningar.
Varför ska man inte möta dessa elever?
Ge dem egna skolor, egna klasser - där de blir utmanade och får utifrån sina behov lära in ny kunskap?
Vi sviker de eleverna som är i behov av utmaningar - medan de elever som är i behov av små grupper kan ha möjligheter att få sina behov tillgodosedda.
Varför?
Prestige? Avund?

Låt de elever som behöver utmaningar av andra likasinnade få det - låt dem få få kunniga lärare, bli utmanade, få kunskaper i egna skolor och egna klasser!

Permalänk | Anmäl #12 AC, 2009-03-01, 10:13

Surt sade räven om rönnbär......

Permalänk | Anmäl #13 Carl Åström, 2009-03-18, 15:21

Håller helt med Åsa B - vi som har lätt för oss behöver också stöd och framför allt motivation. Jag gled igenom grundskolan och gymnasiet helt utan ansträngning och började på Handels. Behöver jag säga att det inte gick så bra?
Lite talande också med artikelförfattarens "mattematik" och tal om Internet som en resurs. Det krävs mer pedagogiska resurser om eleverna själva ska söka sin kunskap än om en lärare föreläser inför en klass. Det krävs stor mognad och erfarenhet för att kunna utnyttja Internet som kunskapskälla.

Permalänk | Anmäl #14 Ann, 2009-05-07, 16:16

Vad är problemet? Det är väldigt fint, demokratiskt och berömvärt att vara bakom flötet, anser rögröna rötan. Jag håller inte med. Skolans betydelse är begränsad. Begåvade människor utbildar sig själva helt spontant. Blir Tina Lundberg ledsen? Så får hon väl bli det, då.

Permalänk | Anmäl #15 Peter Ingestad, 2009-06-14, 02:41

De "elitelever", som jag träffat framstår mest som präktiga självutnämnda kunskaps pajaser. Bara för att man kan räkna snabbt i huvudet eller har koll på massa årtal så kommer man inte undan en käftsmäll då man prålar sig framför mig. Ni elitelever behöver extra mycket stryk för att förstå att ni ska sälla er i ledet, för annars trycker ni ner andra. Jan Björklund är ett bra exempel på en människa som behöver väldigt mycket stryk för att förstå att han inte har rätt att göra de hemska människor som dagligen trakasserade mig i hans "flumskola", till människor som får chansen att kalla sig "eliter". Den chansen ska han inte få.

Jag hoppas alla WT homies och alla förortskids laddar knytnävarna extra hårt inför hösten så att alla självutnämnda "elitelever", får känna på hur det är att vara extra utvalda..av OSS!

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Barn- och tvångsäktenskap

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Framtidens skola har inte utrymme för de dumma

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar