Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Foto: Scanpix
Alexander Forselius om Fritt forum

Elitklasser gynnar inte samhället i stort

Skolminister Jan Björklund lade förra torsdagen fram ett förslag om elitklasser även i grundskolan. Blir detta verklighet kommer segressionen starta redan i den obligatoriska skolan. Det finns all anledning att vakna upp och inse vilka konsekvenser ett sådan reform kan innebära för samhällsutvecklingen.


Om författaren

Jag är 17 år och går på Portalens Gymnasium i Lidköping och läser data.

"Alla barn ska ha en likvärdig utbildning". Så står det i skollagen. Men det vill Björklund bokstavligen ändra. För enligt honom ska duktiga elever stoppas in i en privilligerad grupp redan i den obligatoriska skolan.

Hela konceptet med elitklasser bygger på att de studiemotiverade och duktiga eleverna ska få förtur i högre utbildning och till högre kvalificerade jobb. Det innebär att alla de elever som inte går i elitklasser får en "B" stämpel och riskerar att bli utelåsta från möjligheterna att göra karriär i livet. De är hänvisade till lågstatusjobb, utestängda från högre utbildning och riskerar att bli socialt utslagna. Det kan även resultera i allvarlig segression med brottslighet till följd.

Det är tydligt att Reinfeldts alliansregering medvetet vill skapa klassklyftor. Bara de människor som har högt interlektuellt och social begåvning ska få möjligheter att ta sig uppåt i utbildning och jobbhiearkin. De andra ska tydligen "stämplas" och bestraffas i alldra högsta grad av samhället.

Det som är vidrigt i sammhanget är att det inte alltid säkert att ungdomars bästa tid för studier är den ålder som indelningen sker. Under de år man förväntas ha bäst prestation och kunna göra ett ansvarsfullt val av studieväg, i nian (15-16 år) har man störst behov av vila, man söker identitet och behöver mycket stöd av sin omgivning tvingas man att ständigt vara på topp och kunna göra rätt utbildningsval, fast många kanske egentligen behöver tänka på annat. Det är ingen slump att IV är det största programmet idag.

Det här i kombination med det allt högre förväntningarna på eget ansvar och egna val, skapar mycket ångest och stress hos ungdomarna. Att man dessutom tidigt i livet ska delas in efter intellektuell förmåga och mätas emot en "mall" för kunskapsnivå gör att dessa individers egentliga styrka snabbt går förlorad och omvandlas till tragedier. Till exempel kan en elev som missade elitgruppen på grund av något betyg var för dåligt kan bli mycket deprimerade och bli utslagen. Regeringen skapar med elitklasser en snevriden syn på personlig utveckling och borde tänka på det riktigt vidriga konsekvenser som detta kan medföra, både för individerna och samhället i stort.

Det är viktigt att alla klasser har en blandning av duktiga och svagare elever. Skolan ska vara flexibel så att både de duktigare eleverna kan premieras samtidigt som elever med svårigheter också kan få stöd så att de också kan nå framgång. Jan Björklund bör hålla sig till sitt vallöfte - att återinföra de behöriga lärarna i skolan så alla elever får en chans att få stärka sina fina sidor och hjälp med de svårare. Jag menar, det finns väl elever som inte kommer in i en elitklass för att de inte klarar kraven på matte och språk, men de kan ha andra stora sidor såsom estetik, bild och social begåvning. Dessa elever måste också ges en chans att få utveckla sina sidor istället för att bestraffas för att de inte har "de rätta kunskaperna". Jag menar, alla är vi olika. Samhället ska inte kräva att alla är geni i matte eller mästare på främmande språk, det måste finnas olika begåvningar och möjligheter med andra kompetensområden.

Motståndet mot dessa argument är ju givetvis globaliseringen. Företagen kräver numera att man ska kunny tre-fyra främmande språk för att kunna knyta kundkontakter med andra länder. Visst är det bra, men alla är inte gjorda för att vara språk och mattegenier. Det behövs fortfarande dem som inte bryr sig om kundkontakterna, utan som kan arbeta på andra sätt, t.ex. med design, innehållsbiten och även kan ha ett kvalificerat yrkesliv.

Jan Björklund måste våga se att man faktiskt kan vara till nytta även om man inte läst den svåraste matten eller flera språk. Elitklasser skapar ännu mera segression och utslagning i den redan nu svårt segreggerade samhället. Dessutom öppnar detta för diskriminering i elitklasesrna. Tänk på konsekvenserna Björklund. Det är mitt råd!

Jag skulle verkligen vilja veta vad Björklund tänker erbjuda de som inte kom med i elitklassen för möjligheter att i senare livet skaffa sig en kvalifikation när det blivit mognare eller om han avsiktligt vill straffa dem för livet.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3479

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag håller nästan inte med Jan Björklund om någonting, men jag tror att det faktiskt finns en poäng med ett förslag som detta. Det jag tror att du snubblar lite på är att det inte är de "studiemotiverade och duktiga" eleverna som ska sättas i elitklasser, utan snarare de som är omotiverade p.g.a. alltför liten utmaning i den vanliga skolan. Väldigt många ovanligt begåvade barn går ut skolan utan betyg eller stör och bråkar på lektionerna, bara för att de inte får utlopp för sina förmågor. Skulle dessa barn ges möjligheten att utvecklas i sin egen takt skulle de klara sig mycket bättre i skolan. Om det inte är möjligt att göra det inom ramen för en vanlig skolklass är nog s.k. elitklasser ett bra sätt att försöka fånga upp dessa barn. Det är mycket möjligt att systemet med "elitskolor" inte kommer att falla väl ut p.g.a. föräldrapress och annat, men det är värt ett försök.

Permalänk | Anmäl #1 Sverker Ohlsson, 2009-01-30, 13:20


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.