Fritt forum

Harry Rson Svensson om Fritt forum

Vad är en religiös identitet?

Publicerad: 2009-01-28 11:01, Uppdaterad: 2009-01-28 12:01

Med hårdföra slagord om inre mission och förhindrandet av islams utbredande i Sverige vill Sverigedemokraterna attrahera kristna kärnväljare. Partiet försöker utmåla sig som ett sant kristet parti som står upp emot främmande religioners inträngande i landet. Men vad är det för kristen identitet Sverigedemokraterna anser sig stå för och överensstämmer den med den kristna tradition som finns i Sverige?

0 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Tidigare har jag varit politiskt aktiv inom moderaterna, men trätt tillbaka. Har läst en filosofie magisterexamen i historia med inriktning på Karlskronas judiska historia, vid Blekinge Tekniska Högskola. Jag har också läst en teologie kandidatexamen med inriktning Judaistik vid Centrum för Teologi och Religionsvetenskap på Lunds universitet. Examensarbetet i Lund fick titeln: "Familjen har aldrig assimilerats, den har alltid varit en del av Karlskrona" - Det karlskronitiska samhället och dess invånare av judisk härkomst 1779-1945 - en annan assimilationshistoria.

SD-kurirens chefredaktör Richard Jomshof, tillika Sverigedemokraternas gruppledare i Karlskrona kommunfullmäktige, har i Karlskrona utlovat en upplysningskampanj om Islam, som enligt honom "står i skarp kontrast till våra kristna värderingar." Men vad menar Sd vara "våra kristna värderingar" och i förlängningen, går det att tala om en svensk religiös identiteten?

I Sd:s principprogram står följande att läsa: "Nationen kan definieras i termer av en gemensam kultur." Vidare: "För att få en mer fullständig definition av nation måste sådant som språk, religion, lojalitet och ursprung tillfogas." Men principprogrammet berättar inte vad för slags religion som är den typiskt svenska. För att få en bättre bild av vad Sd menar vara svenska kristna värderingar får dess kyrkopolitiska manifest tas i anspråk: "Svenska kyrkan skall i kraft av sin historia och betydelse för den svenska identiteten inneha en särställning och inte jämställas med andra samfund och religioner." Manifestet bjuder också: " Kyrkan bör bli mer offensiv i sin inhemska mission och på intet sätt understödja utbredningen av främmande religioner som islam i Sverige."

Den bekännelseform av Svenska kyrkan som Sd åsyftar är fortfarande höljd i ett dunkel, men låts framskymta genom den ideologiska grund partiet anser sig vila på: "förra sekelskiftets svenska nationalkonservatism". Denna konservatism stöttade Statskyrkans lutherska ortodoxi, som skydde alla former av religiös reformism.
Även om Sd verkar ha svårt att formulera vad som menas med "kristna värderingar", är partiföreträdarna alldeles på det klara med att Islam inte ingår. Genom att granska andlighetens uttrycksformer i Karlskrona ges ett tvärsnitt representativt för riket i dess helhet. Särskiljande var att Karlskrona under lång tid var en utpräglad storstadsmiljö.

Karlskrona var dessutom faktiskt den första plats i Sverige där judar, och muslimer lagligen fick förrätta gudstjänst. De kreditorer som medföljde Karl XII från Bender 1715, blev inkvarterade i Karlshamn och Karlskrona.

Amiralitetskollegiet, Kungl. Karlskrona Amiralitetsförsamling, sände då en förfrågan till konungen, om det var förenligt med kyrkolagen för dessa judar och turkar att hålla gudstjänst, tillåta omskärelse under ceremoni samt hur det skulle förfaras om någon av främlingarna dog. Den 12 februari 1718 svarade konungen att "det berörde judar och turkar fuller intet bör betagas inom lyckta dörrar, emedan de icke såsom undersåtare utan som främmande sig här i landet uppehålla, varföre dem ock bör efterlåtas på någon tjänlig plats utom staden att begrava deras döda, enär någon av dem skulle genom döden avgå. Dock om prästerskapet kunde med goda skäl övertala någon av dem att antaga den kristna läran eller att låta barnen döpas och i den rätta läran uppfostras, så vore det både Gud och konungen behageligt." Hugo Valentin skriver om detta kungliga svar: "Genom denna liberala tolkning var alltså judisk gudstjänst för första gången i Sverige officiellt ansedd som gudstjänst och icke som gudsförsmädelse".

Detsamma får anses gälla även den muslimska gudstjänsten, men 1924 då Valentin skrev Judarnas historia i Sverige fanns det inte någon muslimsk församling i Sverige och Valentins explicita syfte var att skriva Sveriges judiska historia, betonade han troligtvis inte att konungens brev innebar det samma för muslimerna som för judarna.

År 1685 tillerkändes den tyska nationella minoriteten rätt att bilda församling i Karlskrona, men den var evangeliskt luthersk, den sedan 1546 av staten enda erkända läran. Kungl. Amiralitetsförsamlingen hade till en början finskspråkiga präster vid sidan av svenska och tyska. 1779 antogs religionsfrihetsförordningen, vilken fortsatte att utestänga morer, muslimer. Kommerskollegiet begränsade 1782 genom judereglementet judars uppehälle i landet, men samma år undantogs Karlskrona på lokalt initiativ från reglementet. Från 1785 blev Karlskrona hemvist för en av Sveriges fyra judiska församlingar. Staden var nu även religiöst pluralistisk.

Professor och ärkebiskop em K G Hammar menar att kyrkans kontinuitet är dess förändring. Om det etablerade trossamfundet inte motsvarar befolkningens trosuppfattning förlorar den sin legitimitet och kontinuitet. De troende söker sig till andra inriktningar som bättre motsvarar övertygelsen. 1800-talet var väckelsens tid. Den inomkyrkliga väckelsen resulterade i Evangeliska Fosterlands Stiftelsen, EFS. Den lutherska ortodoxin fjärmade folket från statskyrkan och 1860 var staten tvungen erkänna konkurrerande samfund. Ett var det icke lutherska Metodistkyrkan som etablerades i Karlskrona 1863. 1870 invigdes i Karlskrona samfundets första egenhändigt resta kyrka på svensk jord. Detta vittnar om andligt sökande och öppenhet för religiösa influenser i staden.

I Karlskrona finns även andra samfund som skiljer sig helt från Svenska kyrkans dogm. 1945 invigdes Pingstkyrkans lokaler, en kyrka av amerikanskt baptistiskt ursprung. Andra är S:ta Clara Katolska kapellförsamling, The Redeemed Christian Church of God och Adventkyrkan. De finns representerade i Karlskrona, bland 45 kristna församlingar. Jehovas Vittnen och Mormonerna finns också representerade i Karlskrona. De är av amerikanskt ursprung, men har utvecklat egna läror som gör att de inte kan räknas till den kristna kyrkofamiljen. Men vad är då en svensk religiös identitet?

Vid en snabb tillbakablick som här gjorts är uppenbarligen svensk religiös tradition mer en förändring och sökande än bevarande och befäst. Det motsvaras tillsynes bättre av K G Hammars utsagor om kyrkans kontinuitet än Sd:s nationalkonservativa kyrkoideal.

Avslutningsvis må det betänkas hur "våra kristna värderingar" påverkas av och överensstämmer med en afrikansk kyrka som The Redeemed Christian Church of God, som är det senaste tillskottet i den karlskronitiska kyrkofamiljen.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Vad är en religiös identitet?

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar