Fritt forum

Harry Rson Svensson om Fritt forum

Sverige 2009 - en problematisering

Publicerad: 2009-01-28 10:01, Uppdaterad: 2009-01-28 12:01

De två tragiska dödsfall som inträffade utanför Karlskrona 2007 och 2008, med ungdomars inblandning, är en oroväckande samhällstendens. Frågan behöver lyftas upp, problematiseras och diskuteras.

0 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jag har varit politiskt aktiv inom moderaterna, men trätt tillbaka. Har läst en filosofie magisterexamen i historia, med inriktning Karlskronas judiska historia. På Centrum för Teologi och Religionsstudier i Lund har jag läst en Telogie kandidatexamen och skrivit examensarbetet "Familjen har aldrig assimilerats, den har alltid varit en del av Karlskrona" - Det karlskronitiska samhället och dess invånare av judisk härkomst 1779-1945 - en annan assimilationshistoria, också med fokus på Karlskronas judiska historia.

Inom loppet av ett års tid har i småstaden Karlskronas omnejd två mycket tragiska händelser inträffat med dödlig utgång. Det går att finna gemensamma nämnare i vad som skett och som är absolut nödvändiga att föra upp till diskussion i ett större sammanhang. Händelserna är dödskjutningen i Rödeby och Olle Reiz död i Torhamn. Den viktigaste gemensamma nämnaren är de unga förövarna och i förlängningen den etiska diskurs som möjliggjort framväxten av den moral som legitimerat de handlingar som slutade med döden i Rödeby och Torhamn.

Runt kaffeborden i Sveriges avlånga land stöts och blöts det mesta. Går det inte att finna ett direkt orsakssamband till en företeelse brukar den vanligaste förklaringen och ursäkten till sakernas tillstånd vara att det är 'samhällets fel'. Men vad är detta samhälle för något? Är inte det svenska samhället summan av alla individer, och deras relationer, som bor i den politiska enheten Sverige? Om en individ dras bort från samhället förändras inget, men i allmänhetens medvetande tycks det som att samhället har utvecklats till en organism som den enskilda individen inte kan påverka och inte känner sig delaktig i. Detta trots att Sverige har en grundmurad demokratisk tradition och högt valdeltagande.
Kopplingen kan tyckas irrelevant, men jag tror att Zygmunt Baumans tankar om moderniteten är applicerbar på den svenska samhället anno 2009.

Bauman menar att Förintelsen inte var genomförbar utan det moderna samhällets byråkrati. En byråkrati vars uppsatta mål har förmågan att ersätta en fungerande moral med ett måluppfyllande. Människor kan i en sådan process förvandlas till avpersonifierade objekt och inte utlösa förväntade moraliska reflexer. Det skapas en byråkratisk distans.

Den svenska samhällsmodellen tog form under efterkrigstiden. Ett av sociala ingenjörer planerat idealsamhälle där alla individer skulle ha lika tillgång till service oberoende ursprung. Offret på jämlikhetsaltaret blev en något begränsad ekonomisk frihet. Den svenska modellen blev en framgångssaga, men när den svenska tillverkningsindustrin tappade konkurrenskraft, gick även luften ur den sociala ingenjörskonsten.

De människor som byggde den svenska modellen hade rötterna i Fattigsverige och kände fysiskt alternativen till det nya Sverige som tog form. Samhällskontraktet fungerade. Individen tog ansvar för finansieringen och myndigheterna levererade vad som utlovats.

Målet med de stora skolreformerna på 1960-talet var enligt Olof Palme att skapa den demokratiska individen, som sedan skulle bära med sig de betingade demokratiska värderingarna ut i arbetslivet och tvinga fram en "demokratisering av arbetsplatsen".

Det ideologiska fundamentet för omdaningen av det svenska samhället står att finna i det socialpolitiska manifestet Kris i befolkningsfrågan från 1934, där Gunnar och Alva Myrdal drar upp riktlinjerna för hur det svenska samhällets problem skall lösas. "Höggradigt livsodugliga individer" skall avlägsnas och barnen skall uppfostras i barnstugor av speciellt utbildad personal. Möjligheten att implementera det myrdalska tankegodset saknades inte med det socialdemokratiska obrutna maktinnehållet 1933-1976. Förändringarna skedde gradvis, legitimerat av en ständigt ökande levnadsstandard.

Efterkrigstidens generationer växte upp i den Svenska modellen, formade av det nya. Samhällskontraktet stipulerade allas lika rättigheter som skulle tillhandahållas genom det allmännas försorg. Förväntningarna på vad som skall ingå i den skattefinansierade samhälleliga servicen tycks onekligen ha ökat. Den koppling mellan finansiering och uttag som uppbyggnadsgenerationen hade, saknas för dem som enbart har erfarenheten av välfärdsstaten, särskilt då tyngdpunkten för legitimeringen av transfereringssystemet varit allas rätt till bidrag, "Sök nu" som Försäkringskassan förkunnade genom statstelevisionens Anslagstavlan. Finansieringsansvaret vilade nu i klasskampsretoriken på de bättre bemedlade, som genom ökade skattepålagor skulle trygga transfereringssystemets fortlevnad. Ansvaret för individens vällevnad var myndigheternas, då alla inte kunde förväntas ta det egna ansvaret.

Men den sociala ingenjörskonsten möjlighet att skapa jämlikhetsindividen, Homo Equalitus, var en övertro. Istället för att ingjuta ansvarstagande, har byråkratins överförmynderi skapat en distans i det svenska folkets medvetande, mellan insikten om det personliga ansvaret, och vad som rimligtvis kan åläggas myndigheterna, det allmänna, 'samhället'.

Det är här Zygmunt Baumans teori om byråkratisk distans är applicerbar på det svenska samhället. Samtidigt som byråkratin genom politiska direktiv fått rollen som överförmyndare och därmed förminskat medborgaren till oförmögna vårdtagare, har individen invaggats i samhällets totala omsorg. Den byråkratiska distanseringen har i Sverige fått två parallella rörelser. Byråkratin slutar se den självständigt tänkande individen och individen distanseras från medvetandet om sitt eget ansvar.

Storstadens och tätortens anonymisering har i miljonprogrammets skugga påskyndat den alienerande processen. Den sociala kontroll som det lokala samhället ändå lyckats upprätthålla genom igenkännandet och identifiering, har även det uppluckrats. Vilket händelserna i Karlskrona är skrämmande exempel på.
Ingjutandet av basala moraliska värderingar om vad som är rätt och fel har både övertagits och överskjutits i en tyst informell omedveten överenskommelse. Fostrandet av samhällsindividen vilar således på 'samhället', vilket utgörs av individer som varken känner tillhörighet eller ansvar för det samhälle som skapats.

Ett samhälle som saknar legitimitet från det individkollektiv det är tänkt att företräda kan omöjligt överföra en etisk diskurs som leder till, för samhällsmedborgarna, acceptabla moraliska handlingar. Även om etiken i sig fördömer de moraliskt förkastliga handlingarna, saknas möjligheten att överföra etiken på individen, då medborgaren inte legitimerar myndigheterna och myndigheterna, det allmänna, 'samhället', saknar tillräckliga sanktionsmöjligheter.

Den svenska politiska byråkratins ideologiska inställning till samhällsbygget kan inte speglas bättre än genom ett citat hämtat från en TV-intervju 1970, med Sveriges mest långvarige statsminister, Tage Erlander: "När människorna får det bra, så börjar de kräva sådana ting som bara samhället kan ge dem, skola för sina barn, vetenskaplig forskning, bostäder, gator och så vidare. Det är bara samhället som kan ge. Den stigande standarden medför ett ökat krav på ett starkare samhälle."

Frågan kan ställas om den svenska medborgaren ha kapitulerat inför det personliga ansvarstagandet i utformandet av de mellanmänskliga relationerna i det postindustriella samhället? Svaret bör var och en fundera över, men nog har de sociala ingenjörerna i form av både politiker och byråkrater varit behjälpliga om svaret lutar åt ett ja.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Sverige 2009 - en problematisering

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar