Ryssland, Sverige och säkerhetspolitiken

Mona Sahlin och Urban Ahlin, s:

Vi måste stå upp för demokratin och för Rysslands grannar

Publicerad: 2009-01-27 17:01, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11

Den ryska utrikespolitiken riskeras att gå i en än hårdare riktning. Ryssland har under flera års tid agerat med skarpare tonfall gentemot sina grannländer. En rad allvarliga konflikter har blossat upp och flera ligger olösta. Det är dags att ställa hårdare krav och ha en mer aktiv Rysslandspolitik, skriver Mona Sahlin och Urban Ahlin efter en resa till Georgien.

6 millningar
25 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Mona Shlin är partiledare och Urban Ahlin utrikespolitisk talesman för socialdemokraterna.

För exakt en vecka sedan mördades advokaten Stanislav Markelov och journalisten Anastasiya Baburova. Båda var knutna till den oppositionella tidningen Novaja Gazeta i Ryssland. Skotten föll i centrala Moskva mitt på den ljusa måndagseftermiddagen bara några dagar efter att Markelov meddelat att han tänkte överklaga ett frisläppande av en rysk militär som mördat en tjetjensk flicka.

Tusentals rosor låg utspridda på marken när vi besökte mordplatsen. Nysnön låg som bomull över utbrunna ljus, fotografier och personliga minneshälsningar. Enligt International Press Institute har ett tjugotal journalister mördats i Ryssland sedan år 2000. På Novaja Gazeta som drabbats tidigare tvingades redaktionschefen sätta upp ytterligare två foton över mördade medarbetare bredvid Anna Politkovskaja och två andra mördade medarbetare. Rättsprocessen mot Politkovskaja:s mördare pågår, men det är inte klarlagt vem som 2006 beställde mordet.

Klimatet för fria och regeringskritiska journalister i Ryssland har blivit hårdare. Enskilda organisationer är kontrollerade och oppositionspartier har svårt att verka.
Den demokratiska utvecklingen i Ryssland går åt fel håll. Medvedev vann presidentvalet våren 2008, men valet var varken fritt eller rättvist. Riktiga valdebatter saknades, reella motkandidater lyste med sin frånvaro och tillgång till fri media var marginell.

Finanskrisen kommer under 2009 att slå mycket hårt mot Ryssland. Det låga oljepriset skapar ett gigantiskt hål i statsbudgeten. Budgeten kalkylerades på ett oljepris dubbelt så högt som dagens. Tiden för de stora överskotten och reformutrymmet som Putin hade är borta. Ryssland försatte sin chans att använda det ekonomiska utrymmet för att investera och satsa på bättre välfärd, en modernare infrastruktur och för att diversifiera ekonomin. Nu står landet sämre rustat inför lågkonjunkturen. Råvarupriserna har rasat och experter varnar för de sociala och politiska spänningar som kan uppstå i och kring de över 700 så kallade "mono-cities", städer som är helt beroende av utvecklingen i en enda fabrik. President Medvedev får istället för nya reformer försvara en fallande rubel och ett växande underskott.

Den sociala och ekonomiska situationen riskerar att driva den ryska utrikespolitiken i en än hårdare riktning. Ryssland har under flera års tid - parallellt med allt hårdare klimat i sitt eget land - agerat med skarpare tonfall gentemot sina grannländer. En rad allvarliga konflikter har blossat upp och flera ligger olösta. Under årets första veckor saknade stora delar av Europa energi efter en bitter gaskonflikt mellan Ryssland och Ukraina. Förra året drabbades Estland av våldsameter i samband med flytten av en bronsstaty i Tallinn. Under sommaren utbröt krigshandlingar på georgiskt territorium liksom efterföljande ensidigt ryskt erkännande av Abchazien och Sydossetien. Rysslands för en utrikespolitik som få andra stödjer, endast Nicaragua har erkänt utbrytarrepublikernas självständighet. Inte ens Vitrysslands auktoritäre president Lukasjenko har slutit upp bakom Kreml.

Kriget mellan Ryssland och Georgien lämnade efter sig döda, skadade och människor på flykt. Nationalism och etniska spänningar används som brickor i ett politiskt spel och framtiden är mycket osäker i Kaukasus. Den socialdemokratiska delegationen besökte en gränspostering till Sydossetien där svenska EU-observatörer övervakar utvecklingen. Fortfarande siktas ryska stridsvagnar utmed bergskullarna. Få vågar återvända till sina hem och istället byggs nu flyktingläger upp i Tbilisis utkanter.

Kriget understryker det faktum att EU liksom dess medlemsländer kraftfullt måste stå upp för sina värderingar om demokrati, mänskliga rättigheter, folkrätt och inte minst små länders rätt att själva välja sin väg. Ryssland måste respektera Georgiens territoriella integritet och Georgierna har ett ansvar att hantera landets sociala och etniska spänningar. Tyvärr visar dock bombningarna i Sydossetien att förmågan liksom kanske viljan har saknats.

Även i Georgien går den demokratiska utvecklingen åt fel håll. Oppositionella tv-stationer har stängts och demonstrationer har brutalt slagits ned. Oppositionen är splittrad och i viss mån kuvad. I parlamentet finns de facto bara president Saakashvili:s parti. Mediesituationen är svår men långt ifrån helt kontrollerad. En snäv krets kring president Saakashvili styr Georgien, vilket skapar en ryckig utveckling som leder till oförutsägbarhet. Dessutom fattas många beslut med bristande demokratisk förankring. Den 12 januari presenterade Freedom House en rapport som mäter politiska och civila rättigheter där de nedgraderade Georgien:s status till ett delvis fritt land.

Georgiens svåra säkerhetspolitiska läge och hotet om en ny öppen väpnad konflikt överskuggar nödvändiga sociala och institutionella satsningar som behövs för att landet snabbt ska kunna integreras i EU. För konflikten i Abchazien och Sydossetien är det av stor vikt att EUs observatörer får fortsätta sitt arbete. Speciellt eftersom OSSE:s och FN:s missioner i Georgien är hotade.

EU står inför två stora utmaningar förutom den självklara att stödja återuppbyggnaden och att stödja en demokratisk utveckling av Georgien. Den första utmaningen handlar om de så kallade frusna konflikterna, där man fram till idag nöjt sig med att de är frusna. Hur hanterar man bäst de frusna konflikter som finns på annat håll i t ex Transnistrien i Moldavien för att undvika framtida blodspillan? Vilken politik ska EU föra gentemot grannländer i öster som siktar på ett framtida medlemskap och där oroshärdar finns?

Den andra utmaningen handlar om relationen till Ryssland. Ska vi nu ge upp Ryssland och anse att Europa och Ryssland är två väsensskilda enheter? Hur ska EU markera på ett tydligt men också produktivt sätt mot Ryssland för att hindra framtida konflikter? I vårt gemensamma grannskap, mellan Ryssland och EU, verkar det som att olika intressen och värderingar står emot varandra och hur ska det hanteras?

För den framtida utrikespolitiken politiken är det viktigt att agera sansat och med eftertanke. Därför har vi kritiserat den jämförelse Carl Bildt gjorde när han drog likhetstecken mellan Nazitysklands expansion och Rysslands intåg i Georgien. Det ryska agerandet med att dela ut ryska pass och sedan använda det som förevändning för militärt våld är i allra högsta grad klandervärt men Carl Bildts retorik riskerar bara att dra fokus från sakfrågan och göra, sakligt sett korrekt, kritik lättare att vifta undan. Ryssland led oerhörda förluster i kriget mot Nazityskland och att göra en sådan jämförelse underlättar inte heller diplomatiska lösningar. Dessutom kan man ifrågasätta lämpligheten i att vår utrikesminister hanterar en så allvarlig säkerhetspolitisk kris via sin blogg. Att uttalandet skadat det svenska anseendet stod mycket klart under våra möten i Moskva.

Ingen vinner på att vi nu försöker demonisera Ryssland eller försöker isolera det ryska folket. Tvärtom skapar isolering alltför ofta bara fler förlorare. Det finns fall där sanktioner eller indraget bistånd är nödvändiga åtgärder men hur allvarliga aktioner man än vill kritisera eller bestraffa leder sådana åtgärder i längden sällan till lösningar på problemet.

Tidigare har EU fört en bakvänd politik som istället drabbade de ryssar som verkade för mänskliga rättigheter och inte statsledningen. Istället borde naturligtvis EU ha mångdubblat sitt stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och modernisering. Kanske hade Ryssland sett annorlunda ut idag eller åtminstone hade EU:s trovärdighet varit en annan.

Tyvärr har Sverige gjort samma misstag. Utfasningen av biståndet till Ryssland påbörjades för flera år sedan med anledning av den ryska ekonomiska tillväxten. Denna utfasning påskyndades nyligen av den borgerliga regeringen. En mängd demokratiprojekt på olika samhällsnivåer tvingades avbryta i förtid, bland annat journalistutbyte och folkrörelsekontakter på gräsrotsnivå. Det är helt rimligt att Sverige drog sig ur infrastrukturprojekt men en analys av läget i Ryssland borde istället ha lett till en satsning på demokratibistånd och arbete för att främja mänskliga rättigheter. Det är en glädjande förnuftets seger att regeringen nu ser ut att ha lyssnat på kritiken, och återinför demokratistödet till Ryssland. Ryssland är ett stort och viktigt grannland till Sverige och EU. Därför är det viktigt att Sverige har goda och täta kontakter med Ryssland. Vi socialdemokrater stöttar de krafter som vill demokratisera samhället.

Ökad handel och ekonomisk tillväxt är grundläggande byggstenar för utveckling. Men en långsiktigt hållbar utveckling går inte att skapa utan demokrati. Det räcker inte att Ikea fortsätter sin goda tillväxt i Ryssland. Demokratin måste utvecklas och förankras. Rysslands långsiktiga utveckling måste stå på båda benen. Det är för oss obegripligt att den borgerliga regeringen dragit in stödet till Moscow School of Political Studies ett litet men mycket symboliskt stöd för vår hållning. Lika viktigt är att politiker från EU vid sina besök i Moskva både träffar regeringsrepresentanter samt företrädare för oppositionen och den fria pressen. För den socialdemokratiska delegationen som nyligen besökte Ryssland och Georgiens var det självklart att träffa både makten och oppositionen både i Moskva och i Tbilisi.

EU har fört en alltför ljummen och oengagerad politik gentemot vårt östra grannskap. Ryssland blir alltmer huvudaktören och om EU inte vill göra sig irrelevant för dessa länder är det hög tid att intensifiera ansträngningarna. Att göra så innebär också att agera utifrån egna intressen och värderingar eftersom också vi gagnas av ett stabilt och blomstrande grannskap.

EU:s rysslandspolitik lämnar också mycket övrigt att önska. Unionen saknar en sammanhållen rysslandspolitik och olika bilaterala överenskommelser, mellan företrädesvis stora enskilda EU-länder och Ryssland, spelar ut EU:s länder mot varandra. Relationen till Ryssland bör präglas av en konstruktiv och långsiktig hållning. EU ska aldrig undvika att påtala brister och man ska alltid vara en stark röst för de demokratiska värden vi vill att också Ryssland ska leva upp till. Samtidigt bör EU utveckla kontakterna och underlätta för ett praktiskt samarbete som gynnar båda parter och dessutom hjälper Ryssland att närma sig europeiska strukturer. En enad rysslandspolitik inom EU skulle också göra det lättare för Ryssland. Vi förutsätter att den svenska regeringen under Sverige ordförandeskap i EU väljer att prioritera demokrati, mänskliga rättigheter, folkrätt och inte minst små länders rätt att själva välja sin väg.

Mona Sahlin och Urban Ahlin

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3425

25 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

En moderat blev just socialdemokrat! Nu räcker det Reindfeldt - du blev inte vald på det mandatet! Hur resonerar Tolgfors o co? Är de inte riktigt kloka? Vi behöver nu stärka vårt försvar mot Ryssland och i solidaritet med våra grannar i öster - inte tvärtom. Ryssland förstår bara ett språk och det är klarspråk - Putin älskar det svenska naiva jamset! Bar Mona - släpp inte fram detta - du kommer att ta massor med borgerliga röster från vapenvägrarna i (m).

Permalänk | Anmäl #1 Observer, 2009-01-27, 19:25

Det är bara att läsa min blogg; http://ulmerkotten.blogspot.com/2009/01/hur-man-skapar-politikerforakt.html

Permalänk | Anmäl #2 Micke, 2009-01-27, 19:42

Jag saknar helt ett resonemang om den säkerhetspolitiska dimensionen för svenskt vidkommande till följd av de i texten beskrivna händelserna. Vart står Mona Sahlin och den socialdemokratiska ledningen i försvarsfrågan? Speglar Björn von Sydows tidigare utspel en officiell socialdemokratisk inställning eller en enskild riksdagsmans inlägg i debatten. Som väljare och medfinansiär av riksdagens verksamhet förväntar jag mig en öppen och utförlig säkerhetspolitisk debatt inte minst från socialdemokratin.

Permalänk | Anmäl #3 rf, 2009-01-27, 21:18

Patetiskt att sprida ryss-skräck samtidigt som man håller skurk-stater som Georgien och Ukraina bakom ryggen. Lite perspektiv tack! Det finns många anledningar till att se över vårt försvar, men att försöka sätta likhetstecken mellan Georgien och Sverige påvisar endast grov okunskap.
Sossarna verkar i opposition vara väldigt snabba att fördöma de politiska program de själva har drev i decennier eller la grunden till.

Permalänk | Anmäl #4 Alexander, 2009-01-27, 21:31

En säkerhetspolitiskt analys av Ryssland är i princip meningslös om man inte väger in USAs mål och motiv. Rysslands historia är visserligen ett facit för framtiden, vi känner Ryssland, men jag misstänker att en bidragande faktor till hur Ryssland agerat på senare år är USA. För att förstå Ryssland måste vi alltså förstå USA. Det har vi inte gjort.

Mycket tyder på att element inom USA, med neo-konservativt inflytande, var delaktiga i det som skedde 11:e september 2001. Sahlin och Ahlin skulle göra större nytta genom att ställa kritiska frågor och pressa på för en ny utredning som kan ge oss svar på avgörande oklarheter. Likaså media, som hittills varit helt tysta, av rädsla eller av okunnighet.

Permalänk | Anmäl #5 Pål Bergström, 2009-01-27, 21:35

Men herregud! Detta uttalat av det "pati" som lägger ner regementen, inte för hur viktiga dom är ur försvarssynpunkt, utan av arbetsmarknadsskäl, eller ännu värre av vem (s)om styr i kommunen..
Måna och "patit" har absolut ingen trovärdighet i försvarsfrågor alls. Ännu mindre nu när man sitter och gör upp med kommunister!

Permalänk | Anmäl #6 Johan, 2009-01-27, 21:41

Jag tittade på bilden: Mona Sahlin och Sakaschvili.
Jag tittade igen. Ja, det var Sahlin och Sakaschvili.

Sakaschvili är en katastrof för Georgien. Det säger jag utan att känna någon 100 procentig sympati för Ryssland.

Om jag har ett jobb och vill ha kvar det jobbet, så ser jag till att föra mig diplomatiskt och vinnande genetemot de människor som är viktiga för att jag ska behålla detta jobb.

Det gäller alla jobb, oavsett vilket.

Problemet med länder som Georgien och Ukraina är att de vill vara med i den västliga gemenskapen och tror att man blir med genom att föra en antirysk politik.

Det tragiska är att dessa politiker i Georgien och Ukraina inte begriper att det viktigaste är att föra en inhemsk politik som gynnar befolkningen. På så vis kan man också konkurrera med Ryssland och få sympati från den ryska befolkningen.

Stärks Ryssland av en sådan politik- eller försvagas Ryssland ?

Det innebär

- privat äganderätt(Ukraina står idag utan privat äganderätt)
- att korruptionen aktivt motverkas i länderna
- att välstånd skapas

Lite av detta har skett i ett land som Georgien.

Istället startar man ett krig mot världens till ytan största land som är rustat med en av världens största arméer.

En minst sagt ytterst oklok politik.

Bättre hade varit att man satsat på välstånd i sitt eget land och goda, normala relationer till Ryssland.

Detta hade gjort landet intressant för ryssarna och därmed hade man vunnit mycket i konkurrensen om sympatierna, i världen och bland den ryska befolkningen. Ett ryskt folk som också plågas av korruption, dåliga bostäder, svag infrastruktur, alkholism för att nämna några exempel.

Istället startar Sakaschvili ett krig mot detta enorma land.

Ryssland kudne som motgrepp ha intagit hela Georgien, avsatt landets korrupte president och installerat en marionett till Moskva.

Detta gjorde man inte. Man är klipskare än så.

Man väntar ut tiden och räknar med att så kan ske ändå, inom några år. Man vet att tiden talar emot Sakaschvili om han inte ändrar sitt ledarskap.Kreml tror tror inte att så kommer ske.

Permalänk | Anmäl #7 Stockholms Dagblad., 2009-01-27, 22:08

"Utfasningen av biståndet till Ryssland påbörjades för flera år sedan med anledning av den ryska ekonomiska tillväxten."

Min kommentar: Varför ge detta rika land bistånd ????

Mycket oklokt för att uttrycka sig vänligt. Andra skulle säkert använda betydligt starkare ord.

Men om Sverige gett Ryssland bistånd är det ett uttryck for en total okunskap om mycket.

Det är också enklare att ge än att ta emot.

Svenska självbilden stärks om Sverige som rikt och Ryssland som fattigt.

Det är kanske tvärtom. Ryssland är ju världens andra satörsta oljeexportör i världen. Ryssland levererar 25 procent av all gas som Västeuropa nyttjar.

Om en besökare upplever Ryssland som fattigt beror det på att ryska politiker har andra prioriteringar. Man satsar på låg skatt, oligarker och stark militärmakt.

PINSAMT ATT LÄSA ATT SVERIGE EN GÅN G I TIDEN GAV DETTA RIKA LAND BISTÅND.

Permalänk | Anmäl #8 STOCKHOLMARE, 2009-01-27, 23:31

Vilket kvalificerat skitsnack!

Du har ju själv varit med och beslutat att Ryssland är helt ofarligt för Sverige och världen! "Det är fred på vår jord och alla krigen är slut...".
Det är ju därför vi bara har kvar några tennsoldater med tillbehör; Om jag vore som du skulle jag "mörka" och istället säga som Per Albin Hansson gjorde den 27 augusti 1939, före andra världskrigets utbrott: "Vår beredskap är god". Det har ju iallafall "Tomhylsan" gjort (smart grabb).

Se för övrigt wikipedia: Försvarsbeslutet_1925

Permalänk | Anmäl #9 nobody, 2009-01-27, 23:49

Det är uppenbart att S inte vill ta i de försvarspolitiska konsekevenserna av sitt resonemang eftersom man är grovt medskyldig till den situation vi har idag. Det har alltid inom socialdemokratin funnits ett idealistiskt inslag som saknat förankring i verkligheten.
Försvarets läge idag visar bara på att man inte ska hatta med resurser som är så lätta att montera ner men kostar enorma ansträngningar att bygga upp.
Slutsats: hellre en "onödigt" stor kostym under avspänning än att stå i kalsongerna när det blåser upp.

Permalänk | Anmäl #10 Per, 2009-01-28, 08:39

"Vi måste stå upp för demokratin och för Rysslands grannar", säger damen som vill ge kommunisterna mer makt i Sverige. Som vanligt blir det bombastiskt hyckleri när den inkvoterade partiledaren uttalar sig!

Permalänk | Anmäl #11 Olah Örtengren, 2009-01-28, 09:09

"pål bergström"

Kan du inte ge en djupare analys om vad som tyder på att USAs regering skulle vara inblandat i 9/11. Själv har jag aldrig sett nåt som ens är närapå trovärdigt. Tvärtom.

Märkligt nog så verkar INGA seriösa medier i västvärlden heller ha gjort detta. Man skulle ju tro att nu när "konspirationen" är så uppenbar så skulle någon ta upp detta så som medier alltid gör-det är ju deras jobb att avslöja dylika saker-ju saftigare ju bättre.

Men icke. Istället ligger alla "bevis" på internet, ofta på sidor med diverse islamistisk/nazistisk propaganda. Förintelseförnekare brukar ju ofta hålla till på samma sidor för att ta ett exempel.

Trovärdigt?

Permalänk | Anmäl #12 Zacharias, 2009-01-28, 10:22

Sakaschvili är inte seriös, starta krig mot Ryssland med en av världens starkaste arméer. Helt vanvettigt.

Permalänk | Anmäl #13 SKRIBENT, 2009-01-28, 12:20

Ibland så tycker strategerna (både inom S och Allianspartierna) att partiledaren eller någon eller några andra makthavare i ett parti måste synas och höras och så låter man partiledaren och eller nån annan skriva en debattartikel för publicering i DN debatt eller annorstädes.
Oftast är dessa debattartiklar dåliga av den enkla anledningen att makthavarna ifråga helt enkelt inte har något vettigt eller intressant att säga oss.
Mona Sahlins och urban Ahlins artikel ovan är ett bra exempel på just en sådan dålig och ointressant debattartikel
Oftast så är dessa artiklar uppbyggda på samma sätt. Men rabblar upp några redan kända fakta som tex att en advokat och en journalist mördats, att människor dog i kriget i Georgien och att Medvedev vann presidentvalet våren 2008. Allt detta är i och för sig sant men det visste vi ju redan. Till dessa redan kända fakta så adderar man självklarheter av typen att vi ska stå upp för demokratin (men det har väl alla riksdagspartier alltid tyckt, förutom Vänsterpartiet som haft flitigt umgänge med diktaturstater). Sen svamlar man lite kring dessa redan kända fakta och självklarheter och så har man en ”debattartikel”.

Permalänk | Anmäl #14 Lars Johansson, 2009-01-28, 14:05

OK, men vem är det som står bredvid Mona? För det är inte Urban Ahlin.

Permalänk | Anmäl #15 Mats, 2009-01-28, 14:14

Under våren 2008 såg vi filmer från ett bemanningslöst flygplan, som visade hur ryska Mig-plan sköt ner planet över Sydossetien. Flygplanet levererades av Israel och sköttes förmodligen av Israeliska instruktörer. Samtidigt verkade några hundra amerikanska "rådgivare" på marken. Dessa kände till och kanske påverkade Georgien att angripa Syd-ossetien för att kvalificera sitt Nato-inträde. Sådana länder skall stå utanför EU.

Permalänk | Anmäl #16 Holmfrid V, 2009-01-28, 15:23

”Även i Georgien går den demokratiska utvecklingen åt fel håll. Oppositionella tv-stationer har stängts och demonstrationer har brutalt slagits ned.”

Inget nytt, att den det till mycket varit en demokratisk fasad i Georgien.

Men det är trots allt lite svårt att skylla Ryssland för gas-konflikterna, de olika mer eller mindre gangsterstaterna som är transitländer spelar ett högt spel med gasen för att vinna egna fördelar. Ryssland vill ju mer än gärna sälja gas till Europa men vart än de vill dra sina pipeliners konstrar transitländer, Polen och Sverige är ju exempel på detta.

Att den gamla stormakten Ryssland skulle förbli i gangsterregimen Jeltsins kaos var det väl ingen som förväntade sig. Man kan också fråga sig varför fallet från sovjets fall blev så stort. Från 1990 till 2004 föll forna sovjets oljekonsumtion mer än Kinas ökade under samma tid och det berodde inte på att man blev energieffektivare, miljömedvetna och började använda vindsnurror.

Iofs förvånas man inte att Mona (S) använder Freedom House som orubbliga fakta i sin omvärldsanalys, man kan förstås undra om FF:s ideologi ligger i linje med SAP:s.

Man oavsett vilket potentiellt hot Ryssland kan tänkas utgöra är det förstås klokt att kunna försvara det egna oberoendet och territoriet. Man behöver bara se hur det gick för palestinierna som inte hade förmågan att försvara hus och härd. Folk har lite svårt att ta till sig att realt gäller den starkes rätt i den globala politiken och det backas upp av det sk världssamfundet.

I vart fall en rolig bild på Sahlin och Ahlin. :-)

Permalänk | Anmäl #17 klerken, 2009-01-28, 17:23

Visst var det väl Mona Sahlin som - om hon suttit vid makten - nu redan hade rivit upp FRA-lagen så att Sverige skulle stått spritt språngande nakna inför utländska hot!?

Och visst skulle väl Mona Sahlins tänkta beslut gjort så att Sverige nu skulle stå ensamma och helt utan inhemsk underrättelseinformation!?

Vi skulle berövats våra ögon och öron mot omvärlden med Mona Sahlin som statsminister!

Och i detta läge skulle hon då skriva denna artikel där hon inte tycker att vi inom EU ska "demonisera" Ryssland!? Samtidigt som hon gullade med kommunister i Rosenbad!?

Det är verkligen en skrämmande och obehaglig attityd och inställning som Mona Sahlin representerar!

Permalänk | Anmäl #18 Olah Örtengren, 2009-01-28, 17:25

Dagens Ryssland har ingen aktiv anfalls doktrin som de hade under Soviet Unionen, däremot värnar de fortfarande om sina intressen och vill visa att de är en stormakt att räkna med. Ryssland är fortfarande aktivt i Moldavien, Ukraina och Abkhazien m.m. sedan Soviet unionens sönderfall. Man bör bygga försvars doktrinen efter vad som kan hända i ett sådant tillfälle och då t.ex. EU skulle hamna i konflikt med Ryssland. Dock en utökad försvarsmakt lär det inte knappast vara något tal om från röd grönt håll heller, då miljötokarna vill avskaffa försvaret och kommunist vänstern inte heller vill ha något försvar så länge Sverige inte är helt rött och har en planekonomi..

Permalänk | Anmäl #19 fibz, 2009-01-29, 11:55

Ryssen kommer!

Permalänk | Anmäl #20 Red Army, 2009-01-29, 16:16

VAD KAN HÄNDA MED SVERIGE OM DU MONA BLIR STATSMINISTER? Jag håller med artikelförfattarna om att det utrikespolitiska läget försämrats. Men vad händer med Sverige om du Mona blir statsminister? I orostider behöver vi statsmän med gott omdöme. Dina planer Mona på att i samband med Liza-gate ordna emigration från Sverige för påstått förföljda kvinnor gör att ditt allmänna politiska omdöme verkligen kan ifrågasättas. Ryssarna är tidigare kända för att utnyttja sådant. Du är inte rätt person Mona att leda Sverige om Ryssland lägger om sin utrikespolitiska kurs. Vänligen /Tommy

Permalänk | Anmäl #21 Tommy Sandström, 2009-01-29, 16:33

"holmfrid v"
Det är många 'kanske' och 'förmodligen' i ditt korta inlägg.
Fakta är ju att dom flesta länder inklusive Sverige har både vapenhandel och militär rådgivning med både USA och Israel.
Så vad är din poäng?

Permalänk | Anmäl #22 Zacharias, 2009-01-29, 18:56

Helt makalöst. Mona låter sig fotograferas med krigsförbrytaren Saakahsviillii och skriver tillsammans med bilderbergaren Urban Ahlin. Så genomskinligt och substanslöst. Tillsammans med gammelmedias presstituerade sprider de samma hat- och skräckpropaganda mot Ryssland. Vakna upp, vi lever inte i Tyskland 1933. Tyskarna kanske lät sig duperas, men det var innan internetrevolutionen. Underskatta inte medborgarnas intelligens!

Permalänk | Anmäl #23 Lars J., 2009-01-29, 19:35

Om Sahlins och Ahlins artikel finns bara ett ord att skriva - YES!

Permalänk | Anmäl #24 B., 2009-02-20, 01:56

replica chanel replica chanel
replica gucci replica gucci
replica hermes replica hermes
replica louis vuitton replica louis vuitton
discount handbags discount handbags
designer handbags designer handbags