Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Varifrån ska kraften komma?

Åke Sundström om Varifrån ska kraften komma?

Skrota energi- och klimatpolitiken!

Det är dags att ta farväl av ett systemfel som gjort oss fattigare och till råga på eländet försämrat miljösituationen.


Om författaren

Jag är nationalekonom, f d forskare (IUI) och ämbetsman (regeringskansliet).

Nej, kärnkraften är INTE billigare än sin huvudkonkurrent, kolbaserad elkraft. De ekonomiska lagarna lär oss att alla i dag befintliga alternativ är ungefär lika dyra. En Saab kan inte vara nämnvärt dyrare än en Volvo eller Toyota i samma storleksklass. Om ny kärnkraft vore billigare än ny kolkraft, skulle kolet vara på väg att slås ut. Så är inte fallet.

Myten om den billiga kärnkraften bygger, för det andra, på en oförmåga (låtsad eller sann) att skilja mellan nominella och reala kostnader. Särskilt skamlöst är knepet att bara tala om kärnkraftens låga, rörliga kostnad och bortse från den helt dominerade kapitalkostnaden. Ett liknande trixande ligger bakom en annan myt: föreställningen om vattenkraften som en hörnpelare i välståndsbygget. Inräknat avskrivningar på återanskaffningsvärden är vattenkraften, med enstaka undantag, lika dyr som kolkraft.

Det mest anmärkningsvärda är att förmenta liberaler av olika skiftningar - Timbro-folket, SNS, Svenskt Näringsliv och de borgerliga partierna - så ogenerat medverkar till denna typ av desinformation och ideologisk tvetalan. De spelar ovetande om vad marknadsekonomi innebär, hur priser sätts och hur investeringsbeslut fattas. Att de gröna - vanligtvis med en socialistisk agenda - i denna fråga är det mest marknadsliberala partiet, säger en del om särintressenas och lögnernas roll i svensk energi- och klimatpolitik.

Men även mp ägnar sig åt ett fräckt dubbelspel. I retoriken kallar man sig kärnkraftsmotståndare. I praktiken hör partiet till reaktorindustrins bästa vänner, genom att driva fram en skattepolitik som innebär att elproducenterna otillbörligen gynnas. Dels via omotiverade favörer i energibeskattningen, dels via s k elcertifikat och gratisutdelade utsläppsrätter. Vattenfalls VD har Maria Wetterstrand och Peter Eriksson att tacka för sin fantasibonus.

Om kolet, oljan och naturgasen beskattades på ett korrekt sätt - med en avgift motsvarande den faktiska marginalkostnaden för att minska de globala utsläppen av koldioxid (en bråkdel av dagens svenska koldioxidskatt) skulle de svenska elproducenterna tvingas redovisa stora förluster. Och dessutom, helt på egen hand, utan ett öre i kompensation från staten, behöva stänga flera reaktorer.

Vid konkurrens på lika villkor kommer nämligen efterfrågan på el att sjunka kraftigt, främst genom en utfasning av så gott som all elvärme. Samtidigt faller elpriset, vilket gör nyinvesteringar olönsamma/obehövliga. Några nya kraftverk kommer då inte att byggas under överskådlig tid, varken uranbaserade eller vinddrivna.

På en fri marknad klarar vi behovet av s k baslast (året runt) med befintlig vattenkraft och den tillkommande effektbelastningen vintertid med hjälp av kraftvärmeverk, eldade i huvudsak med biobränslen. För efterfrågetopparna årets kallaste dagarna är gasturbiner det bästa alternativet. Faktum är, hur osannolikt detta än kan låta, att minst halva vår reaktorkapacitet egentligen, samhällsekonomiskt sett, är överflödig. 12-reaktorsprogrammet går till historien som den värsta felinvesteringen i mannaminne. Nästan i klass med Göta Kanal och Karlsborgs fästning.

Både kärn- och vindkraft kan däremot göra nytta i andra länder. Reaktorkramande svenska ekonomer som Nils Lundgren, Bo Södersten och Assar Lindbeck har förträngt vad de själva lärt ut om vikten för en nation att ta tillvara sina komparativa fördelar. Såvida de nu inte talat mot bättre vetande, brustit i intellektuell hederlighet, sprungit politiska ärenden. Deras tigande pekar mot den sistnämnda tolkningen.

Välståndsnivån höjs naturligtvis om elsektorn förvandlas till en fungerande del av marknadsekonomin. Även miljön vinner, när man slutar överföra tung produktion från Sverige (och västvärlden i gemen) till länder med låga eller obefintliga koldioxidskatter.

Lösningen heter alltså, som så ofta: mindre politik, mer marknad. Vi behöver faktiskt ingen statlig energipolik, än mindre någon "egen" klimatpolitik, inte heller någon energimyndighet eller nya meningslösa Kyotoavtal av planekonomisk modell. Däremot välkomna internationella avtal om gemensamma marknadsekonomiska styrmedel, t ex minimiskatter på miljöskadliga utsläpp.

Elcertifikaten bör självfallet avvecklas, det förfelade systemet med utsläppsrätter likaså. Det enda som krävs är sakligt välmotiverade miljöavgifter, som skapar konkurrensneutralitet. Resten klarar marknaden, d v s producenter och konsumenter i resursoptimerande samspel. Dagens lappverk av punktskatter, subventioner och mer eller mindre korkade detaljföreskrifter kan saklöst skrotas.

En sådan fri marknad med konkurrens på lika villkor kan enkelt skapas med hjälp av en hög och enhetlig avgift/skatt på alla miljöbelastande energislag: fossila bränslen, kärnkraft och vattenkraft. T ex en särskild miljömoms på 60-70 procent, medan biobränslen, solvärme och andra miljövänliga energislag betalar vanlig moms. Den högre avgiftsnivån ligger långt över vad som kan komma att avtalas på internationell nivå.

Ur sammanvägd risk- och miljösynpunkt är kärnkraft ingalunda att föredra framför ett modernt fossileldat kraftverk med bästa reningsteknik. Vattenkraften skonar luftmiljön, det är sant, men leder till skövlade älvdalar och förstörda naturmiljöer av ibland oersättligt slag. Skadejämförelser kräver en helhetsanalys som sträcker sig längre än till att jämföra CO2-utsläpp. Då blir det tydligt att även vattenkraften bör belastas med en miljöavgift.

En radikal reform av detta slag kan, som genom ett trollslag, befria industrin och konsumenterna från dagens orimliga kostnadsbördor och innebär samtidigt att miljövärdena får ett bättre skydd än i dag. Låt oss ta farväl av ett politiskt systemfel som gjort oss alla fattigare och till råga på eländet försämrat miljösituationen.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3417

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Hej Åke!
Skulle inte förvåna mig om du är ekonom och komiker! Marknadsekonomi verkar du haja noll av.
Energislagen skall visst beskattas korrekt. Men vem skall avgöra det? Koldioxiden är dessutom bara ett politiskt problem och inget vetenskapligt existerande problem!
Andas och ta det lugnt!

Permalänk | Anmäl #1 TÅGMICKE, 2009-04-13, 17:26


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.