Fritt forum

om Fritt forum

Vuxna står i vägen för elevinflytande

Publicerad: 2009-01-22 10:01, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11

I dagarna väntas ett förslag till ny skollag från regeringen. Vi hoppas att det innehåller starkare skrivningar om elevinflytande. Det skriver Rädda Barnens Inger Ashing och Sofia Zackrisson.

11 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Inger Ashing, Ordförande, Rädda Barnen

Sofia Zackrisson, Ordförande, Rädda Barnens ungdomsförbund

I den svenska vuxenvärlden, åtminstone på skolans område, råder en rörande enighet om att elevinflytande är viktigt. Det sägs och skrivs många vackra ord om att lyssna på barnen och låta dem komma till tals. Men ändå är det vuxna som står i vägen för elevers delaktighet. Det visar Rädda Barnen i den nya rapporten ”Vems röst väger mest?”, där både elever, skolledare och skolpolitiker svarat på frågor om vad elever bör få vara med och bestämma om. Rädda Barnen och Rädda Barnens ungdomsförbund kräver nu att elevinflytandet stärks i det kommande förslaget till ny skollag.

Alla barn har rätt till utbildning och alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och få veta att vuxna lyssnar. Detta är två centrala delar av Barnkonventionen, som Sverige förbundit sig att följa. Tillsammans innebär de att barn inte bara har rätt att gå i skola, de har också rätt att påverka sin vardag i skolan. I läroplanerna poängteras att barns delaktighet och inflytande ska prioriteras.

Men verkligheten i skolans vardag är ofta en annan. Enligt Skolverket behöver mer än var annan grund- och gymnasieskola förbättra elevernas möjlighet till inflytande över sitt lärande. När Skolverket sammanfattar sina utbildningsinspektioner under tre år skriver man också att ”det finns ett stort missnöje bland eleverna över begränsade möjligheter till inflytande över utbildningen och det inre arbetet i skolan”.

Rädda Barnen presenterar idag en ny rapport som bekräftar denna bild. Rädda Barnen har i samarbete med nätmötesplatsen Lunarstorm frågat 2 000 pojkar och flickor i åldern 13-15 år vad de tycker att elever ska få vara med och bestämma om i skolan. Det område som flest elever vill påverka är vad skolans pengar ska användas till, 70 procent av de tillfrågade instämmer i detta. Även den fysiska miljön; skolmaten, den psykosociala miljön; det egna lärande och alla andra områden i undersökningen vill majoriteten av eleverna vara med och bestämma om.

”Lärarna ska inte bara lyssna på oss när dom känner för det, utan ta med våra kommentarer och åsikter i alla diskussioner om … ja, allt i skolan. Det är ju bara vi som kan säga vad det är som är bra/dåligt med till exempel schema, lärare, mobbning. Det är vi som upplever det” säger en av eleverna i undersökningen.

Samma frågor har undersökningsföretaget Synovate ställt till vuxna som har inflytande på skolans område: rektorer och ledande skolpolitiker i kommunerna. Resultatet är tankeväckande: de vuxna vill gärna låta elever vara med och bestämma om färgsättning och möblering av lokalerna eller hur man ska motverka mobbning. Däremot vill majoriteten av de vuxna inte att eleverna ska få vara med och bestämma om innehållet i undervisningen, hur undervisningen ska organiseras eller hur skolans pengar ska användas.

De vuxna ser många hinder för elevinflytande i praktiken, som till exempel skolans regelverk och rutiner. En del anser inte att eleverna är intresserade av att delta. En mindre grupp uttrycker sig direkt negativt: ”eleverna påverkar nästan lite för mycket” säger en rektor.

Resultatet kan tolkas som att vuxna är ovilliga att dela med sig av sin makt, och tycker att det räcker om man låter elevrådet välja skolans lucia. Så illa är det säkert inte överallt, en välvällig tolkning kan istället vara att vuxna i skolan saknar den tid, kunskap och erfarenhet som behövs för att förverkliga de eftersträvansvärda idealen.

Flera rektorer påpekar att elevernas möjlighet att påverka verkar minska ju äldre de blir. Denna bild får stöd i flera undersökningar som ingår i den aktuella rapporten. Den visar att tolvåringarna är mest nöjda med sin möjlighet att påverka. De anser i högre grad att de får chans säga vad de tycker, och att de vuxna tar hänsyn till vad de säger. Mest missnöjda är de äldsta eleverna, som går på gymnasiet. Bland dem uppger bara 27 procent att de vuxna alltid eller oftast bryr sig om vad de tycker. Det är ett illavarslande resultat, eftersom både Barnkonventionen och den nuvarande svenska skollagen säger att barn och unga ska ha inflytande i förhållande till deras ålder och mognad. I verkligheten är det vara precis tvärt om.

Skolfrågor har varit ett hett debattämne i ända sedan valrörelsen 2006, då nuvarande skolminister Jan Björklund profilerade sig som en förkämpe för ordning och kunskap i skolan. Det finns en risk att auktoritära strömningar växer i styrka bland skolpersonal, och att elevinflytande ses som ett hot mot ordning och reda. Men det är ett inbillat hot. Det finns stöd i forskning för att elevinflytande leder till lugnare stämning och bättre inlärning. Dessutom är träning i delaktighet, argumentation och beslutsfattande en förberedelse för framtiden som röstberättigad medborgare, och ett värn av demokratin.

Alla dessa skäl för att ge elever inflytande är var för sig goda nog. Men för Rädda Barnen och Rädda Barnens ungdomsförbund är det starkasta skälet ändå helt enkelt att barn har rätt till inflytande. I år fyller Barnkonventionen 20 år. Rätten till inflytande är en av grundprinciperna i konventionen, och det är på tiden att vi gör upp med traditionella förhållningssätt och låter den få fotfäste i de svenska skolorna.

I dagarna väntas ett förslag till ny skollag från regeringen. Vi hoppas att det innehåller starkare skrivningar om elevinflytande. Det bör framgå att det på varje skola ska finnas ett forum för reellt inflytande i alla frågor som rör eleverna. Elever måste få formell rätt till information, rätt att komma med förslag och få dem beaktade. Den rätten har vuxna i arbetslivet och det finns inga hållbara skäl att barn och unga inte ska ha samma rätt.

Inger Ashing Sofia Zackrisson

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3312

11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Håller med dig delvis! Elever måste kunna få påverka sin arbetsmiljö såsom utformning av klassrum, städscheman, skolluncher m.m.
Däremot tycker jag inte de ska få påverka för mycket i själva undervisningen. Det blir bara pannkaka. Dels för att eleverna såklart inte kan veta vad de förväntas lära sig och dels för att de alltid väljer den enkla vägen. Om någon frågar dig vill du ha massa hemuppgifter eller prov så svarar du självklart det som tar minst energi för dig inte det som är bäst. Jag går i skolan så jag vet.
Ha det gott
Johan

Permalänk | Anmäl #1 Johan Grönlund, 2009-01-23, 06:40

Kom bara på ett tillägg jag skulle vilja göra. Och det är att på universitet är det ingen som ifrågasätter exakt vad man ska lära sig. Eller hur man ska göra det? Om man nu inte gör det där varför ska man göra det i grundskolan? Jag förespråkar inte alls någon lärardiktatur utan tycker som sagt elevdemokrati är oerhört viktig. Bara den lämnas utanför själv undervisningen. Visst borde man kanske ha något kontrollsystem på något sätt i fall det blir alldeles fel. Men generellt så bör inte eleverna kunna påverka undervisningen allt för mycket. En jämförelse är ju om du går till läkaren. Säger han att du kanske behöver ta antibiotika så gör du det. Visst förekommer fel där. Och kommer förekomma fel inom skolan också. Därför man kanske behöver ett kontrollsystem. Men bara för en läkare gör fel så gör inte alla det. Bara för en lärare för fel så gör inte alla det. Dock kan jag hålla med om en är för mycket. men det kommer alltid finnas det som gör fel. Oavsett vilket system vi har.

Permalänk | Anmäl #2 Johan Grönlund, 2009-01-23, 06:53

Jag arbetar på högstadiet. Jag försöker få mina elever engagerade i sin egen inlärning och undervisning. Väldigt få är intresserade, väldigt få vill ta något ansvar. De flesta vill att jag ska tänka åt dem.

Jag kan t ex låta eleverna välja redovisningsformer när de gjort ett arbete. Min erfarenhet är att eleverna nästan alltid väljer det minst ansträngande arbetet, inte det som känns roligt eller nytt eller att prova ett sätt som är svårt men som man lär sig något av.

Det är klart att elever vill bestämma över pengarna. Det finns ju många saker som de skulle vilja ha i skolan som det inte finns pengar till. Det finns många saker vi lärare skulle vilja ha i skolan som det inte finns pengar till. Det är klart att eleverna är missnöjda med mycket och det är vi lärare också. Men om det finns väldigt lite pengar så måste man prioritera och då kan det vara vanskligt att låta eleverna bestämma.

Vi kan tänka oss hur det ser ut i en familj som har en väldigt låg inkomst. Föräldrarna pusslar för att få det att gå ihop. Barnen har inget inflytande över pengarna. Barnen vill ha fina kläder, fler tv-spel och mer godis. Föräldrarna måste betala hyra och elräkning m m. Om barnen får bestämma, hur går det då med ekonomin.

Naturligtvis finns det en pott där barnen/eleverna kan styra redan nu (veckopeng/elevrådspengar), men den stora budgeten förstår väl vem som helst att eleverna inte kan styra över.

I teorin kan man komma fram till vad som helst och tänka stora och kloka tankar men i praktiken visar sig verkligheten. Alltför ofta uttalar sig forskare och förståsigpåare på ett sätt som visar att de inte har en aning om hur det fungerar ute i verkligheten. Alla tycker något om skolan, vilka är där och ser verkligheten?

Permalänk | Anmäl #3 Carina, 2009-01-23, 10:39

Håller helt med dig Carina:) Har vart elevrådsordförande och vet själv hur stora massan av elever tänker när det gäller ekonomi m.m.. Undrar bara vad för ämne du har? och hur du gör för att försöka få med eleverna?

Permalänk | Anmäl #4 Johan Grönlund, 2009-01-23, 13:58

Carina beskriver det så väl att jag inte har något att tillägga.

Permalänk | Anmäl #5 Karl, 2009-02-18, 18:44

Alltförofta missförstårs termen "inflytande". Det är för alla, vuxna, barn och ungdomar, svårt att på beställning ha en åsikt om något isolerat. Det är inte heller en bra form av inflytande.

Det stora utmaningen är att jobba tillsammans med barn och ungdomar i långsiktiga och varaktiga processer som rör deras egen vardag. Om man bara frågar en 15-åring vad han/hon vill göra imorgon får man ju ofta ett svar som kräver så lite arbete som möjligt. Men om man redan ett år innan diskuterar upplägget på året, pratar om olika sorters mål, vad man vill lära sig, vad eleverna vill/drömmer om etc är det mycket lättare att få med relevant ungdomsinflytande i undervisningen.

Det är ungefär som skillnaden på en vanlig arbetsplats, vill man ha mycket gjort verksamhetsplanerar man långt i förväg, inte samma vecka eller månad.

Jobbar själv i skolan och ja visst, det här tar en del tid men upplägget är helt klart värt det och jag upplever att jag får mer tid tillbaka än det tar. Dessutom får jag med mig även elever som annars lätt halkar på sidan och inte tar plats (eller tar fel sorts plats). Klassen jobbar tillsammans, planeringen och aktiviteterna har också naturligtvis större legetimitet, då eleverna själva varit delaktiga i processen.

Undervisar i SO, svenska och idrott i högstadiet, kör upplägget i samtliga ämnen. Rekommenderas!

Permalänk | Anmäl #6 Fröken, 2009-03-09, 15:27

Att arbeta med barn/elever är bland det svåraste som finns. Att ta hänsyn och tillämpa medbestämmande är självklart för de flesta av oss som arbetar i skolan, men elevers missnöje med just detta kan i lika hög grad ses som utfall av ofta oöverlagt och spontant tänkande. Inget ont i det, men skulle man rätta sig, och agera, utifrån detta skulle mkt falla. Nej, jag är inte bakåtsträvande men man måste inse barnets/elevens "begränsning" också.
I vanlig ordning skall läraren misstänkliggöras som stelbent och gammeldags om man har mage att påpeka det faktum att eleven alla gånger inte har en realistisk uppfattning i en viss fråga.
Rättigheter och skyldigheter är viktigt att förstå. Ganska många elever väljer idag att fokusera allt för mycket på sina rättigheter och skolan hukar för allt och alla som tycker, fördömer och vet bäst. Det är synd, för därigenom tappar skolan mycket av sin identitet och det elever som regel vill ha och behöver; struktur.

Permalänk | Anmäl #7 mr, 2009-03-11, 10:22

Att elever på högstadiet inte visar vad de vill och väljer den enkla vägen är inte konstigt anser jag. Jag menar att vi vuxna tidigt lärt barnen att vi vuxna vet bäst. Mer elevinflytande tidigt redan i förskolan. Barn och unga måste få hjälpa att finna sig själva och få styrka att våga vara sig själva. Idag anser jag att de likformas och rädslan att bli utanför och mobbad skapar förlamning bland många barn och unga.
Vi vuxna har anser jag en grundinställning att vi vet vad som är bäst, varför då gå via barnen?
Skärpning! Låt barn och ungas röster få finnas med, visa på att det går att påverka. Att det inte bara blir en låtsas demokrati. Barn och unga jag möter uttrycker det nämligen så. Att vuxna inte vill att elever ska få vara med i processen som lärandet innebär. Många barn och unga säger att det blir mer arbete för lärarna då.
Tack Rädda barnen att ni lyfter denna så viktiga fråga. Det är i skolan barnen och de unga ska lära sig att det går att påverka och förändra! En stilla undrarn från en som nog inte riktigt förstår. Vad är "..barns/elevers "begränsningar""?????

Lisbeth Pipping

Permalänk | Anmäl #8 Lisbeth Pipping, 2009-04-13, 09:32

Sånt nånsens. Kommer själv alltför väl ihåg min egen skolgång och den totala brist på kunskap och insikt som präglade min omgivning där. Det behövs därför inte alls mer elevinflytande, snarare mindre. Det är väl utbildning som det ska handla om?
För övrigt i samma anda så borde rösträttsåldern höjas till 25 år, minst, och obligatoriska skolgången vara några år till också så att man kanske kan få en chans att få in lite kunskap i folk.

Permalänk | Anmäl #9 Arvid, 2009-04-21, 17:46

"Vuxna står i vägen för elevinflytande"

Tja ,det torde nog äga sin riktighet. En mycket bra analys som utbildningsväsendet kan vara stolt över?

Permalänk | Anmäl #10 goran, 2009-04-25, 10:36

Jag är inte helt säker på att allt för mycket elevinflytande är så bra. Förr eller senare hamnar man på en arbetsplats, som kanske har vinst som främsta mål och då är det bra att kunna ta order. Att respektera auktoriteter. Visst, vi kan tycka att den sortens företag ska arbeta på annat sätt, men kom igen. Vi måste faktiskt konkurrera emot typ kina. Jag fick den där fria uppfostran och var så duktig i skolan att jag kunde göra som jag ville, ifrågasätta allt. Har det varit bra för mig? Nej. Alls inte.

I skolan idag verkar det finnas tal om elevinflytande som egentligen inte existerar, samtidigt som lärare är livrädda för att agera auktorativt i de situationer det är rimligt. Allt blir så vagt som fickludd.

Nu kan jag låta som Jan Björklund, som borde hålla sig ifrån detaljutformning, men det verkar saknas tydliga områden där man använder elevinflytande, och de får effekt, och andra där de ska tiga tyst. Detta är något lärare ska utforma, men för att ha tid med det bör de slippa en massa annat adminitsrativt trams som lagts på deras axlar. Okey, man kan ha en kass lärare, man kan ha en gudom. Så har det alltid varit, men det är värre nu, för att jobba som lärare med alla bisarra regler med de skitlönerna verkar inte kul. Gissa om de bästa drar? Blir det bättre om eleverna kan börja anmäla lärarna?

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Vuxna står i vägen för elevinflytande

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar