Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Christer Brodén om Fritt forum

Man kan lära sig mycket utan att begripa något

Har utbildningsnivån höjts, och har vi någon nytta av det? Har okritisk tro på vår utbildning skapat farlig tro på ofelbarhet, överlägsenhet och därmed dålig moral och blivit ett hor mot demokrati och välstånd. Det handlar särskilt om ekonomi, ett populärt ämne som många studerar.


Om författaren

Läste en gång in bl.a. tre "universitetsbetyg" i ekonomi. Politiskt: Har suttit i tung nämnds AU och var då ofta förvånad. Vägrar tro på den enda vägen, oavsett vilken det är.

Utbildning har varit vägen till framgång för folk och nationer. För mer än ett sekel sedan började vi bygga folkskolor och läroverk, som liknade slott. Skolor ersatte kyrkor och slott som landets skrytbyggen. De blev de finaste husen i ett fattigt Sverige på väg mot rikedom. Idag kommer folk jag träffar tillbaka från besök i asiatiska länder, och berättar att det finaste huset i varje by är skolan. De ländernas ekonomier beskrivs ibland som tigrar.

Alla vet vad utbildning betytt för oss, och vi får den kunskapen bekräftad. Den enkla slutsatsen blir, att om utbildning betyder rikedom, bör mer utbildning betyda mer rikedom. Men kanske är det en alltför enkel slutsats.

Hur som helst, Sveriges skolor är definitivt inte längre de finaste husen. Bankpalats och köpcentra har tagit över rollen som kungaborgar och tempel. Lärarnas lön, rang och status har sjunkit. Förhållandena i skolan beskrivs ofta som bedrövliga. Ändå hävdas den vara världens bästa, och utbildningen påstås ständigt förbättras, samtidigt som skolresultaten påstås blivit sämre vid jämförelse med liknande länder i väst.

Något efter mitten av 1900-talet kom svenska elever fortfarande mest från studievana familjer. Från lägre socialgrupper kom bara riktiga studiebegåvningar. I en skola, som Stig Järrel beskrev i sin roll som lektor Caligula i filmen Hets, var prestationskraven lika förskräckliga, som dem vi förfasar oss över i asiatiska skolor. Skräck för fattigdom och aga fick de välbärgades barn att slita som djur för att tillgodogöra sig undervisning och prestera. Hemma lärde pappa dem, att firman ovillkorligen måste gå med vinst.

Man kan jobba/studera för att få det bra, och man kan jobba/studera för att bli rik. Och så kan man bli rik på att andra jobbar/studerar. Vi kan anta, att de flesta svenskar nöjer sig med att jobba för att få det bra, om alternativet rik innebär nutida asiatisk Hets. Men kommer vi att ha det bra? Studerar vi idag så att det räcker? Går vi uppför på stegen, och om inte – när slutade vi? Ett par bilder från Sverige:

En väl teknikutbildad i min närhet oroar sig inte för arbetslöshet. Hans avdelning på det privata företaget går med vinst. Däremot går en annan avdelning dåligt. Den är hotad av nedläggning. Välutbildade ekonomer övervakar företaget.

En annan nära arbetade som sjuksköterska på det stora sjukhusets transplantationsavdelning. Den gick med vinst. Rika utlänningar kom nämligen dit och betalade dyrt för vården. Så kom sparkrav. Politiker och de välutbildade ekonomer, som inte fick de välbetalda jobben på det privata företaget sparade rätt av. Den lönsamma avdelningen skars ned som alla andra. Nämnda sjuksköterska fick gå med pension.

Utbildning tycks alltså inte ge samma resultat hos alla människor. Det gäller i alla fall ekonomi. Den kanske är meningslös, om man lär sig texter utantill, som vore de heliga. Då får man betyg. Vad då förstå? Många privata beslutsfattare personlighetstestar numera folk. De fattar att betyg inte räcker. Ännu en bild:

Handläggare med lång erfarenhet berättar om fel i Försäkringskassans utbetalningar. "Jag orkar med att bli utskälld, men då gamla gråter i telefon ..." De ringer i förtvivlan: ”Behöver pengarna!” Före den stora omorganiseringen gick handläggaren in i datasystemet och rättade till fel, men behörigheten drogs in. Akademisk utbildning saknades. De välutbildade nyanställda, som fått ensam behörighet att gå in i datasystemet och ändra, var placerade i Stockholm. De fick telefon från vår handläggare, men de kunde inte rätta! De "obildade" fick förklara hur man gör, och hörde hur akademikerna samlades runt telefonen. När det blev rätt, flämtade någon: ”Vilken smart människa!” Nu är det gamla datasystemet utbytt mot ett modernt, som ingen klarar av.

Två regeringar och deras partier har enhälligt varit med om planering och genomförandet av denna omorganisation. Hemma lades det lokala kontoret ned i fjol. Det är kanske 800 tömda kvadratmeter i centrum. Hyran skall enligt kontrakt betalas till 2011. Brådskan med omorganisationen kan ha berott på skräcken, att den andra regeringen skulle hinna komma tillbaka och ta åt sig äran av den förväntade framgången. Tron på den var och är stark.

Nyligen avgick FK's generaldirektör. Tidigare sparkades direktören för kassan i Jämtland, Åke Ljusberg. Inom organisationen var han rikskändis som duktig, men han var illojal mot de heliga sanningarna. Pensionerat kassafolk möts av avundsjuka från de kvarvarande och ord om att man inget vill säga. Taket är lågt i ett Sverige, där man läser ekonomi, för att bli dogmatisk ayatolla.

Lite äldre bilder: Läkarsekreterare och polisens civilanställda har sparats in. Rutinarbete sköts så mycket bättre av välutbildade läkare och brottsutredare. Hur mycket liknande finns att berätta? Har vi nått en gräns? Är fortsatt utbildning meningslös, därför att vi är för dumma för att kunna ha nytta av det vi lär oss? Är utbildning skadlig, då den skapar tro på ofelbarhet?

Jag misstänker att det finns de som har mycket liknande att berätta om andra myndigheter och mer om dem jag nämnt.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3171

kommentera Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.