Fritt forum

CJ Åkerberg om Fritt forum

Kändiskapets tyckande

Publicerad: 2009-01-14 21:01, Uppdaterad: 2009-01-15 06:01

I allt högre grad ägnar kända personer sig åt tyckande och opinionsbildning i media. De behöver inte ha kompetens för det, men däremot anses deras åsikter ibland väga lika tungt som experterna på området. "De skapar uppmärksamhet åt ett förbisett ämne" och "vanligt folk kan relatera" är två vanliga förklaringar. Men vad händer då media inte ägnar sig åt att granska vad dessa tyckare egentligen står för?

5 millningar
5 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jag jobbar till vardags som konsult inom teknikinformation. På fritiden driver jag, tillsammans med två andra personer, bloggen Tankebrott där artiklar med vetenskap, skepticism och media som tema publiceras.

Vi lever i en tid där kändisskapet ger en tyngd, både retoriskt och faktiskt, i debatter om allt från moral och etik till vetenskap och politik. I detta klimat ser personer sig, med detta kändisskap som enda merit, föranledda att uttala sig i ämnen de inte har det minsta relation till eller förståelse för, men de måste uttala sig för det är ju det som kändisskapet innebär. Väldigt sällan tas dessa uttalanden upp för diskussion av vanlig media, istället ses det som någon form av kuriosa som överlåts till ”vanligt” folk att diskutera.

Under hösten har deckarförfattaren Liza Marklund, i en av Sveriges största kvällstidningar, skrivit fyra krönikor där hon detaljerat berättar om sin s.k. elallergi och hur oförstående myndighetssverige är inför denna. Oförståndet är den stora hörnpelaren i argumentationen, med alla krönikor samlade ter det sig nästan som en stor konspiration; medborgarna är labbråttor i ett gigantiskt strålningsexperiment med olycksbådande förtecken. Myndigheterna och vetenskapen står antingen verklösa vid sidan av eller bistår dessa mörka makter med sina experiment.

Detta är, naturligtvis, inte bara osant utan direkt ohederligt av Marklund. I Sverige har vi en myndighet vars största uppgift är att se till människans ve och väl när det kommer till strålning. Myndigheten heter passande nog Strålsäkerhetsmyndigheten (tidigare SSI, Statens Strålskyddsinstitut). Detta är dock inget som överhuvudtaget omnämns i Marklunds krönikor, istället staplas osanningar och overifierade påståenden på varandra i de fyra krönikorna. Kor sinar vid mycket låga strömmar, elnät förstörs av lågenergilampor och ingen reglering finns gällande strålning och människor.

När dessa krönikor publicerades skrev jag fem stycken artiklar (del I, del II, del III, del IV, del V), eller motkrönikor om man så vill, där jag kontrollerade Marklunds påståenden gentemot vad som sägs i lagen, från myndigheters håll och från vetenskapen. Resultatet var inte bara nedslående, det kastade en stor skugga över Marklunds yrkesheder som journalist. Detta då det är uppenbart att ingen källkritik tillämpas, de enklaste detaljerna inte följs upp och medveten osanning presenteras som fakta.

Trots att flertalet av Marklunds påståenden kan avskrivas direkt av den med de enklaste kunskaper i artikelsökning på Internet har Marklunds osanningar inte ens fått ett omnämnande i media. Vid en första anblick kanske det inte ter sig så konstigt, man har annat att skriva om än om krönikor i en kvällstidning. Men då en av Sveriges mest populära och mest synliga författare under längre bedriver något som sig mer och mer ter sig som opinionsbildning och som innehåller så pass lättkontrollerade osanningar borde det åtminstone utstå sedvanlig granskning. Dock har detta inte skett, istället fortsätter man tassa omkring ämnet i rädsla för att framstå som överlägsen eller kränkande från medias sida.

Över huvud taget verkar media stå verklösa när det kommer till att kritiskt granska dessa tyckare vars enda merit är kändisskap, istället upplåter man desto större utrymmet åt desto fler kändisar som får stå oemotsagda på förstaparkett. Oavsett om det så gäller Marklunds el-teorier, Jan Guillous Internettyckande eller Niclas Strömstedts tankeexperiment kring exemplarframställningens framtid.

Vad vi efterlyser är ett kritiskt tänkande från media, där vetenskap och skepticism är ledord och där chockrubriker inte är den enda ledstjärnan. Vi efterlyser ett förhållningssätt där påståenden och uttalanden granskas, oavsett vem som yttrar dem. Vi efterlyser en öppnare debatt, där man inte kan skapa debattreservat genom att förpassa artiklar eller krönikor till kultursidor eller andra bakgårdar i medialandskapet.

I en tid när media inte längre har ensamrätt till kommunikation är deras ansvar desto större i dessa frågor, tar man inte dem på allvar kommer man också att undergräva sin egen position. För kan man inte granska opinionsbildning, oavsett vem som bedriver den, då kan man fråga sig vad vi har media till för egentligen. En sådan framtid har ingen av oss, läsare, bloggare eller proffsmedia, något att vinna på.

CJ Åkerberg, debattör på bloggen Tankebrott

CJ Åkerberg (4 artiklar)

Anmäl

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] Debattartikeln återfinns på Newsmill.se. [...] Blogg:Kändisskapets Tyckande - debattartikel… «, 2009-01-15, 08:36

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3136

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Du förstår nog inte riktigt hur en tidningsborg är uppbyggd. Det är som ett hönshus med strikt hackordning. Om det t ex kommer en höjdare till stan då är det en viss reporter som alltid ska skriva om det.
Kändisar från TV skriver böcker och sen ger tidningshusen ut filmer och talböcker som dom sedan skriver om och som det pratas om i radio och TV - det hela är en evig rundgång och svårt att komma åt. Det är pengarna som talar eller syns du inte så finns du inte.
Dessutom sitter hela makt- och medie-Sverige runt några kvarter i Stockholm. För det finns även väl fungerande nät- och nerv-verk mellan journalister och politiker. Men det är på sätt och vis en annan historia.

Permalänk | Anmäl #2 Helena Palén Olofsson, 2009-01-15, 11:33

Helena;

Mjaeee, att förenkla situationen till en svågerpolitik tror jag är att göra det alltför enkelt för sig.

Istället har vi en situation där media vet med sig att kända namn säljer, oavsett budskap. I vårt klimat avkrävs nästan kadavermoral på våra folkvalda men kända personer lever inte under dessa krav. Att ägna sig åt opinionsbildning som kändis är således riskfritt, i stora drag...

Det innebär att ingen direkt ifrågasätter Guillou om hans IT-kunskaper, inte pga. kompistänk utan för att folk inom media vet att hans "åsikter" säljer tidningen. Sen kan man, i hans fall, kanske prata om en kultur av rädsla. Darra månde den som utsätts för den mannens retoriska vrede...

Permalänk | Anmäl #3 CJ Åkerberg, 2009-01-16, 09:04

Jaha, hennes vilda teorier och uppenbara brist på allt man borde kunna kräva av en journalist har helt misskrediterat henne i mina ögon nu. Vilken jävla tomte.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

EMU

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Kändiskapets tyckande

Om författaren

Pingbacks som länkar till denna artikeln

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar