Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Foto: scanpix
Mona Sahlin och Thomas Östros:

Investera i barnens utbildning

Utbildning är nyckeln till ökat välstånd för såväl individer som samhälle. Det ökar vår konkurrenskraft och vår flexibilitet. Därför måste utbildning genomsyra hela den ekonomiska politiken. Det skriver Mona Sahlin och Thomas Östros.


Om författaren

Mona Sahlin är partiledare och Thomas Östros är ekonomiskpolitisk talesman för socialdemokraterna.

Dagens arbetsliv blir allt mer krävande. Utan tillräcklig utbildning ökar risken att bli arbetslös. Vi socialdemokrater har omprövat och utvecklat vår jobbpolitik, och även utbildningspolitiken har förnyats med tydligare inriktning på kunskap och arbetsro i skolan. Nu är det dags att ta nästa steg. För att möta dagens jobbkris, och för att stärka vår konkurrenskraft, föreslår vi ett brett kompetenslyft. Målet är att alla utanför arbetslivet ska utbildas för att komma tillbaka i arbete. Utbildningslinjen ska bli en central del av socialdemokraternas politik för framtiden

Sveriges största tillgång är människors vilja och möjlighet till arbete. Det är genom arbete som vi utbildar våra barn, bygger våra hem och tar hand om våra sjuka. I arbetet får vi också arbetskamrater, vi utvecklas och blir del av en social gemenskap.

Det moderna arbetslivet blir dock ständigt mer krävande. Det går fortare, är mer komplicerat och ställer högre krav på kvalitet än tidigare. Många får det allt svårare att göra sig gällande på arbetsmarknaden. Det handlar inte enbart om dem som redan är arbetslösa eller sjuka. Även personer med lång arbetslivserfarenhet och god utbildning känner av förändringarna. När konkurrensen om de existerande jobben tilltar kommer dessa krav att öka ytterligare.

De borgerliga partierna snuddade vid denna utmaning förra mandatperioden, när de myntade begreppet utanförskap. Problemet är dock att deras recept var felaktigt. Borgerligheten förutsatte att arbetslösheten och sjukfrånvaron grundades i ett lättsinne: att människor inte vill göra rätt för sig. Eftersom problemet låg hos individerna valde man att sänka deras ersättningar. Samtidigt drogs möjligheterna till utbildning ned kraftigt: Komvux reducerades med en tredjedel, arbetslösas möjlighet till utbildning försämrades, och antalet högskoleplatser minskades. Det var inte längre samhällets sak att stötta dem som behövde stöd eller att hjälpa arbetsgivarna att hitta kvalificerad personal. Detta antogs marknaden sköta bäst själv.

Denna modell, som redan tidigare hade sprickor i fogarna, har nått vägs ände. Arbetsförmedlingen rapporterar att en gemensam nämnare bland dem som står längst ifrån arbetsmarknaden är att de är bristfälligt utbildade. Om svag utbildning är en orsak till utanförskapet - kan lösningen knappast stavas mindre utbildning.

Krisen i regeringens politik blir än mer uppenbar när tiotusentals människor varslas varje månad. Låg a-kassa leder inte till fler jobb, utan till spruckna hushållsbudgetar. Men i stället för att agera förhåller sig regeringen passiv. Det är särskilt anmärkningsvärt eftersom de vann valet på att skapa fler jobb.

Krisens fulla effekter vet ingen ännu. Men de flesta prognoser pekar på radikalt ökad arbetslöshet och fallande BNP. Detta måste hanteras på både kort och lång sikt. På kort sikt genom att hålla upp köpkraft och sysselsättning och på lång sikt genom att rusta Sverige starkare.

Under hösten har vi presenterat ett brett stimulanspaket. Vi har föreslagit förbättrade villkor för studenter, sänkt skatt för pensionärer och extra barnbidrag. Vi har förordat omfattande investeringar i järnväg, renovering av miljonprogrammen och byggande av hyresrätter. Och vi har tillsammans med miljöpartiet och vänsterpartiet väckt förslag om att tillföra kommunsektorn tio miljarder för att säkra välfärden.

Men den viktigaste utmaningen vi står inför är att erbjuda framtidstro, i synnerhet för de 150 000 personer som arbetsförmedlingen spår kommer att bli arbetslösa under de kommande två åren. Därför vill vi redan nästa år påbörja den andra delen i vårt stimulansprogram: ett brett kompetenslyft för att investera Sverige ur krisen.

1. Ge alla möjlighet att läsa in fullständig gymnasieexamen. Vi vill göra ett omfattande kunskapslyft så att alla får möjlighet att läsa in en fullständig gymnasie¬examen. Vi har tidigare lagt förslag om att bygga ut komvux och yrkesvux med 7 000 platser 2009. Nu utökar vi till 25 000 platser. Vi vill i samband med detta låta personer som blir arbetslösa ha möjlighet att få ett förmånligare studiemedel som motsvarar nivån på deras a-kassa under studierna. Vi vill också uppmuntra till studier i naturvetenskap och områden där det förväntas råda arbetskraftsbrist i framtiden, och vill därför höja studiebidraget för dessa studenter.

2. Investera i Spetskompetens. Vi vill ge dem som riskerar att bli arbetslösa en möjlighet att vidareutbilda sig. I stället för att företag ska tvingas realisera varsel ska företagen kunna ingå samarbete med Arbetsförmedlingen: Om företagen är med och bidrar kan staten stå för både utbildning och en del av lönekostnaden, givet att utbildningen riktas mot områden som är avgörande för företagens långsiktiga konkurrenskraft eller områden där det väntas råda brist på kvalificerad personal i framtiden. Branscher som pressas hårt av den ekonomiska krisen ska prioriteras. Vi föreslår 20 000 platser i ett spetskompetenslyft - och bevakar noga utvecklingen och är beredda att skjuta till fler utbildningsplatser vid behov.

3. Bygg ut högskolan med nya magister- och mastersutbildningar och investera i forskning. För att ta tillvara de som nyligen avslutat högskolan, inte hunnit arbeta mer än ett par år och nu riskerar arbetslöshet vill vi bygga ut högskolornas magister- och mastersutbildningar med 1 000 platser, och öka doktorandprogrammen med 500 platser. Utbyggnaden ska inriktas mot arbetsmarknadens behov. Vi vill också införa 150 nya meriteringstjänster för att stärka jobbmarknaden för unga forskare. För att ge fler möjlighet att studera i kombination med arbete vill vi under 2009 och 2010 fördubbla fribeloppet.

4. Vidareutbilda personal i offentlig sektor. Vi vill införa 5 000 utbildningsvikariat där staten subventionerar kommuner som vidareutbildar sin personal och samtidigt tar in ersättare. Det kan till exempel handla om att ge ett vårdbiträde möjlighet att läsa in till undersköterska eller en barnskötare att läsa till förskollärare, samtidigt som en arbetslös får chansen att vikariera. På så sätt investerar vi i ökad kompetens och långsiktigt bättre kvalitet i offentlig sektor - samtidigt som vi minskar arbetslösheten under krisåren.

Dessa förslag innebär att det tillkommer 50 000 utbildningsplatser per år jämfört med idag. Det är ett viktigt svar på den utmaning Sverige står inför här och nu, men också en viktig investering i Sverige som ett framtida kunskapssamhälle.

Vi socialdemokrater förlorade valet 2006 på bland annat sysselsättningsfrågan. Vi har sedan dess lärt oss vår läxa och har under den nuvarande mandatperioden utvecklat och förnyat vår jobbpolitik. Men utan en utbildningslinje fungerar inte arbetslinjen:

Utbildning är nyckeln till ökat välstånd för såväl individer som samhälle. Det ökar vår konkurrenskraft och vår flexibilitet. Därför måste utbildning genomsyra hela den ekonomiska politiken. En central del i denna hållning är att ha höga förväntningar på varje barn, varje elev, och varje student. Men också öka stödet till den enskilde genom hela utbildningskedjan, från förskola till forskning. Det handlar bland annat om mer personal i förskolan, skärpta kvalitetskrav i grundskolan och fler platser i högskolan.

Men vi ska inte stanna där. Möjligheten till en andra och tredje chans till utbildning ska förbättras. Vår strävan ska vara att alla som står utanför arbetslivet men som erhåller ersättning från det allmänna: sjuka, arbetslösa, personer med aktivitets- eller sjukersättning eller försörjningsstöd ska utbildas för att kunna återvända till arbetslivet.

Vårt program som vi presenterar idag är ett första steg för att göra detta möjligt. Utbildningslinjen ska bli en central del av socialdemokraternas politik för framtiden.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3131

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Utmärkt talat av parhästarna! I synnerhet punkt 1 förtjänar kraftigt eldunderstöd. Komvux, med sin högmotiverade elevkår, är troligen landets bästa skola. Inget flum där inte! Vad säger Jan Björklund, och vad har han gjort!? Hmmmm...

Vad beträffar den högre utbildningen tycker jag att Alliansen har tagit lovvärda initiativ, och då nu även (s) går offensivt på vad jag förstår i stort sett samma linje kan måhända bred politisk enighet bli möjlig härom.

Så får jag regna lite på paraden. "Utbildning" riskerar bli ett mantra. Hur är det, har vi inte erfarenheter därav? Har inte många (hur många?) under årens lopp fått utbildning på utbildning utan att lära sig ett j:a dugg? Utbildningens kvalitet beror i högsta grad på elevmaterialet, och därför måste ett verkningsfullt paket vara mycket mångfaldigt, med differentierade linjer så att allas mycket skiftande personliga förutsättningar kan tas till vara. Att pressa samma mall på alla, däremot, ger garanterat slöseri och haveri. Mångfald måste alltså läggas till som femte punkt.

Utbildningen skall också vara kostnadseffektiv. Använd IT fullt ut! På just den punkten kan hur mycket som helst vinnas; underlåtenhetssynden har varit oförlåtlig härvidlag. - Däremot inget katederstrunt; den pedagogiken är hopplöst ineffektiv och föråldrad. Och framför allt inga "självständiga" grupparbeten, för det blir garanterat blajj.

Permalänk | Anmäl #1 Peter Ingestad, 2009-01-18, 01:15

Att ni inte skäms.
Jag är socialist i hjärtat och jag skäms å era vägnar.
Helt plötsligt nu,efter regeringens satsningar inom skolområdet,
kommer ni och talar om egna satsningar - just de satsningar som nuvarande regering redan gör, d.v.s.
Fokus på kunskap och arbetsro
Och det efter att ni kört skolan i botten med luddiga krav,
överlastning av uppgifter, omöjligt skydd av en gammal sossemodell som kanske aldrig fungerat.
Ta tex Vuxenutbildningen - bortsett från Kunskapslyftet som var en bra satsning - har ni verkligen ställt till det med
fokuseringen på arbetsförmedlingen och dessas utbildningar som lett till konkurrens, till att individer gått utbildnigar som inte gills hos arbetsgivaren, till dubbeljobb, till enorma administrativa kostnader
och en fokus på allt annat än kunskap och jobb. Hela tiden har de bara handlat om att skydda sosseriet, facket - denna bedrövliga stoppkloss som hindrat så mycket - arbetsförmedlingen, sosseplatser i politiska församlingar osv Var är era EGNA VISIONER?????????????

Permalänk | Anmäl #2 Christina Stattin, 2009-02-09, 22:12

Inget svar, ingen reaktion,
ingen förklaring!
Det säger allt

Permalänk | Anmäl #3 Christina Stattin, 2009-02-10, 22:01

Håller verkligen med. Vi borde investera i utbildning och spetskompetens, men problemet är att Arbetsmarknaden vill inte ha det som kommer ut från våra universitet och högskolor. Således blir en investering i högre utbildning och spetskompetens bara bortkastade pengar eftersom dessa personer inte får några jobb så länge Svenskt Näringsliv existerar i Sverige. De har visat genom sina rapporter "Akademi eller verklighet" att tex nyutexaminerade samhällsvetare är enligt dem helt OANSTÄLLBARA.

Efter en magisterexamen i statsvetenskap så är man ändå dömd till socialbidrag.

Vi måste således bekämpa arbetsmarknaden och Svenskt Näringsliv till dess att de lägger ner sin verksamhet. Organisationen Svenskt Näringsliv är de utbildades fiende.

Alltfler som kommer ut från Universitet och Högskolor, åtminstone om de har en samhällsvetenskapligexamen har INGET att se fram emot förutom en mycket lång och PLÅGSAM död helt utanför samhällets sociala skyddsnät eftersom studerandevillkoret tagits bort av den borgerliga regeringen.

De unga borde istället lämna Sverige direkt efter mellanstadiet och istället satsa på att gå på Jr High School i Kanada eller Amerika eftersom de då kommer att ha mycket bättre förutsättningar att få jobb, eftersom de sedan kan fortsätta inom deras system där det också finns Entry Level Jobs som inte finns i Sverige. Således förstår jag varför Kanadensarna enligt alla mätningar i hela världen har det bästa systemet. Detta har FN också bekräftat i sina undersökningar.

Sverige skulle kunna efterlikna det Kanadensiska systemet och skapa en ny och fullständigt demokratisk rättsstat där "Nobody is Left Behind".

Med det Kanadensiska systemet också i Sverige så skulle vi få ner arbetslösheten och omgående lösa problemet med den skenande Psykiska ohälsan som våra politiker orsakat genom alla sina galenskaper. Vi behöver ett nytt parti som tar ansvar för Sverige Nu och i Framtiden. Vi kan lära oss av Generation We. De står för något nytt och något positivt och det drivs av de unga...nämligen världens framtid.

Permalänk | Anmäl #4 Mikael Drakenberg, 2009-03-18, 20:19

Hej Mona och Thomas!
Jag tror Ni behöver lite riktig arbetslivserfarenhet och lite kunskap i samhällsekonomi.
Problemet i Sverige är INTE för lite utbildning utan att skatterna på arbete är för höga. Fundera lite på detta:
Varför har Ni hög skatt på alkohol? Ni vill minska drickandet!
Varför har man hög skatt på arbete? Ni vill minska arbetandet?!?

Permalänk | Anmäl #5 TÅGMICKE, 2009-04-12, 13:07


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.