Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Ryssland, Sverige och säkerhetspolitiken

Tone Tingsgård, s:

Överdriv inte hotet från Ryssland

Mycket har gått dåligt under senare år, men det finns en tendens att så fort något går illa i dagens Ryssland så blir talet att det kalla kriget eller Sovjetunionen är tillbaka. Så är det nog inte, skriver rysslandskännaren och riksdagsledamoten (s) Tone Tingsgård.


Om författaren

TONE TINGSGÅRD är sedan 1994 socialdemokratisk riksdagsledamot från Uppsala. 1998-2006 var hon vice ordförande för försvarsutskottet och i dag är hon vice ordförande i riksdagens delegation till OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) liksom i OSSE:s parlamentarikerförsamling, samt medlem i s-riksdagsgruppens arbetsutskott. Tone har mångårig erfarenhet av Ryssland och har en bakgrund som lärare i ryska vid Uppsala universitet.

För Ryssland är förnuft ej allt

det landet mäts ej med en vanlig skala

Det har sin särskilda gestalt -

och Ryssland kan man bara tro på

Fjodor Tiutt jev 1803-1873,
översättning Hans Björkegren.

Kanske går det inte att förstå Ryssland. Men det är också sant att okunskap om och ointresse för detta väldiga land, vårt grannland, är orsak till såväl överraskning och upprördhet som onödig irritation.
När Sovjetunionens sammanbrott var ett faktum och de andra delrepublikerna, som ingått i unionen, förklarat sin självständighet, framstod resultatet som att de "andra" vann, medan Ryssland förlorade. Ryssland blev ensamt kvar. Världens (till ytan) största land stod inför enorma förväntningar och ännu större påfrestningar.
Sovjetunionens sammanfall betydde också att Ryssland upphörde att vara ett militärt hot mot sina grannar. Det gigantiska sovjetiska militär-industriella komplexet måste av politiska och ekonomiska skäl minskas kraftigt.
Den nygamla staten Ryssland kom att stå nästan helt utan inflytande såväl i världspolitiken som i det egna närområdet.

Fast det var inte omedelbart uppenbart för den ryska ledningen. Man försökte utöva inflytande såväl i Baltikum som på Balkan och man organiserade sig tillsammans med de närmaste grannarna i OSS (Organisationen för Självständiga Stater) men det ville sig inte riktigt.

Det nya Ryssland framstod som en nation utan självförtroende och självkänsla, inte bara i utrikes relationer utan också hemmavid. Det senare tog sig, åtminstone i de stora städerna, uttryck i en visserligen efterlängtad men okritisk strävan efter "västorienterade" levnadsmönster och livsstilar. Det var inte hälsosamt för den nya staten.

Med höga oljepriser, tillväxt i ekonomin och upprustad militärmakt är situationen idag annorlunda (och/men den ekonomiska krisen kan snabbt förändra mycket även i Ryssland). Men det är ännu inte ett självförtroende vi ser demonstreras utan snarare ett sedan länge uppdämt självhävdelsebehov. Det gäller inrikes förhållanden, som till exempel när förre presidenten Putin talade om den specifikt ryska "suveräna" demokratin som väsensskild från andra demokratier. Det gäller utrikes relationer, som till exempel när Ryssland i oträngt mål erkänner självständigheten för de georgiska utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien för att "bevisa" riktigheten i sin bedömning att erkännandet av Kosovos självständighet obevekligt skulle leda till nya självständighetsförklaringar och erkännanden.

Det har inte funnits någon större förståelse eller något intresse från omvärlden för hur det varit eller är i Ryssland egentligen. Man kan nog säga att graden av likgiltighet inför landets svårigheter under de första åren av dess existens bara motsvaras av graden av upprördhet över senare tiders aktiviteter.

Nu har Ryssland på kort tid lyckats skrämma upp samma omvärld med åtminstone två insatser: energiblockaden mot Ukraina 2005-2006 och den militära attacken i Sydossetien och Georgien i augusti 2008.

I det första fallet är det få som anser att Rysslands officiella krav på Ukraina att betala marknadspris för energileveranserna var det riktiga skälet. Tidpunkten ryssarna valde kan ha bidragit till kritikernas slutsats att det inte enbart handlade om en anpassning till marknadsekonomin.

I det andra fallet menar en överväldigande majoritet, efter striderna i Georgien, att Ryssland (återigen) är en aggressiv stormakt och att det därför är riktigt att varna för att denna insats kommer att följas av nya. Då pekas både Baltikum och Ukraina ut som särskilda mål.

Georgien blev tillfället och möjligheten för Ryssland att visa upp sin återvunna militära kraft. Efter genomförd militärreform, med mindre tvingande insatser i Tjetjenien och med bättre ekonomi kunde man återigen visa militära muskler. Ingen med kunskap om Ryssland kan väl tro att Ryssland skulle ha genomfört en sådan aggression om man inte varit övertygad om framgång? Ur det perspektivet kan man möjligen undra hur relevant det är att fråga vem som provocerade vem?

Under samma tid som detta agerande utrikes från Rysslands sida har pågått, har inrikespolitiken genomgått allvarliga försämringar. Putin inledde tidigt under sin presidenttid med en omfattande centralisering av makten till Moskva och till presidenten. Oberoende media har tvingats bort från marknaden. Den politiska oppositionen har genom olika presidentstyrda lagändringar utplånats.

I den situationen var det helt klart enklare för nu sittande president Medvedev att föreslå och få gehör för en grundlagsändring som innebär en åtminstone teoretisk möjlighet för Putin att komma tillbaka som president redan 2009. På rekordkort tid (en vecka) har en förstärkning av presidentmakten lagfästs och en stor förändring av landets konstitution genomförts. Ingen offentlig diskussion störde och endast kommunisterna i duman röstade emot.

Men är allt detta detsamma som att Ryssland är ett militärt hot igen?

Det finns en tendens att så fort något går illa i dagens Ryssland så blir talet att det kalla kriget eller Sovjetunionen är tillbaka. De som tror så, har troligen dåligt eller inget begrepp om vad Sovjetunionen och/eller kalla kriget var. Kritikerna i dag är ofta desamma som då stödde Rysslands omvandling från planhushållning till marknadsekonomi. Det finns egentligen inte något recept för den omvandlingen. Den sker som den kan ske. När det blir oväntade eller oönskade effekter måste man fråga sig om dessa i själva verket beror på att Ryssland anpassar sig till marknadsekonomin med samma hänsynslösa konsekvens som man en gång visade vid genomförandet av kommunismen.

Dagens Ryssland bär med sig en barlast i form av arvet från sovjettiden och har ingen som helst tradition av demokrati. Men Ryssland har också, i likhet med Sovjetunionen, en bestämd uppfattning om vad som gagnar det egna landet och om nödvändigheten att hävda sina intressen nästan till varje pris.

Ett större intresse och en bättre informationsinhämtning från omvärlden skulle undanröja besvärande missuppfattningar. Kontroll över utvecklingen är svår att nå om överraskning och provokation är den bärande principen i umgänget. Konflikten Ryssland-Georgien visar med skrämmande tydlighet hur snabbt en hotfull situation eskalerar som baseras på enbart den militära komponenten.

Det är möjligt att Tiuttjev hade rätt men det kan också vara så att omvärldens ointresse/ovilja att förstå får till följd att Ryssland inte bryr sig om eller vill förstå omvärlden.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3106

15 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

да пошли вы нахуй со своим пещерным расизмом
скоро вас арабы всех в ислам загонят

Permalänk | Anmäl #1 Bevara Ryssland ryskt, 2009-01-14, 21:10

Så går det nog inte...

Det är talande för artikeln... Vi får hoppas att det inte blir så illa... De förhoppningarna hade Sverige 1925 när man tog det vansinniga beslutet att i praktiken avskaffa försvaret...

Riskerna är mindre idag än 1925, Nato och EU är balanserade faktorer men vi måste ha ett försvar...

Fromma förhoppningar i alla ära... Säkerhetspolitik kan inte överlåtas till klantskallar med sådana... Dessvärre ingår även regeringen och Tomhylsan Tolgfors i denna krets...

Permalänk | Anmäl #2 Jonas Melander, 2009-01-15, 12:37

Jag rekommenderar alla att läsa Anna Politkovskajas bok Rysk Dagbok. En skakande och nästan chockerande beskrivning av Putins Ryssland och vad som sker där och vilka mekanismer som styr, stort som smått.
Anna Politkovskaja blev själv mördad liksom många andra i Ryssland som vågar öppna munnen och gå emot de styrande. Om Putin själv var inblandad vet vi inte, men ibland behövs ingen order för att saker och ting ska verkställas.

Med tanke på vad Politkovskaja skriver om den ryska armén verkar det vara större risk för ryska soldater att dödas av sin egen armé än av fiendens... så vi kanske inte ska vara så oroliga över deras militära kompetens. Men Rysslands nyvunna självförtroende skapar osäkerhet och bör övervakas.

Permalänk | Anmäl #3 Ulf Gustavsson, 2009-01-18, 12:14

Det tar lång tid att bygga upp ett försvar, det går fort att rasera det däremot...

Vi kan inte vänta tills det är helt klart att vi behöver ett försvar och då besluta att vi ska bygga upp ett... Vi hade en oerhörd tur på 40-talet... Vi kan inte räkna med att ha det igen... Det svenska artilleriet har nästan lagts ner helt och hållet. Då tar det mycket lång tid att återskapa kompetensen... Vi behöver minst ett förband inom varje vapenslag för att bibehålla kompetensen...

Enfalden hos många är illavarslande... Färre och skarpare riksdagsmän vore bra för Sverige... Det kunde finansiera litet mer försvar också...

Vi kan inte ha stora stående styrkor men vi kan ha fler reservofficerare som har civila arbeten och deltar i försvaret 1 mån per år... Vi borde även kunna ha flygvapenpiloter som reservare.... Dom får jobba på SAS 9-10 mån om året, 1-2 mån per år i flygvapenet...

Det går om man vill...

Permalänk | Anmäl #4 Jonas Melander, 2009-01-18, 13:01

Lyssna inte på politiker som Tone Tingsgård. Det är ju med henne i spetsen som hela försvaret försvunnit. För det är det som är verkligheten! Vi har förvisso fortfarande ett flygvapen, men allt annat är utraderat. Hon och övriga ledare har konstant missbedömt Rysslands massiva upprustning och återgång till en expansiv utrikespolitik, därför har hon och övriga noll i trovärdighet.

Permalänk | Anmäl #5 Mikael Borss, 2009-01-18, 14:38

Detta låter som om en gammal sossepolitiker försöker lägga dimridåer..
"Sovjet" heter visserligen Ryssland idag men det är, tycker och agerar på samma sätt som gamla Sovjet, möjligen något mer polerat. Lite demokratipolityr gör ingen större skillnad. Målet är frorfarande detsamma.
Att stora delar av sossehöjdarna haft en mycket gott öga till Sovjet och dess variant av socialism är den ingen nyhet.
Vad Ryssland på några minuter kan ställa till med för Väst har vi ju mycket nyligen sett, (något som Tone T lämpligen "glömt" att nämna.
Stäng gaskranarna - och Europa fryser!
Tidigare slogs man och hotade med vapen, idag med lite mer sofistikerade medel. Gör som vi vill eller vi stänger gasen...
Ryssland försöker ju att få hela Europa att köpa deras gas, något som ställer oss alla i beroende av Ryssland.
I åtanke av det i allmänhet kortsiktiga tänkade som finns i Europa..så blir det nog så..
Det är ena saken, det Ayaan Hirsi Ali tar upp är ännu viktigare..

Permalänk | Anmäl #6 janne, 2009-01-18, 16:37

Du har nog rätt. Ryssland har bara en dryg 10årig "demokrati". Den unga generationen där lär inte vara intresserad av någon "anfallskrig" mot någon. Dom har andra intressen. Försök förstå ryssarna istället. Typ USA robotar i Östra EU, USA militär i Uzbekistan mfl. Somliga vill "stänga in" ryssarna igen. Vilka?
Jag har större förtroende för Putin än någon USA president med alla deras bluffar i bla Irak mfl. Nej, den "ryska faran" är överdriven idag., men hålls gärna vid liv av somliga. Samarbeta bättre med dom, även militärt såsom ett neutralt land bör göra med sina grannar! Då först lär vi oss ryssarnas tankesätt. Allt annat är mest USA och andras propaganda!

Permalänk | Anmäl #7 cho-pen, 2009-01-18, 18:05

Den svenska naiviteten i säkerhetspolitiken måste få ett slut och en större klarsynthet ligga till grunden för en återuppbyggnad av en militär styrka för Sveriges försvar.

Säkerhetspolitik är en konstant balansgång mellan att ha förmågan att värja sig mot angrepp och risken att uppfattas som ett hot mot sin omvärld. En svag eller minskande militärmakt kan hjälpa till att skapa avspänning och goda relationer till ett lands grannländer. Samtidigt kan ett starkt försvar som, kombinerat med omfattande humanitära insatser, deltar i internationella insatser hjälpa till att skapa en bild av ett land som tar ansvar för fred, säkerhet och stabilitet i både närområde som globalt. Mycket handlar om vilken typ av förband ett land har och hur man övar och använder sina stridskrafter. Sverige har en lång och internationellt erkänd och uppskattad tradition av att delta i det internationella arbetet för fred, frihet och människors säkerhet. Dock är det allmänt känt att Sverige idag inte har förmåga att skydda sina gränser mot ett angrepp och vår militära styrka räcker inte längre till för att kunna utgöra en betydande komponent i en internationell fredsbevarande eller fredsframtvingande insats.

Rysslands utveckling är ytterst central för bedömningen av det säkerhetspolitiska läget för Sverige. Ryssland är vår största granne sett till många olika faktorer - geografi, befolkning, militär styrka. Ryssland är samtidigt ett land som saknar demokratisk tradition och som nu befinner sig i en utveckling där demokratin sakta avvecklas för att i realiteten ersättas med ett envälde. Detta samtidigt som de ryska militära styrkorna genomgår modernisering och återuppbyggnad. Ryssland har också vid ett antal tillfällen på senare tid visat militära muskler på olika sätt. Kriget mot Georgien, IT-attacken mot Estland, stationeringen av nya moderna kryssare i flottbaser i Ukraina (Odessa och Sevastopol)i samband med Ukrainas självständighetsfirande samt återtagande av patrullflygningar över Atlanten och utvecklingen av Iskander-misilen är bara några av dessa styrkedemonstrationer. Att vår särklassigt största granne genomför sådana styrkedemonstrationer samtidigt som dess politiska miljö allt mindre kännetecknas av de demokratiska förtecken som vi en gång hyllade Ryssland för att visa upp torde vara omisskänligt tydliga signaler till Sveriges försvarspolitiska etablisemang att säkerhetssituationen kraftigt förändrats sedan den 13:e december 1996 då historiens största bantning av det svenska försvaret klubbades. Jag har personliga vänner i Ryssland som vittnar om det ryska samhällets förvandling från gryende demokrati till ett envälde där militärmaktens roll ständigt växer och där talet om omvärlden i de statligt kontrollerade medierna blir allt mer fientligt. Rysslands självbild blir allt mer lik en björn trängd i ett hörn med ett behov av att skapa sig en säkerhetszon.

Sedan 1996 har ständiga nedskärningar kombinerat med arbetsmarknadspolitiskt motiverade behållande av förband med lägre kompetensnivå framför förband med större kompetens och strategisk placering närmast utraderat det svenska försvaret. Det torde vara uppenbart för alla att det läge som rådde 1996 inte längre råder. Vare sig gällande hotbild eller Sveriges förmåga att skydda sina medborgare och sitt samhälle mot ett fientligt angrepp. Denna situation kan inte anses förenlig med ett modernt samhälles ansvar för att kunna skydda sina medborgare från yttre fiender. En nyuppbyggnad av ett svenskt försvar i enlighet med den linje som tidigare försvarsminister von Sydow förespråkar torde vara omöjligt att emotsätta sig för den som värnar Sveriges suveränitet och svenska medborgares säkerhet. Kombinerat med en tätare dialog och ökat kulturellt utbyte med Ryssland skulle detta leda till en stabilare och säkrare situation i vår del av världen.

Det är dags att lägga den säkerhetspolitiska naiviteten åt sidan och säkerställa förmågan att skydda våra medborgare. Samtidigt bör vi återskapa vår förmåga att vara en aktiv operatör i arbetet för fred, frihet och säkerhet för människor i andra delar av världen.

Permalänk | Anmäl #8 Thomas Bruno, 2009-01-18, 20:00

Vad är det vi skall förstå? Att de bara menar väl med att skjuta ihjäl journalister för att tysta fri press? Att de förser medborgare i andra stater med ryska pass för att sedan attackera denna stat militärt för att beskydda sina "medborgare"? Att de hotar och bedriver subversiv verksamhet i Baltstaterna?

Nej, det finns ingen anledning att tro på Ryssland så länge förnuft ej är allt och Ryssland tror att det har en gudagiven rätt att härska över sina grannar.

Permalänk | Anmäl #9 Jonny, 2009-01-28, 05:15

Det behövs som i artiklen av Tone Tingsgård, en sansad syn på Ryssland och inte ständiga fördömmanden och skräckpropaganda. Självklart behövs också en mycket större kunskap om Ryssland, mindre av myter.
Vi i Svergie måste förstå att vi lider av ryssskräck sedan många hundra år och att debatten i Svergie idag har en grund i den.
(syns i Milla ovan.) Vi måste försöka att distansera oss från rysskräcken och istället ha en saklig och öppen debatt.
Vi bör ju förstå att för allt det som beskrivs som dåligt i Ryssland så finns det minst lika mycket som är bra Ryssland. När vi ständigt gnäller på dem och inte lyssnar på dem är risken att de sluter sig mot den omvärlden.

Permalänk | Anmäl #10 Eva Lisen, 2009-01-28, 09:41

Håller i stora drag med artikelförfattaren att vi bör tagga ner och det finns bra argument för det.

1. NATO har ca 70 gånger större truppkapacitet än Ryssland. Ryssar må utmålas som blodstörstiga barnarövare, men de är sällan militärt eller strategiskt irrationella.

2. Ja, det är aldrig bra att vara beroende av en energileverantör, men i dagsläget är Ryssland precis lika beroende av att EU köper deras gas, som vi är av att de säljer den. Faktum är att de är mer beroende om sanningen ska fram. Likaså skulle försämrade handelsrelationer drabba båda sidor hårt, men framförallt Ryssland.

3. Det råder en väääldig snedvridning av informationsflödet från Ryssland. De flesta vanliga dödliga i väst är beroende av översatta texter och av någon underlig anledning härstammar 90% av dessa från fabrik Berezovskyj/Goldfarb, dvs en avpoletterad oligark och hans hantlangare. Detta tar sig inte minst uttryck i att de flesta som överhuvudtaget kan ta del av ryskt samhällsliv än mer de facto bor eller har bott i Ryssland har en diametralt skild bild av hur Ryssland är och fungerar än de som främst inhämtar sin information från brittisk och amerikansk media. Jag har alltid upplevt svenskar som väldigt fördomsfulla mot Ryssland, men de har ingenting att hämta i jämförelse med jänkar eller britter, om jag nu får generalisera så fult...

Med detta sagt vill jag poängtera att vi bör rusta upp vårt försvar för att:
1. Det anstår inte en fri nation att var försvarslös. Den är då i praktiken inte fri.
2. Vi måste ha militära muskler bakom vår diplomati för att kunna ställa styvare krav. Bra exempel är svensk medverkan vid baltstaternas frigörelse efter Sovjet och det efterspel som rådde.
3. Vi ingår vare sig vi vill det eller ej i NATO-samarbetet och bör därför ta vårt ansvar gentemot andra stater som vi indirekt förväntar oss kommer komma till vår undsättning vid händelse av kris/krig.

Och till vår första eminenta kommentator, Bevara Ryssland ryskt, som bad oss alla att "gå till kuken" får jag väl kontra med ett välmenande:
Ёб твою мать, блядь!

Permalänk | Anmäl #11 Fredrik, 2009-01-29, 17:07

Håller i stora drag med artikelförfattaren att vi bör tagga ner och det finns bra argument för det.

1. NATO har ca 70 gånger större truppkapacitet än Ryssland. Ryssar må utmålas som blodstörstiga barnarövare, men de är sällan militärt eller strategiskt irrationella.

2. Ja, det är aldrig bra att vara beroende av en energileverantör, men i dagsläget är Ryssland precis lika beroende av att EU köper deras gas, som vi är av att de säljer den. Faktum är att de är mer beroende om sanningen ska fram. Likaså skulle försämrade handelsrelationer drabba båda sidor hårt, men framförallt Ryssland.

3. Det råder en väääldig snedvridning av informationsflödet från Ryssland. De flesta vanliga dödliga i väst är beroende av översatta texter och av någon underlig anledning härstammar 90% av dessa från fabrik Berezovskyj/Goldfarb, dvs en avpoletterad oligark och hans hantlangare. Detta tar sig inte minst uttryck i att de flesta som överhuvudtaget kan ta del av ryskt samhällsliv än mer de facto bor eller har bott i Ryssland har en diametralt skild bild av hur Ryssland är och fungerar än de som främst inhämtar sin information från brittisk och amerikansk media. Jag har alltid upplevt svenskar som väldigt fördomsfulla mot Ryssland, men de har ingenting att hämta i jämförelse med jänkar eller britter, om jag nu får generalisera så fult...

Med detta sagt vill jag poängtera att vi bör rusta upp vårt försvar för att:
1. Det anstår inte en fri nation att var försvarslös. Den är då i praktiken inte fri.
2. Vi måste ha militära muskler bakom vår diplomati för att kunna ställa styvare krav. Bra exempel är svensk medverkan vid baltstaternas frigörelse efter Sovjet och det efterspel som rådde.
3. Vi ingår vare sig vi vill det eller ej i NATO-samarbetet och bör därför ta vårt ansvar gentemot andra stater som vi indirekt förväntar oss kommer komma till vår undsättning vid händelse av kris/krig.

Och till vår första eminenta kommentator, Bevara Ryssland ryskt, som bad oss alla att "gå till kuken" får jag väl kontra med ett välmenande:
Ёб твою мать, блядь!

Permalänk | Anmäl #12 Fredrik, 2009-01-29, 17:10

Håller i stora drag med artikelförfattaren att vi bör tagga ner och det finns bra argument för det.

1. NATO har ca 70 gånger större truppkapacitet än Ryssland. Ryssar må utmålas som blodstörstiga barnarövare, men de är sällan militärt eller strategiskt irrationella.

2. Ja, det är aldrig bra att vara beroende av en energileverantör, men i dagsläget är Ryssland precis lika beroende av att EU köper deras gas, som vi är av att de säljer den. Faktum är att de är mer beroende om sanningen ska fram. Likaså skulle försämrade handelsrelationer drabba båda sidor hårt, men framförallt Ryssland.

3. Det råder en väääldig snedvridning av informationsflödet från Ryssland. De flesta vanliga dödliga i väst är beroende av översatta texter och av någon underlig anledning härstammar 90% av dessa från fabrik Berezovskyj/Goldfarb, dvs en avpoletterad oligark och hans hantlangare. Detta tar sig inte minst uttryck i att de flesta som överhuvudtaget kan ta del av ryskt samhällsliv än mer de facto bor eller har bott i Ryssland har en diametralt skild bild av hur Ryssland är och fungerar än de som främst inhämtar sin information från brittisk och amerikansk media. Jag har alltid upplevt svenskar som väldigt fördomsfulla mot Ryssland, men de har ingenting att hämta i jämförelse med jänkar eller britter, om jag nu får generalisera så fult...

Med detta sagt vill jag poängtera att vi bör rusta upp vårt försvar för att:
1. Det anstår inte en fri nation att var försvarslös. Den är då i praktiken inte fri.
2. Vi måste ha militära muskler bakom vår diplomati för att kunna ställa styvare krav. Bra exempel är svensk medverkan vid baltstaternas frigörelse efter Sovjet och det efterspel som rådde.
3. Vi ingår vare sig vi vill det eller ej i NATO-samarbetet och bör därför ta vårt ansvar gentemot andra stater som vi indirekt förväntar oss kommer komma till vår undsättning vid händelse av kris/krig.

Och till vår första eminenta kommentator, Bevara Ryssland ryskt, som bad oss alla att "gå till kuken" får jag väl kontra med ett välmenande:

Ёб твою мать! Блять...

Permalänk | Anmäl #13 Fredrik, 2009-01-29, 17:28

Håller i stora drag med artikelförfattaren att vi bör tagga ner och det finns bra argument för det.

1. NATO har ca 70 gånger större truppkapacitet än Ryssland. Ryssar må utmålas som blodstörstiga barnarövare, men de är sällan militärt eller strategiskt irrationella.

2. Ja, det är aldrig bra att vara beroende av en energileverantör, men i dagsläget är Ryssland precis lika beroende av att EU köper deras gas, som vi är av att de säljer den. Faktum är att de är mer beroende om sanningen ska fram. Likaså skulle försämrade handelsrelationer drabba båda sidor hårt, men framförallt Ryssland.

3. Det råder en väääldig snedvridning av informationsflödet från Ryssland. De flesta vanliga dödliga i väst är beroende av översatta texter och av någon underlig anledning härstammar 90% av dessa från fabrik Berezovskyj/Goldfarb, dvs en avpoletterad oligark och hans hantlangare. Detta tar sig inte minst uttryck i att de flesta som överhuvudtaget kan ta del av ryskt samhällsliv än mer de facto bor eller har bott i Ryssland har en diametralt skild bild av hur Ryssland är och fungerar än de som främst inhämtar sin information från brittisk och amerikansk media. Jag har alltid upplevt svenskar som väldigt fördomsfulla mot Ryssland, men de har ingenting att hämta i jämförelse med jänkar eller britter, om jag nu får generalisera så fult...

Med detta sagt vill jag poängtera att vi bör rusta upp vårt försvar för att:
1. Det anstår inte en fri nation att var försvarslös. Den är då i praktiken inte fri.
2. Vi måste ha militära muskler bakom vår diplomati för att kunna ställa styvare krav. Bra exempel är svensk medverkan vid baltstaternas frigörelse efter Sovjet och det efterspel som rådde.
3. Vi ingår vare sig vi vill det eller ej i NATO-samarbetet och bör därför ta vårt ansvar gentemot andra stater som vi indirekt förväntar oss kommer komma till vår undsättning vid händelse av kris/krig.

Och till vår första eminenta kommentator, Bevara Ryssland ryskt, som bad oss alla att "gå till kuken" får jag väl kontra med ett välmenande:

Ёб твою мать! Блять...

Permalänk | Anmäl #14 Fredrik, 2009-01-29, 17:38

Skcika alla paranoja-störda svennar till Avdelning 67 - den superhemliga SÄPOS och socialkärringarnas labb där de permanent invalidiserar politiskt intresserade invandrare med s k tvångsmedicinering hos dr Borota. Om de smakar där i flera månader på dopaminhöjande mediciner tre gånger om dagen, kanske vaknar de till liv och inser sin verkliga polisstat och diktatur, inskränkhet jämfört med dagens fria Ryssland och Öst. Gå och dränk Er själva. Ni är löjliga. NATO är en terrorist och neocolonialistisk organisation som mördade 3500 yugoslaviska barn, bland vilka med cluster bomber treåriga Milica Racic från Beograd och bombade avdelningar med nyfödda barn, bussar, tåg etc. Det är stor skam att folk söker säkerhet i en militaristisk och krigisk fascistisk organisation som NATO som sammarbetar med muslimska terrorister och utrostar UCK och andra Storalbanska genocidledarens partier och militära armeer.

Permalänk | Anmäl #15 Andersson, 2009-06-20, 22:38

Forsvar och sakerhet
annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.