Om författaren
Liza Marklund är journalist och författare.
Då jag precis har återkommit efter en längre julresa inser jag att debatten kring omständigheterna gällande mina och Maria Erikssons böcker ”Gömda” och ”Asyl” rasar vidare på bloggar och även i en del traditionella medier. Eftersom det råder en del missuppfattningar och feltolkningar i diskussionen vill jag klargöra några avgörande fakta i frågan.
”Gömda” och ”Asyl” är böcker som, från min sida, båda är delar av ett uttalat politiskt projekt. I hela mitt yrkesliv har jag bevakat frågor kring kvinnors och barns rättigheter, och jag har gjort det på en rad olika sätt. Jag har producerat artiklar, krönikor, tv-dokumentärer och också skrivit dessa båda dokumentära romaner.
Skälet att jag valde att skriva dessa böcker är enkelt.
Hösten 1993, när jag påbörjade arbetet med ”Gömda”, hade jag skrivit en lång rad journalistiska texter om problemen med våld mot kvinnor. Sådana artiklar fyller givetvis en funktion, men efter hand fann jag själva formatet begränsande. Dels på grund av texternas avgränsade längd, men också på grund av journalistikens inneboende krav på objektivitet: också den andra sidan, alltså den misshandlande mannen, skulle förstås få ge sin syn på saken.
Den förlamande skräck, frustration och hopplöshet som de misshandlade kvinnorna vittnade om gick inte att ge rättvisa på 2500 tecken.
Därför ville jag ge en av dessa kvinnor en chans att prata till punkt.
Jag ville låta henne berätta hela sin historia utan att bli avbruten, för då trodde jag också att människor skulle lyssna.
Detta kunde jag inte göra i objektiv, journalistisk form.
För detta krävdes ett annat forum.
Tillsammans med en kvinna som jag valde att kalla för Maria Eriksson skrev jag alltså en dokumentär roman, vilket är så långt från en journalistisk text som man bara kan komma. Rent skrivtekniskt innehåller båda böckerna ”Gömda” och ”Asyl” ett enda berättarperspektiv i första person. Berättarrösten är fullkomligt anonymiserad, men hennes upplevelser grundar sig på hennes erfarenheter och ingen annans. Den är alltså inte en blandning av olika fall, utan tillhör en och samma person.
Piratförlaget har alltid sålt in boken till bokhandeln såsom ett skönlitterärt verk, aldrig som en biografi eller en reportagebok. Branschen har också alltid behandlat båda böckerna som dokumentärromaner och alltid redovisat försäljningssiffrorna på listan över skönlitterära böcker, aldrig på fackbokslistan.
På ”Gömdas” omslag står det dock att boken är ”en sann historia”. Mer korrekt hade varit att skriva ”bygger på en sann historia”. Av all den kritik som framförts är detta den jag har tagit till mig. Att boken är en gestaltad berättelse, inte något reportage, är alltså inte så uppenbart som vi trodde. Detta är en problematik som har diskuterats en del i branschen de senaste åren: att läsare uppfattar dokumentära romaner som ordagranna faktaskildringar. Magnus Persson skrev bland annat om dessa missuppfattningar i en kulturartikel i Svenska Dagbladet i höstas under rubriken ”Litteratur vilse i verkligheten”. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_1680441.svd
”Gömda” och ”Asyl” är filtrerade genom mig som författare. Jag har återgett, i gestaltad form, den berättelse som jag har fått av en annan person. Om människor har uppfattat att ”Gömda” och ”Asyl” är korrekta ner i minsta detalj, då känner de sig förstås lurade. Jag är uppriktigt ledsen för detta.
I förord, intervjuer, seminarier och föreläsningar har jag emellertid alltid gjort det helt klart att uppgifter kring huvudpersonernas bakgrunder är förändrade med syftet att skydda deras identiteter. Detta har jag lovat kvinnan jag kallar för Maria Eriksson, vilket innebär att Tryckfrihetsordningens tredje kapitel, Om rätt till anonymitet, gäller.
Jag skulle alltså riskera att göra mig skyldig till ett grundlagsbrott om jag berättade vilka detaljer jag har förändrat i böckerna i syfte att bevara mina uppgiftslämnares identiteter.
Detta är en oerhört viktig fråga för mig, eftersom den inte bara berör personerna i det här aktuella fallet, utan innefattar alla de människor som i förtroende har lämnat uppgifter till mig under hela mitt yrkesliv.
Dessa människor måste alltid, till hundra procent, känna sig säkra på att jag aldrig någonsin kommer att förråda dem.
Detta är alltså skälet till varför jag inte kan svara på frågor om vad jag har förändrat i böckerna, och vad som är ”verklighet”.
Jag kan alltså varken bekräfta eller förneka att personerna som yttrar sig i frilansjournalistens Monica Antonssons reportagebok ”Mia – sanningen om Gömda” uttalar sig om rätt personer.
Allvaret i frågan har accentuerats av att Justitiekanslern, som utreder brott mot källskyddet, just nu bedriver en förundersökning mot journalisten Monica Antonsson, som misstänks för just det här brottet.
Så vad är då sant i böckerna ”Gömda” och ”Asyl”?
En rad grundläggande fakta kan jag på rak arm bekräfta, utan att röja något källskydd.
Maria Erikssons fästman misshandlade henne, gång på gång på gång. Till slut dömdes mannen i tingsrätten för tre fall av misshandel av henne. Detta är belagt via domstolsbeslut.
Maria Eriksson och hennes nya familj trakasserades av hennes före detta fästman i sådan omfattning att socialtjänsten och landstinget gemensamt beslutade att familjen skulle lämna Marias hemstad. Detta är också klarlagt.
Under myndigheternas överinseende, och på deras bekostnad, levde sedan familjen undangömd under flera år. Detta är också konstaterat i fallet.
Kammarrätten i Stockholm slog sedan, efter en sekretessbelagd förhandling, fast att det ”i målet får anses utrett att familjen xxx för att leva ett normalt liv behöver flytta från Sverige.” Även detta finns belagt i domstolsbeslut.
Familjen levde sedan i Chile samt i USA. Den 25 februari 2003 beviljades Maria och hennes två barn asyl i USA. Jag har immigrationsdomstolens beslut framför mig, underskrivna av en amerikansk domare.
Detta är alltså fakta i målet.
Trots detta påstår Monica Antonsson att ”Gömda” och ”Asyl” bygger på lögner från början till slut. Hon hävdar att jag antingen ljuger eller har blivit grundlurad av Maria Eriksson. För mig är hela denna situation helt bisarr.
Jag är den enda journalist som har haft tillgång till Maria Erikssons sekretessbelagda akt. Den slutna kammarrättsförhandling som utredde familjens hotbild och skyddsbehov hade en åhörare: jag själv.
Inför asylrättegången i USA hade jag upprepade kontakter med Maria Erikssons juridiska ombud. Efter rättegången, under arbetet med boken ”Asyl”, gick jag, som enda utomstående person, igenom hela den över 1 000 sidor tjocka akt som asylansökan grundades på. Den innehöll, exakt som jag beskrivit i ”Asyl”, sextiotre olika rapporter, dokument, kopior, domstolsutdrag, sjukhusjournaler, läkarintyg, polisanmälningar, utdrag ur Kvinnovåldskommissionens slutbetänkande samt en lång rad andra handlingar. De var strukturerade i ett system där bevisen kallades Exhibit A, Exhibit B och så vidare upp till Exhibit Z, sedan började det om med Exhibit A1, Exhibit B1 ända upp till Exhibit K2.
Monica Antonsson påstår att Maria Eriksson aldrig varit hotad, att hon inte hade behövt lämna sin hemstad. Antonsson hävdar att hotet i stället var riktat mot Maria Erikssons make Anders. Skälet skulle vara att Anders kört över Maria Erikssons före detta fästman, ett brott Anders dömdes till ett års fängelse för.
Utan att uttala mig om innehållet i övrigt så kan jag säga detta: Denna händelse har jag fått reda på via Monica Antonssons bok. Jag har inget minne av att ha hört talas om detta tidigare. Händelsen har aldrig nämnts, vare sig i kammarrättsförhandlingen eller i det omfattande materialet i asylansökan.
Den har således inte på något sätt varit bärande för myndigheternas beslut i frågan om familjens hotbild.
Dock: har jag ljugit som inte tagit med händelsen i ”Gömda”? Är jag förd bakom ljuset? Och framför allt: har jag lurat mina läsare?
Eftersom jag inte fått några uppgifter om detta eller har läst någon dom i frågan så måste jag luta mig mot Monica Antonssons uppgifter för att svara på detta.
Enligt Antonsson friades Maria Erikssons make från åtalet om mordförsök. Rätten konstaterade, enligt Antonsson, att familjen ”varit utsatt för omfattade trakasserier” av Marias ex-fästman.
Anders dömdes för det betydligt lindrigare brottet grov misshandel.
Slutsats: familjen var utsatt för omfattande trakasserier innan Anders körde på Marias ex-fästman.
Monica Antonsson säger alltså emot sig själv i sin egen bok.
Om jag hade vetat om detta, skulle jag ha tagit med det i ”Gömda”?
Slutsatsen är hypotetisk, men svarar jag på dramaturgiska grunder är svaret tveklöst ja.
Det skulle inte ha funnits några som helst skäl att avstå från att nämna detta, eftersom tingsrättens dom (om nu Monica Antonssons uppgifter stämmer) bekräftar familjens utsatta position. Den skulle, tvärtom, ha stärkt bokens handling.
Svarar jag på juridiska grunder är svaret mer tveksamt.
Händelsen är så anmärkningsvärd att den utan tvekan skulle ha identifierat familjen.
Då den inte haft något bärande inflytande på myndigheternas behandling av familjens hotbild eller skyddsbehov hade jag lika gärna kunna utesluta den, trots att detta gjorde att själva berättelsen egentligen blev ”sämre”.
Monica Antonsson hävdar vidare, att eftersom Maria Eriksson inte hade något hot emot sig, så hade hon lika gärna kunnat bo kvar i sin hemstad. När hennes make Anders satt i fängelse blev hon lämnad i fred, helt och hållet.
Här emotsäger Antonsson sig själv ytterligare en gång.
Enligt hennes egna uppgifter fattar nämligen myndigheterna sitt beslut och Maria och barnen skickas bort medan Anders fortfarande avtjänade sitt fängelsestraff.
Varför tog myndigheterna detta kostsamma och dramatiska beslut om allting var så lugnt och fridfullt?
Bland de dokument jag förfogar över finns dessutom ett beslut om besöksförbud mot Maria Erikssons före detta fästman. Det är daterat den 24 maj 1989 och underskrivet av en distriktsåklagare vid åklagarmyndigheten i Maria Eriksson hemtrakt. Skälen för besöksförbudet preciseras enligt följande: ”Det finns risk att (namnet på Maria Erikssons före detta fästman) kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera (Maria Erikssons dåvarande namn).”
Det är alltså, enligt åklagarbeslutet, Maria Eriksson som är förföljd.
Inte hennes make.
Monica Antonsson hävdar att i stort sett allt jag skrivit i ”Gömda” och ”Asyl” är lögn.
Jag skulle vilka vända på steken och i stället fråga: stämmer Monica Antonssons uppgifter? Till skillnad från mig så säger hon sig ju skriva en faktabok, där samtliga uppgifter ska vara korrekta.
Det finns faktiskt ett sätt för mig att svara på detta, utan att röja några källor.
Det gäller de uppgifter som Antonsson publicerat om min egen person.
Nu talar vi verkligen inte om några stora saker, men i boken finns en rad exempel som visar på Monica Antonssons slarv och, minst sagt, liberala inställning till sanningen.
Hon hävdar, bland annat, att jag fått sparken från tidningen Expressen.
Det är en ren lögn.
En av hennes uppgiftslämnare hävdar att han försökt komma fram till mig vid en boksignering i Nyköping för att ställa mig till svars, men att han inte lyckats ta sig fram.
Sanningen är att jag aldrig signerat några böcker i Nyköping.
Vidare påstår Antonsson att boken ”Gömda” släpptes av Piratförlaget år 1999. Det är ett faktafel, otroligt enkelt att kontrollera. Den släpptes år 2000.
Hon hävdar att ”Gömda” var min stora genombrottsbok, att jag har byggt hela min karriär på den. Det är inte sant. ”Gömda” sålde ingenting när den först publicerades. Den började sälja först efter att jag skrivit två bästsäljande deckare vilka är betydligt mer framgångsrika än dokumentärromanerna.
Antonsson låter människor påstå att jag hittat på hela historien i ”Gömda” för att tjäna pengar. Sanningen är att jag skulle ha tjänat betydligt mer om jag verkligen hade hittat på alltsammans (det är ju faktiskt det jag gör i mina deckare).
Så här kan jag hålla på.
En annan anklagelse som drivs av Monica Antonsson och hennes följeslagare på Internet är att medierna vägrar att skriva om hennes bok därför att de, av kollegiala skäl, håller mig om ryggen.
En snabb översikt av vad som publicerats i olika medier den senaste månaden motsäger även detta argument.
Expressen har, vid olika tillfällen, publicerat två stort uppslagna artiklar i frågan, en krönika på ledarplats samt ett flertal kortare texter.
Aftonbladet har publicerat uppslag, förstasida, löpsedel, recension samt ett flertal krönikor.
TV4 har haft inslag i Nyheterna, vilket följdes upp med 21 minuters inslag och intervju i Nyhetsmorgon dagen därpå.
Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, Tidningarnas Telegrambyrå och Göteborgs-posten har alla skrivit om boken, liksom Mariestads-Tidningen, Borlänge Tidning, Helsingborgs Dagblad, Skaraborgs Allehanda, Värmlands Folkblad, Nerikes Allehanda, Sydöstran, Nya Wermlands-Tidningen, Borås Tidning, Katrineholms-Kuriren, Landskrona Posten, Gotlands Tidningar, Östgöta-Correspondenten, Mora Tidning, Mitt i Järfälla, Mitt i Vallentuna, Mitt i Värmdö, Mitt i Västerort, Mitt i Söderort, Mitt i Haninge, Dala-Demokraten, Eskilstuna-Kuriren och Piteå-Tidningen för att nämna några. Branschtidningar som Resumé, Dagen Media, Realtid samt Svensk Bokhandel har samtliga rapporterat om boken.
Få, om ens någon, annan faktabok har fått sådan enorm uppmärksamhet som Monica Antonssons under år 2008.
I år är det 16 år sedan jag påbörjade arbetet med ”Gömda”. De händelser jag beskrev var, redan då, nästan tio år gamla. Minnesbilderna hos de människor jag intervjuade i början av 1990-talet var luddiga redan på den tiden. De har knappats klarnat sedan dess.
Men kan jag ha missat något? Kan jag ha glömt? Missuppfattat? Självklart, men jag kan inte peka på något sådant som varit avgörande i dagsläget. Och viktigare: Har Maria Eriksson ljugit för mig?
Mitt svar är att jag aldrig har kommit på henne med en lögn. Ibland har hon blandat ihop saker. Ibland minns hon fel, exempelvis på datum eller årtal. Ibland förtiger hon saker för mig. Det har hänt någon enstaka gång.
Jag och Maria Eriksson står för de här böckerna tillsammans. Vi har gemensam upphovsrätt på bägge titlarna och har delat lika på böckernas intäkter. Vi är båda lika ledsna över att en del läsare känner sig lurade genom att boken såldes med underrubriken "en sann historia". Det var olyckligt. "Baserad på en sann historia" hade varit både bättre och tydligare.
Men vi står för våra böcker. Vårt delade ansvar innebär att jag har kontrollerat och belagt att de grundläggande uppgifter som historien baserar sig på är sanna och styrkta (misshandeln, trakasserierna, flykten från hemstaden, tiden under jorden, emigrationen från Sverige och asylen i USA). Maria Eriksson står för sin del av historien, för sina egna upplevelser, reaktioner, relationer och erfarenheter.
”Gömda” och ”Asyl” är hennes berättelse, ingen annans. Den är en djupt subjektiv bild av en hotad och misshandlad kvinnas helvete.
Att den inte delas av de människor som förföljde henne, oavsett vilka de är, torde knappast komma som någon överraskning.
Pingbacks som länkar till denna artikeln
[...] säger Newsmills Leo Lagercrantz till Dagens Media. Anledningen är att Liza Marklund nu själv skriver ett försvarstal mot anklagelserna om [...]
Blogg:Beta Alfa » Blog Archive » Liza Marklund, 2009-02-24, 13:07
[...] sexism, att journalister håller varandra om ryggen och om gammelmedias arrogans i och med att Marklund valt att inte kommentera anklagelserna i tillräckligt många forum. Tänk vad bra det skulle vara [...]
Blogg:Veckans länkar : Om mikrobloggar, bloggparti och bloggdrevet, 2009-01-19, 12:18
[...] Eftersom jag har följt debatten och säkerligen har läst så gott som alla artiklar inklusive Marklunds och Antonssons inlägg på Newsmill i ämnet så kan jag konstatera att Marklund för ett litet tag [...]
Blogg:Såpan Liza Marklund « Henkes blogg, 2009-01-18, 23:36
[...] fallet utan att hon har ändrat fakta för att berättelsen ska få större genomslagskraft. Marklund tycks delvis erkänna den anklagelsen eftersom hon säger att boken inte borde ha rubricerats som [...]
Blogg:Marklundjournalismen « Chris Anderson’s , 2009-01-16, 17:13
[...] några av alla artiklar:DN, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, Newsmill Lizas svar, Aftonbladet, Aftonbladet, Ab, Newsmill, Newsmill, Min kommentar tidigare, [...]
Blogg:Liza Marklund igen - tips - skriv för livet! &l, 2009-01-16, 15:50
[...] gång ändlöst senare blir det helg. VECKAN SOM GICK Veck scoop: Newsmill: Lisa Marklund slår tillbaka Veckans reklam: Norwegians smalkampanj, särskilt den interaktiva delen, där MNS.se byggdes om [...]
Blogg:Konstliga veckan | Rolf van den Brink, 2009-01-16, 12:38
[...] dilemman a la CleanBlog-karaktär Ulla Gabay beskriver en liknande hullerombullerdebatt kring Liza Marklund som den som kringgåtts CleanBlog. Vad är sant och inte? Vem har rent mjöl i påsen och inte? [...]
Blogg:Även proffsen har dilemman a la CleanBlog-karaktär &laqu, 2009-01-16, 03:40
[...] av maxelson om januari 14, 2009 Nu säger hon så här. Liza Marklund 11 januari 2009: ”Gömda” och ”Asyl” är filtrerade genom mig som författare. Jag har återgett, i [...]
Blogg:Liza Marklund ljuger, så enkelt är det « Utsikt fr, 2009-01-15, 00:01
[...] trovärdighet. Hur ska hon någonsin mer kunna föra frågan om våld mot kvinnor - som hon på Newsmill menar är syftet med boken? Det ger också en obalans som blir provocerande. På seminariet idag [...]
Blogg:Häxjakten på Liza Marklund « Anna Serner, 2009-01-14, 19:17
[...] “Gömda” 20 dec 08 - Därför mörkade mediecheferna historien om Marklund 11 jan 09 - Fakta och lögner om ”Gömda” och ”Asyl” 13 jan 09 - Monica Antonsson svarar Liza Marklund: Därför håller inte [...]
Blogg:Gömda - bygger på en sann historia « Boknyheter, 2009-01-14, 16:51
[...] svagt av Liza Marklund att först vara tyst hur länge som helst och sen presterar ett helt uselt försvar för sig själv. Det känns som om hon övervärderar sin egen betydelse på nåt sätt. Men det finns en kritik [...]
Blogg:Gömda? | Svensson, 2009-01-14, 15:07
[...] Liza Marklunds innehållslösa artikel på Newsmill i förrgår, har tidningarna kantats av rubriker som “Marklund svarar på [...]
Blogg: Snabb reflektion : theWitch - blogged on a true story, 2009-01-14, 14:31
[...] det är frågan. Ännu en. Och så länge Marklund nöjer sig med att tala ostört på Newsmill eller att bara svara på det hon vill, när hon chattar med Expressens läsare, då blir frågorna [...]
Blogg:Låt tusen bloggar blogga! « Meningen med livet, 2009-01-14, 10:35
[...] att gå i svaromål och låter folk gå och undra och fundera och bygga upp nyfikenhet och ilska! Här är i alla fall hennes sätt att hantera frågan och här är Monica Antonssons svar på det hela. [...]
Blogg:Lizas försvarstal « , 2009-01-13, 22:38
[...] Marklund har — enligt medierna — gjort “viss avbön” för den bästsäljande sannskrönan Gömda. Fast så vitt jag kan avgöra rör det sig om en ganska förlåtande självrannsakan. Marklund [...]
Blogg:Liza Marklund möter Buster Keaton … « Da, 2009-01-13, 19:09
[...] Kanske fiskar hon i grumliga vatten. Det verkar vara så: Marklund tycks ha överdrivit sin “sanna historia” i sin bok Gömda för att få “mannen med de mörka ögonen” att framstå som [...]
Blogg:Marklund-fejden « Mårten Schultz., 2009-01-13, 15:37
[...] emot tillräckligt mycket uppmärksamhet och till sist tvingades till och med izdrottningen att medge att hon kanske inte hade helt rätt. Visst, det är långt kvar till Canossa, men givet kretsarna kring Piratförlaget så är det här [...]
Blogg:An empire comes crashing down « Harald Åberg, 2009-01-13, 12:51
[...] gammelmedias roll i historien Publicerat 13 januari 2009 av Henrik Att Liza Marklund igår kröp till korset på Newsmill (första riktigt stora scoopet för dem, kul för PM och Leo!) har förmodligen ingen [...]
Blogg:Bra sagt om Liza Marklund och gammelmedias roll i historien , 2009-01-13, 12:40
[...] till att jag egentligen inte har nån lust att ge mig in i den här Marklund-Antonsson-sanning-lögn-debatten. För mig har den blivit en pseudodebatt som tagit märkligt stora proportioner och [...]
Blogg:Åsa Linderborg vill också ha en del av Lizas kaka «, 2009-01-13, 12:16
[...] upplaga så är det inte bara en förlängning av den “pudel” som Marklund gjorde på Newsmill [...]
Blogg:Ska “Gömda” heta “Upptäckta&am, 2009-01-13, 10:09
[...] Marklund skriver på Newsmill “Vi är båda lika ledsna över att en del läsare känner sig lurade genom att boken såldes [...]
Blogg:Liza Marklund - sanningar och syften, 2009-01-13, 09:15
[...] att krypa” - be om ursäkt! Fy vilka [...]
Blogg:Jaha! - Vad är DET att bli upprörd f&o, 2009-01-13, 02:35
[...] Isobel Hadley-Kamptz skriver träffsäkert på Expressen, men i Liza Marklunds försvarstal hittar jag inte mycket som ger svar på tal: Vi är båda lika ledsna över att en del läsare [...]
Blogg:Därför måzte Marklund ljuga « Under den lugna kork, 2009-01-13, 00:32
[...] Idag går Liza Marklund ut och förklarar sig eller rättare sagt bemöter den kritik hon får i den... Hon säger att historien ska ses som en dokumentär roman där en del är fiktion och påhittat för att skydda de människor boken handlar om. På grund av källskyddet kan hon enligt egen utsago inte kommentera mer än så och inte heller berätta vad som är sant och vad som är fiktion. [...]
Blogg:Det är förvirrande « , 2009-01-12, 23:40
[...] Newsmill [...]
Blogg:Debatt Stockholm: Medierna och Gömda | Publicistklubben, 2009-01-12, 23:30
[...] jag först hörde talas om Liza Marklunds artikel på Newsmill blev jag naivt hoppfull. Jag trodde nämligen i min enfald att hon hade gett sig in i debatten. Men [...]
Blogg: Jag kommer aldrig att köpa en begagnad bil av paret Guillou, 2009-01-12, 21:46
[...] Eftersom jag inte vill väcka den björn som sover ännu en gång så tänker jag bara länka hit så får ni tänka [...]
Blogg:Kryptiskt « Sad but True, 2009-01-12, 21:13
[...] Det finns i alla fall en positiv sak som kommit ut ur denna trista historia. Bloggandet och den mångfalt av kritiska hjärnor som Internet har gett en arena har gjort dett svårare för verklighetsförvrängare att verka ostört. Snart blir det kanske också mer accepterat att erkänna att man har haft fel. [...]
Blogg:In the bennefit of hind sight « Carina Lundberg Ma, 2009-01-12, 20:34
[...] Källa; Newsmill [...]
Blogg: Liza Marklund svarar, 2009-01-12, 18:40
[...] Newsmill, idag (2009-01-12): “”Gömda” och “Asyl” är en djupt subjektiv bild av en [...]
Blogg:Liza Marklund omformar verkligheten efter behov… o, 2009-01-12, 17:39
[...] och goda rykte långt innan MA ens förstod att det fanns något som heter internet…. Här är förövrigt Liza Marklunds första uttalande gällande [...]
Blogg:Så klokt och nyanserat… « Motherbitch, 2009-01-12, 15:43
[...] 12, 2009 Många har väntat på det Liza Marklund nu skriver exklusivt på nyhets- och debattsajten Newsmill. Så många att servern på Newsmill har brakat ihop – det [...]
Blogg:Här är Liza Marklunds artikel i Newsmill « Halvars, 2009-01-12, 14:44
[...] Liza Marklund hänger på “… men efter hand fann jag själva formatet begränsande. Dels på grund av texternas [...]
Blogg:Trilog » Blog Archive » När blir sanning, 2009-01-12, 14:14
Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/3056
Måhända är det många som vill ha en släng av din kända slev. Tycker det känns som en storm i ett vattenglas eller jävligt mycket väsen för lite ull. Ändra till "bygger på en sann historia" så är saken biff.
Permalänk | Anmäl
Helena Palén Olofsson, 2009-01-12, 09:43
Hur kan man bli upprörd över att inte vartenda ord i en bok är sant? Hur kan man ens tro att det skulle vara det? "en sann historia" tolkar inte jag som en forskningsrapport. Alla som läst den är förhoppningsvis medvetna om att det inte är en avhandling. Att sedan utpekade och berörda personer vill försvara sig ligger i sakens natur.
Det viktiga tycker jag är att boken behandlar ett oerhört stort och viktigt problem.
Permalänk | Anmäl
Lotte Lindberg, 2009-01-12, 11:41
Lotte och Helena, det är så mycket mer som ligger bakom 'stormen i vattenglaset'. Det handlar om att en av sveriges största journalister och författare byggt sin karriär på att samvetslöst förstöra livet för andra människor. Det är inte bara boken gömda det handlar om. Läs lite om Elisabeth Hermon och Trossen t.ex. och se hur hennes liv slogs i spillror när LM utförde sin häxjakt på henne.
Det skall bli intressant och läsa de böcker som kommer nu i svallvågorna på detta. "Mia's" bortstötte son släpper en bok inom kort, baserad på hans sanning. Förmodligen kommer det fler böcker från folket i den "mellansvenska orten"
Permalänk | Anmäl
Bo Jensen, 2009-01-12, 12:11
Hej Liza, nu ska jag återge dina egna ord i en chatt från Aftonbladet den 2004-06-16
www.aftonbladet.se/wendela/article217373.ab
Jenny säger: Hej! Har läst din bok Gömda och blev väldigt berörd, undrar om allt är sant eller är det några saker som är påhittade bara för att få en bättre story...
Liza Marklund säger: Ingenting är påhittat, vare sig i Gömda eller Asyl. Inga händelser är flyttade (annat än i nödfall, för att dölja de hotade människors identiteter). Däremot har vi tagit bort ganska mycket, förtigit både människor och händelser som varit otroligt viktiga för Mia. Ingenting har gjorts mer dramatiskt än det var(det har inte behövts).
Då är en av alla frågor som jag skulle vilja veta: Av vilken anledning skrev du att det byggdes galler för Mias lägenhet? Varför påstod du att de(araberna) stod och visade upp vapen under sina jackor?
Dessutom tycker jag att du ska deltaga i en ÖPPEN debatt och förklara alla dina underliga, i mina ögon påhittade och grovt överdrivna beskrivningar som du har i Gömda. Och medan du ändå håller på, plocka fram kartongen på vinden, där alla dokument som bevisar Elisabeth Hermons skuld! Du har nämligen glömt en person i den här historien som du har här på Newsmill. Elisabeth Hermon är oskyldig!
Var är ursäkten till henne?
Sorry, Liza du blir nog så illa tvungen att komma fram i ljuset och berätta. En oemotsagd artikel är inget jag nöjer mig med!
Ramona Fransson
Permalänk | Anmäl
Ramona Fransson, 2009-01-12, 12:15
Liza Marklund måste vara en av dom värsta förbrytare vi haft i detta land. Hon har bidragit och är medskyldig till långt mycket mer våld och misshandel än det hon har rapporterat om, om nu något av det är sant? Genom att sätta det dödliga vapnet "kvinnovåld" i händerna på djupt störda kvinnor som sedan skamlöst likt "Mia" utnyttjat det för att skära och hugga sönder själen på tiotusentals oskyldiga barn och deras fäder,som med denna feministiska bibel som ursäkt fått se sina mänskliga rättigheter att få ha en nära och god relation förminskas till ingenting.
Det har kostat liv och hennes lögner har likt ormen Kaa i djungelboken hypnotiserat en hel befolkning att tro på spöken och fantasier. Denna människa borde låsas in och genomgå en stor rättspsykiatrisk undersökning, sedan dömas för bedrägeri, misshandel och medhjälp till mord.
Permalänk | Anmäl
Daddy, 2009-01-12, 15:57
"En djupt subjektiv bild" är onekligen en lustig omskrivning för lögn. Bör bli en klassiker.
För övrigt är ju hela detta märkliga försvarstal total anpassat till de newsmill-läsare som inte följt den här debatten på närmare håll. Har man gjort det blir nämligen texten rena rappakaljan.
Permalänk | Anmäl
Carl Johan Peterson, 2009-01-12, 16:06
JAg vet inte hur det är med er men jag kan inte se att Marklund svarar på denna kritik som framfördes i Medierna i fjol och av Ann Heberlein i fråga om Marklunds anklagelser mot Trossen.
*
http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kommentar/artikel_988727.svd
"Hösten 1992 slogs Elisabeth Hermons liv i spillror. Under tre dagar i slutet av oktober publicerade Expressen en artikelserie som granskade den verksamhet Elisabeth Hermon byggt upp och förestod: stiftelsen Trossen vars syfte var att hjälpa, skydda och stödja kvinnor och barn som levde under hot. Artiklarna, signerade Liza Marklund, hävdade att stiftelsen var en bluff. Med hjälp av den kvinna som senare blev känd under namnet Mia Eriksson påstod Liza Marklund att Trossens verkliga syfte var att göra Elisabeth Hermon rik.
Marklunds story väckte många upprörda känslor och Elisabeth Hermon, vars namn, bild och personnummer publicerats i Expressen, fick motta mängder av hot. Hermon polisanmäldes, anklagad för att ha lurat kommuner i hela landet på miljontals kronor. Omfattande utredningar gjordes av både polisen och skattemyndigheten, men inga oegentligheter kunde upptäckas. Den 23 oktober 1993, alltså ett år efter publiceringen, lades utredningen ner och Hermon frikändes. Men skadan var redan skedd – i omvärldens ögon var och är hon en hjärtlös skurk som blivit rik på andras olycka.
16 år efter Marklunds artikelserie ger Elisabeth Hermon sin version av sanningen om stiftelsen Trossen. Boken ”Vingklippt”, skriven tillsammans med Stefan Lundström (Blue publishing), är en hård anklagelseakt mot Liza Marklund. Hermon påstår att Marklund byggt sin karriär på den lögn som ödelade hennes liv. Marklund har tjänat grova pengar på sin skildring av stiftelsen i boken ”Asyl” (skriven tillsammans med Mia Eriksson) och på bästsäljaren ”Paradiset”, som enligt Marklunds hemsida bygger på hennes artikelserie i Expressen. Marklund fortsätter alltså att hävda att Trossen var en bluff och att hennes artiklar förmedlade sanningen om Hermon.
Trots att Hermons bok släpptes den 25 februari har den fått försvinnande liten uppmärksamhet. Radioprogrammet Medierna gjorde ett inslag den 23 februari, där Hermon fick ge sin syn på saken och Marklund fick tillfälle att replikera. Marklunds insats imponerade föga. Hennes försvar gick ut på att hon vet att hon har rätt. När reportern ber henne precisera vilka belägg hon har för att stiftelsen verkligen var en bluff säger Marklund att hon har en ”jättetjock bunt” med uppgifter på vinden i Stockholm. Exakt vilken information som döljer sig i denna jättetjocka bunt får vi dock inte veta.
Elisabeth Hermons berättelse är otrolig på många sätt. Hennes livshistoria, kantad av hot, våld och svek är inte helt lätt att svälja. Enligt uppgift har Hermon levt under hot sedan 1988, men varken hon eller läsaren förstår varför. Bokens detaljrikedom i dialog och känslor gällande händelser som ligger tjugo år tillbaka i tiden får mig ibland att undra om boken är dokumentär eller fiktion. Det vore lätt att avfärda Elisabeth Hermon som mytoman med paranoida drag. Varför skulle någon tro på henne? Vilken trovärdighet har en psykiskt sjuk kvinna (Hermon lider enligt egen uppgift av posttraumatiskt stressyndrom efter en brutal våldtäkt) med flera konkurser bakom sig, i jämförelse med Liza Marklund, framgångsrik författare, journalist och debattör med stort engagemang i frågor som rör våld mot kvinnor och barn?
Elisabeth Hermon drog tillbaka den stämningsansökan mot Expressen hon formulerat tillsammans med sin advokat Leif Silbersky, och hon har inte heller vunnit i trovärdighet genom att vänta i 16 år med att ge sin version. Samtidigt talar polisens och skattemyndighetens undersökningar sitt tydliga språk – Hermon är frikänd. Liza Marklund har onekligen en del att förklara, och det förvånar mig mycket att hon inte ställs till svars. Osund kollegialitet är den förklaring som kommer för mig.
Ann Heberlein är forskare i etik vid Lunds universitet."
Permalänk | Anmäl
Niclas Kuoppa, 2009-01-12, 16:32
Utan att alls ha läst mer än några av rubrikerna här och i andra media; men hur kan en subjektiv berättelse där de verkliga personerna tydligen inte är indentifierbara mer än för de närmast inblandade, anklagas för att vara lögn?
Jag är helt enkelt bara nyfiken; får man inte hitta på vad som helst i en skönlitterär berättelse?!?
Permalänk | Anmäl
Uno Hansson, 2009-01-12, 19:05
Uno. Liza Marklund och "Mia har gång på gång på gång på gång försäkrat att denna enormt dramatiska och spektakulära historia är sann. Att är det nu visat sig vara en "skönlitterär berättelse" är följaktligen den stora nyheten.
Permalänk | Anmäl
Carl Johan Peterson, 2009-01-12, 19:34
Bra och välgörande inlägg av Liza Marklund. Om man jämför den relativa trovärdigheten hos Liza Marklund och Monica Antonsson vinner Liza Marklund med mycket god marginal...
Permalänk | Anmäl
Erik Rodenborg, 2009-01-12, 20:09
Till Erik Rodenborg: Jag hoppas att du läst, Mia sanningen om Gömda och dömer efter det. Annars verkar det lite lustigt för att inte säga löjligt med ditt uttalande.
Permalänk | Anmäl
Ramona Fransson, 2009-01-12, 20:56
Ja, Erik R. Så var det nog många av oss som tänkte innan vi läste Monica Antonssons bok. Har man gjort det känns denna text mest falsk och manipulativ.
Permalänk | Anmäl
Carl Johan Peterson, 2009-01-12, 21:02
Balans. Liza Marklund har gjort bort sig, det har kanske Antonsson också.
Permalänk | Anmäl
Peter Ingestad, 2009-01-12, 22:43
Vidare. Om nu Marklunds ambitioner varit skönlitterära, varför all denna djupdykning i hemligt material, med läsning av "100-tals sidor" och närvaro på stängda rättegångar; till yttermera visso kan sedan Marklund inte redovisa detta material just för att det är hemligt; och om nu Marklund varit så extremt noggrann och seriös, hur bär hon sig då åt för att göra de grova misstag hon faktiskt gjort. Marklund begär nu att vi skall tro hennes kort utan att syna dem. Det är Bluffstopp. Trevligt spel, men här av ringa intresse.
Permalänk | Anmäl
Peter Ingestad, 2009-01-12, 22:55
”Gömda” och ”Asyl” är hennes berättelse, ingen annans. Den är en djupt subjektiv bild av en hotad och misshandlad kvinnas helvete.
Att den inte delas av de människor som förföljde henne, oavsett vilka de är, torde knappast komma som någon överraskning." - slut citat ifrån slutet av artikeln ovan.
Så här är det väl åt hållet alltid i en demo(n)krati, tyvärr tyvärr... :cry:
"Lusten" att konfronteras med och inse åt hållet "sanna sanningar" av dom MainStreamade = "etablissemanget" är ju ej särskilt stor - för att ej säga åt hållet mer eller mindretabu - om man så får lov att tänka/skriva.
Permalänk | Anmäl
Josef Boberg, 2009-01-12, 23:32
Liza, vad betyder detta:
"”Gömda” och ”Asyl” är böcker som, från min sida, båda är delar av ett uttalat politiskt projekt. I hela mitt yrkesliv har jag bevakat frågor kring kvinnors och barns rättigheter, och jag har gjort det på en rad olika sätt."
Du har medverkat till en LIVSLÅNG MISSHANDEL AV TRE BARN och gjort en uppenbart djupt störd människa till förebild för andra. Du har bidragit till att riktiga människor i en riktig värld har fått sina liv slagna i spillror. Du har utnyttjat dem som medel för att driva ditt "politiska projekt".
Ser du inte vad du har gjort?
Permalänk | Anmäl
Jr, 2009-01-13, 00:03
Vänja, snälla du: läs på lite. Kolla upp h
Böckerna har oavbrutligen beskrivits som sanna i över tio år. På Piratförlagets Liza-sida beskrivs de i en blurp som ett ”Journalistiskt arbete av yppersta rang”. Bara en sån sak.
I samma ögonblick som det visade sig att den liga av blindgalna araber beväpnade till tänderna som påstods jaga våra svenska hjältar inte existerat annat än i "Mias" och Lizas kreativa fantasi förvandlades dessa "sanna" böcker till rasistpropaganda av värsta sort.
Jan Guillou måste vara rasande. Men säga nåt kan han inte, stackarn.
Permalänk | Anmäl
Carl Johan Peterson, 2009-01-13, 00:37
("Kolla upp hur böckerna har beskrivits", stod det innan jag råkade komma åt suddtangenten.)
Permalänk | Anmäl
Carl Johan Peterson, 2009-01-13, 00:46
Det är skrämmande att se hur många som kommer in och tycker utan att veta vad det handlar om. Ännu mer skrämmande är att se dem som försvarar LM med att "ändamålen helgar medlen". Att totalitäretik fortfarande existerar på 2000-talet, trots att redan de gamla grekerna förkastade den bevisar att vi inte kommit så långt i vår utveckling.
Permalänk | Anmäl
Bo Jensen, 2009-01-13, 01:07
Nej, jag har inte läst Antonssons bok. När jag talar om hennes bristande trovärdighet syftar jag bland annat på hennes pinsamma och närmast vidriga blogg, som kombinerar en bisarr egocentricitet, patologiskt Marklund-hat, och raderande av alla kommentarer hon inte gillar, Dessutom att hon inte verkar ha något emot att alliera sig med de värsta anti-feministiska mörkmännen. Det gör att jag spontant misstror allt hon skriver.
Det visar också att det ligger en inte alltför dold agenda bakom boken, som inte endast har att göra med det konkreta fallet.
Hon låter sig användas som en del i backlashen mot misshandlade kvinnor, och gör det med att nöja. Det handlar inte endast om Liza Marklund, det handlar om så mycket mer.
Jag tänker inte heller läsa boken. Vad som stämmer eller inte stämmer i Gömda intresserar mig inte. Jag tycker frågan är ganska ointressant. Men jag vet att oerhört många kvinnor år i samma situation som den som beskrivs i Gömda. Vad som intresserar mig är hur fallet används för att diskreditera misshandlade kvinnor i allmänhet.
Permalänk | Anmäl
Erik Rodenborg, 2009-01-13, 07:15
Det ska stå "gör det med nöje" inte "gör det med att nöja".
Nu kommer naturligtvis Bo Jensen m.fl. att anklaga mig för "totalitäretik" men det tar jag med ro.
Jag känner till många fall som liknar det i Gömda. Jag vet att det är ett mycket vanligt scenario. Det är den centrala frågan för mig.
Antonsson låter sig utnyttjas av alla dessa kvinnohatande män utan att blinka. Det gör att jag inte tror på hennes ärlighet. Om jag läste boken skulle jag vare sig ha tid eller möjlighet att dubbelkolla alla påståenden i den. Då är det lika bra att strunta i den.
Permalänk | Anmäl
Erik Rodenborg, 2009-01-13, 07:54
För övrigt. Klokt om det patologiska Marklundhatet på Motherbitchs blogg http://motherbitch.wordpress.com/2009/01/08/vad-ar-det-for-fel-pa-er/
Permalänk | Anmäl
Erik Rodenborg, 2009-01-13, 09:21
Erik Rodenborg
Du skriver "Vad som stämmer eller inte stämmer i Gömda intresserar mig inte. Jag tycker frågan är ganska ointressant. Men jag vet att oerhört många kvinnor år i samma situation som den som beskrivs i Gömda. Vad som intresserar mig är hur fallet används för att diskreditera misshandlade kvinnor i allmänhet."
.
Men om du läst Sanningen om Gömda så skulle du ha vetat att den boken handlar om just detta fall och inte om "misshandlade kvinnor i allmänhet".
Det är ju uppenbart att Gömda och Asyl till stora delar är en bluff. Det är ju bra att det avslöjas men det påverkar ju inte bedömningen av andra fall.
Om du läst boken så skulle du nog också insett att det kanske inte var Monicas ärlighet som du skulle ifrågasätta.
Permalänk | Anmäl
Lars Johansson, 2009-01-13, 09:30
Erik Rodenborg
http://www.aftonbladet.se/wendela/article215590.ab
Men om vi ser på Liza marklunds politiska agenda så kan man på goda grunder ifrågasätta om den varit så bra för utsatta kvinnor.
I juni 2004 så jorde Mona Sahlin ett uttalande i aftonbladet som var baserat på Liza Marklunds böcker som då fortfarande var sanna berättelser och inte romaner.
Mona Sahlin sa:
.
”- Jag har precis börjat förstå vidden av den här frågan, säger Mona Sahlin, Jämställdhetsminister.Nyheten om fallet Maria Eriksson tar hon emot med kluvna känslor.
- På ett sätt skäms jag över att en svensk kvinna fått asyl i USA. Å andra sidan är det positivt att hon har fått en chans. Mona Sahlin säger att hon insett att kvinnor som lever gömda under hot från män måste kunna få hjälp att emigrera.” (se ovanst länk)
Nu är ju inte Mona jämställdhetsminister längre men hon kan ju leda en regering efter 2010. Frågan är förstås om det är en bra lösning för de misshandlade kvinnorna att dom ska ryckas upp med sina rötter lämna vänner och anhöriga och gå i exil medan männen ska vara kvar.
Sen finns i Marklunds böcker Gömda och Asyl en annan agenda. Det är ju ingen slump att dom är populära i nationalistiska kretsar där dom anförs som bevis för att männen med dom svarta ögonen tar över landet medan naiva Mia (som var dum nog att bli tillsammans med en av dom vilket ingen svensk kvinna borde bli) och hennes genomhederliga Svenska man tvingas lämna landet.
Några av de ändringar som Liza gjort är ju ganska så utstuderade. Chilenaren ”Anders” görs om till en Norrlänning och vips så var även det brott han begått (vilket var det allvarligaste i hela denna härva) borta.
Men dessa saker handlar inte Antonssons bok. Utan hon har bara granskat Gömda o Asyl utifrån vad som är sant eller inte. Men det innebär ju inte att frågorna om Marklunds agenda är ointressanta
Permalänk | Anmäl
Lars Johansson, 2009-01-13, 10:20
Marklund är en fejk med ett uppblåst ego, som matar oss vänsterklyschor via skvallerpressen dagligen. Ankdammen känns allt mindre..
Permalänk | Anmäl
Johan, 2009-01-13, 11:09
Till Erik Rodenborg mfl.
1.
Ja. Monica Antonsson har uppenbara problem som budbärare. Det har varit uppenbart från första stund. Hon är en dansbands- och revyälskande veckotidningstant utan nån som helst position i smartare mediakretsar. Men - och detta måste ändå vara det viktigaste - hon har RÄTT. Hon har lagt fram tydliga handfasta bevis på att i princip allt som är spektakulärt i "Mias" är fiction. Att ligga och skjuta på budbäraren är bara löjligt.
2.
"Jag känner till många fall som liknar det i Gömda. Jag vet att det är ett mycket vanligt scenario." Hurru, Erik. Antingen har du inte läst Marklunds och "Mias" böcker eller också ljuger du. Det här är knappast den vanliga och iofs alltid lika jävliga historien om en misslyckad man som hotar och slår får att försöka behålla kontrollen över sin partner. (För så framställs faktiskt Osama i Antonssons bok.) Det är, till exempel, en extremt spektakulär berättelse om en barnamördande, muslimsk fullblodspsykopat som bedriver terrorism inte bara mot Mia och hennes familj, utan mot daghemspersonal, soc och det mesta annat han kommer över. Och - upprörande och bisarrt nog - han har väpnat stöd från resten av den muslimska communityn. Budskapet är tydligt: Slå dig i slang med en muslim och du löper stor risk att få ett helt nätverk av blodtörstiga och beväpnade galningar efter dig. Gissa vilka jag tycker det är som går "mörkermännens" ärenden.
Permalänk | Anmäl
Carl Johan Peterson, 2009-01-13, 11:29
Carl Johan Peterson, skriver
"Hurru, Erik. Antingen har du inte läst Marklunds och "Mias" böcker eller också ljuger du. Det här är knappast den vanliga och iofs alltid lika jävliga historien om en misslyckad man som hotar och slår får att försöka behålla kontrollen över sin partner."
Jag har läst Gömda, och jag ljuger inte. När jag skrev att jag känner till fall som liknar det i Gömda menade jag inte de specifika detaljerna utan den allmänna bilden.
Fast de fall jag känner till skiljer sig dessutom från Gömda i att det i dessa fall finns ett direkt övergreppshot mot barnen från fadern, vilket jag inte minns förekom i Gömda.
Permalänk | Anmäl
Erik Rodenborg, 2009-01-13, 11:47
Vill också tilägga att i alla utom ett av de fall jag känner till är den hotande fadern svensk.
Permalänk | Anmäl
Erik Rodenborg, 2009-01-13, 11:49
Tja, Erik. Vi har helt enkelt olika uppfattningar om vad "den allmänna bilden" som Mias böcker visar upp är för slags bild. Och innan jag läste på var jag nog lika benägen att tvivla på Antonssons uppgifter som du. Kanske för att det rörde sig om "Tantuppror", mycket långt från min egen slicka mediastockholmsvärld, och att jag helt enkelt var fördomsfull. Idag ser jag det faktum att det här först och främst är en storm som drivits fram av medelålders småstadskvinnor som något sunt och fräscht. (Jmf med FRA-halojet som ju drevs av vita medelålders män som precis lika gärna kunnat publicera sig på landets debatt- och ledarsidor.) Måhända ett sidospår, men faktiskt ett intressant sådant.
Tack för en intressant blogg by the way!
Permalänk | Anmäl
Carl Johan Peterson, 2009-01-13, 12:38
Jag tror ni kan spara krutet gällande Erik Rodenborg. På sin egen blogg beskriver han sig som: "Biologiskt sett man, men vill inte vara det. Socialist, överlevare, feminist."
Förnuftsargument torde inte bita på en person som tror på ufon, på organiserade satanistiska övergrepp mot kvinnor och barn samt på något han kallar matrilineärt släktskap som innebär att släktskapet endast räknas på moderns sida. Därmed tillhör fadern en annan släktskapsgrupp än barnen och behöver aldrig mer besvära mor och barn. Vid skilsmässa går barnen automatiskt till modern.
Permalänk | Anmäl
Ingrid Carlqvist, 2009-01-13, 13:28
Nu lämnar vi Erik. Men för balansens skull vill jag nämna att Erik Rodenborg blogg stundtals har sina poänger. I den här frågan är han dock ute och cyklar. Mia-projektet har knappast gagnat landets kvinnor och barn, den saken lär vid det här laget stå bortom allt rimligt tvivel.
Permalänk | Anmäl
Carl Johan Peterson, 2009-01-13, 13:48
Usch. Läste just den taskigt arrade chatten med Marklund på Expressen (såklart). Tror inte att jag sett något så genomskinligt och tillrättalagt i hela mitt liv. Tycker faktiskt synd om både henne och tidningen. Tala om ur askan i elden.
Permalänk | Anmäl
Carl Johan Peterson, 2009-01-13, 14:11
Ingrid Carlqvist!
Ja, jag har skrivit om matrilineärt säktskap och rituella övergrepp. Men nej, jag tror sannerligen inte på UFOs. Innantilläsning tillhör kanske inte din starka sida...
Jag har däremot SKRIVIT om UFOs exempelvis på http://kiremaj70.blogspot.com/2008/07/den-frlorade-barnatron.html
För den som i motsats till dig kan läsa innantill framgår den nog att jag inte tror ett skvatt på UFOs. Tyvärr, för det vore trevligt att kunna göra det....
Permalänk | Anmäl
Erik Rodenborg, 2009-01-13, 15:21
PS till Ingrid Carlqvist.
Fast om man är så dålig att läsa inantill som du verkar vara, kanske man inte fattar poängen i den länkade artikeln. Därför länkar jag även till denna http://kiremaj70.blogspot.com/2008/06/aura-rhanes-frn-clarion.html där det torde vara ännu klarare.
Varför bryr jag mig om att dementera nåt såt dumt.. Tja, på nätet finns de mest otroliga beskrivningar av vad jag skulle tycka, så nån gång då och då vill jag säga stopp och belägg.
Lägg för övrigt märke till vad Ingrid Carlqvist säger inledningsvis. I princip att man inte behöver bry sigom vad jag säger eftersom jag anser mig vara transsexuell. Det säger en del om Carlqvist.
Permalänk | Anmäl
Erik Rodenborg, 2009-01-13, 15:35
När man läser Antonssons utgjutelser i hennes blogg får man automatiskt sympati för alla hon angriper. Men det finns mer relevant och balanserad kritik mot Liza Marklund. Se http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=873192&maNo=-1
På många sätt tankeväckande.
Permalänk | Anmäl
Erik Rodenborg, 2009-01-13, 15:56
Anette
"Detta har stora likheter med Eva Lundgren som också drev ett feministiskt projekt med hjälp av lögner och falsarier".
Det finns inga belägg för lögner och falsarier i Eva Lundgrens forskning . Men det tycker nog Liza Marklund, som tillsammans med sin affärspartner Jan Guillou tillhörde Eva Lundgrens mest ovettiga kritiker...
Permalänk | Anmäl
Erik Rodenborg, 2009-01-13, 21:09
Mer korrekt hade varit att skriva ”bygger på en sann historia”.
No shit. Då hade hela denna karusellen undvikits. Gud så trist. Märkligt bara att människor vars arbetsverktyg är ordet, visar sådant slarv. Som om de var simpla reklamare som inte fattar bättre än att skriva vilseledande på ett omslag.
Eller så var de det.
Permalänk | Anmäl
Patrick Gallagher, 2009-01-14, 17:19
Mer korrekt hade varit att skriva ”bygger på en sann historia”.
No shit. Då hade hela denna karusellen undvikits. Gud så trist. Märkligt bara att människor vars arbetsverktyg är ordet, visar sådant slarv. Som om de var simpla reklamare som inte fattar bättre än att skriva vilseledande på ett omslag.
Eller så var de det.
Permalänk | Anmäl
Patrick Gallagher, 2009-01-14, 17:20
"Jag känner till många fall som liknar det i Gömda. Jag vet att det är ett mycket vanligt scenario. Det är den centrala frågan för mig."
Erik Rodenborg, 2009-01-13, 06:54
Erik - du inser inte hur kusligt rätt du har. Jag känner också till flera liknande fall. Men de liknar det sanna fallet, det som "Gömda" bygger på. Fall där en uppenbart störd kvinna skapar ett drama omkring sig och med stor energi och stor verbal förmåga lyckas få stöd av olika samhälleliga instanser. Hon skapar en vidrig uppväxt för sina barn och hon slår sönder människors liv. Detta är inte ovanligt. De flesta barn som miste kontakten med sin far anser att det berodde på moderns agerande. Du måste förstå att även kvinnor är förövare. Om du tror på jämlikhet - varför tror du då att endast män kan utöva ondska?
Liza Marklund har hjälpt förövare genom sina böcker.
Permalänk | Anmäl
Jr, 2009-01-14, 20:03
FRIDA!
Vilka är dina källor!
Du glömde ange dom.
Tack för ett bra och insiktsfullt inlägg.
Permalänk | Anmäl
Jr, 2009-01-14, 20:06
Jag har inte läst Gömda. Om den e lika dåligt skriven som
Annika Bengtsson deckarna så kan jag sova väl. E hon inte en parodi på sig själv?
Permalänk | Anmäl
Staffan Lindholm, 2009-01-14, 22:03
Zaphod Bibelbrox
Såväl Liza Marklund som förlaget har på omslaget och annorstädes hävdat att Gömda är en sann berättelse och INTE en roman. Det är ju först sedan Marklund avslöjats som boken omklassificerats till roman. För att Liza ska komma i åtnjutande av romanförfattarens privilegium som är just att ljuga.
Gömda Ingår tex hos Adlibris i följande avdelningar
Självbiografier
Biografier & Memoarer
Våld i hemmet
Samhälle & Politik
Ingår i följande bibliotekskategorier
Lz - Särskilda personer
L - Biografi med genealogi
Vn - Samhällsmedicin, hygien, sexologi
V - Medicin
.
Inga romaner här inte.
Och det beror ju på att boken är lanserad som en fallstudie och måste därför bedömas som en sådan. Och mot bakrund av detta så blir Marklunds lögner inget annat än lögner.
Permalänk | Anmäl
Lars Johansson, 2009-01-19, 10:13
Därutöver så har ju böckerna Gömda och Asyl varit en del i ett politiskt projekt. Och böckernas politiska kraft har just legat i det faktum att de varit sanna berättelser.
Jag tror tex inte att Liza hade fått Mona Sahlin att uttalla sig om "fallet Mia" i Aftonbladet om hon redan då sagt att det är en roman.
Permalänk | Anmäl
Lars Johansson, 2009-01-19, 10:22
Jag spammar vidare om att Medierna i P1 hade nytt inslag om frågan den 17/1
http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/sandningsarkiv.asp?programID=2795
-
"Lördag 17 januari
Hur sann måste en sann historia vara?
I veckan har kritiken mot Liza Marklunds bok Gömda exploderat in i de traditionella medierna - tidigare har den mest synts på webben efter Monica Antonssons Sanningen om Gömda. Vi går på debatt där kritikerna samlades för att diskutera både kärnfrågan om sanningshalten i Liza
Marklunds böcker och ”gammelmediernas” hantering av frågan. Och så träffar vi förlagschefen Ann-Marie Skarp, som gett ut Gömda, med frågan hur sann en ”sann historia” måste vara."
Permalänk | Anmäl
Niclas Kuoppa, 2009-01-24, 12:25
Problemet med dessa ohederliga kvinnor är att de aldrig behöver betala med något straff. Under den rådande feministiska, narcissistiska och könsrasistiska tider så kommer man undan med mord. Men bara om man är kvinna.
Liza har förstört livet för många människor men hennes största svek är begått mot barnen som är involverade.
Fy skäms vuxna kvinna!
Permalänk | Anmäl
Mats Lind, 2009-05-03, 12:27
177 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Måhända är det många som vill ha en släng av din kända slev. Tycker det känns som en storm i ett vattenglas eller jävligt mycket väsen för lite ull. Ändra till "bygger på en sann historia" så är saken biff.
Hur kan man bli upprörd över att inte vartenda ord i en bok är sant? Hur kan man ens tro att det skulle vara det? "en sann historia" tolkar inte jag som en forskningsrapport. Alla som läst den är förhoppningsvis medvetna om att det inte är en avhandling. Att sedan utpekade och berörda personer vill försvara sig ligger i sakens natur.
Det viktiga tycker jag är att boken behandlar ett oerhört stort och viktigt problem.
Lotte och Helena, det är så mycket mer som ligger bakom 'stormen i vattenglaset'. Det handlar om att en av sveriges största journalister och författare byggt sin karriär på att samvetslöst förstöra livet för andra människor. Det är inte bara boken gömda det handlar om. Läs lite om Elisabeth Hermon och Trossen t.ex. och se hur hennes liv slogs i spillror när LM utförde sin häxjakt på henne.
Det skall bli intressant och läsa de böcker som kommer nu i svallvågorna på detta. "Mia's" bortstötte son släpper en bok inom kort, baserad på hans sanning. Förmodligen kommer det fler böcker från folket i den "mellansvenska orten"
Hej Liza, nu ska jag återge dina egna ord i en chatt från Aftonbladet den 2004-06-16
www.aftonbladet.se/wendela/article217373.ab
Jenny säger: Hej! Har läst din bok Gömda och blev väldigt berörd, undrar om allt är sant eller är det några saker som är påhittade bara för att få en bättre story...
Liza Marklund säger: Ingenting är påhittat, vare sig i Gömda eller Asyl. Inga händelser är flyttade (annat än i nödfall, för att dölja de hotade människors identiteter). Däremot har vi tagit bort ganska mycket, förtigit både människor och händelser som varit otroligt viktiga för Mia. Ingenting har gjorts mer dramatiskt än det var(det har inte behövts).
Då är en av alla frågor som jag skulle vilja veta: Av vilken anledning skrev du att det byggdes galler för Mias lägenhet? Varför påstod du att de(araberna) stod och visade upp vapen under sina jackor?
Dessutom tycker jag att du ska deltaga i en ÖPPEN debatt och förklara alla dina underliga, i mina ögon påhittade och grovt överdrivna beskrivningar som du har i Gömda. Och medan du ändå håller på, plocka fram kartongen på vinden, där alla dokument som bevisar Elisabeth Hermons skuld! Du har nämligen glömt en person i den här historien som du har här på Newsmill. Elisabeth Hermon är oskyldig!
Var är ursäkten till henne?
Sorry, Liza du blir nog så illa tvungen att komma fram i ljuset och berätta. En oemotsagd artikel är inget jag nöjer mig med!
Ramona Fransson
Liza Marklund måste vara en av dom värsta förbrytare vi haft i detta land. Hon har bidragit och är medskyldig till långt mycket mer våld och misshandel än det hon har rapporterat om, om nu något av det är sant? Genom att sätta det dödliga vapnet "kvinnovåld" i händerna på djupt störda kvinnor som sedan skamlöst likt "Mia" utnyttjat det för att skära och hugga sönder själen på tiotusentals oskyldiga barn och deras fäder,som med denna feministiska bibel som ursäkt fått se sina mänskliga rättigheter att få ha en nära och god relation förminskas till ingenting.
Det har kostat liv och hennes lögner har likt ormen Kaa i djungelboken hypnotiserat en hel befolkning att tro på spöken och fantasier. Denna människa borde låsas in och genomgå en stor rättspsykiatrisk undersökning, sedan dömas för bedrägeri, misshandel och medhjälp till mord.
"En djupt subjektiv bild" är onekligen en lustig omskrivning för lögn. Bör bli en klassiker.
För övrigt är ju hela detta märkliga försvarstal total anpassat till de newsmill-läsare som inte följt den här debatten på närmare håll. Har man gjort det blir nämligen texten rena rappakaljan.
JAg vet inte hur det är med er men jag kan inte se att Marklund svarar på denna kritik som framfördes i Medierna i fjol och av Ann Heberlein i fråga om Marklunds anklagelser mot Trossen.
*
http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kommentar/artikel_988727.svd
"Hösten 1992 slogs Elisabeth Hermons liv i spillror. Under tre dagar i slutet av oktober publicerade Expressen en artikelserie som granskade den verksamhet Elisabeth Hermon byggt upp och förestod: stiftelsen Trossen vars syfte var att hjälpa, skydda och stödja kvinnor och barn som levde under hot. Artiklarna, signerade Liza Marklund, hävdade att stiftelsen var en bluff. Med hjälp av den kvinna som senare blev känd under namnet Mia Eriksson påstod Liza Marklund att Trossens verkliga syfte var att göra Elisabeth Hermon rik.
Marklunds story väckte många upprörda känslor och Elisabeth Hermon, vars namn, bild och personnummer publicerats i Expressen, fick motta mängder av hot. Hermon polisanmäldes, anklagad för att ha lurat kommuner i hela landet på miljontals kronor. Omfattande utredningar gjordes av både polisen och skattemyndigheten, men inga oegentligheter kunde upptäckas. Den 23 oktober 1993, alltså ett år efter publiceringen, lades utredningen ner och Hermon frikändes. Men skadan var redan skedd – i omvärldens ögon var och är hon en hjärtlös skurk som blivit rik på andras olycka.
16 år efter Marklunds artikelserie ger Elisabeth Hermon sin version av sanningen om stiftelsen Trossen. Boken ”Vingklippt”, skriven tillsammans med Stefan Lundström (Blue publishing), är en hård anklagelseakt mot Liza Marklund. Hermon påstår att Marklund byggt sin karriär på den lögn som ödelade hennes liv. Marklund har tjänat grova pengar på sin skildring av stiftelsen i boken ”Asyl” (skriven tillsammans med Mia Eriksson) och på bästsäljaren ”Paradiset”, som enligt Marklunds hemsida bygger på hennes artikelserie i Expressen. Marklund fortsätter alltså att hävda att Trossen var en bluff och att hennes artiklar förmedlade sanningen om Hermon.
Trots att Hermons bok släpptes den 25 februari har den fått försvinnande liten uppmärksamhet. Radioprogrammet Medierna gjorde ett inslag den 23 februari, där Hermon fick ge sin syn på saken och Marklund fick tillfälle att replikera. Marklunds insats imponerade föga. Hennes försvar gick ut på att hon vet att hon har rätt. När reportern ber henne precisera vilka belägg hon har för att stiftelsen verkligen var en bluff säger Marklund att hon har en ”jättetjock bunt” med uppgifter på vinden i Stockholm. Exakt vilken information som döljer sig i denna jättetjocka bunt får vi dock inte veta.
Elisabeth Hermons berättelse är otrolig på många sätt. Hennes livshistoria, kantad av hot, våld och svek är inte helt lätt att svälja. Enligt uppgift har Hermon levt under hot sedan 1988, men varken hon eller läsaren förstår varför. Bokens detaljrikedom i dialog och känslor gällande händelser som ligger tjugo år tillbaka i tiden får mig ibland att undra om boken är dokumentär eller fiktion. Det vore lätt att avfärda Elisabeth Hermon som mytoman med paranoida drag. Varför skulle någon tro på henne? Vilken trovärdighet har en psykiskt sjuk kvinna (Hermon lider enligt egen uppgift av posttraumatiskt stressyndrom efter en brutal våldtäkt) med flera konkurser bakom sig, i jämförelse med Liza Marklund, framgångsrik författare, journalist och debattör med stort engagemang i frågor som rör våld mot kvinnor och barn?
Elisabeth Hermon drog tillbaka den stämningsansökan mot Expressen hon formulerat tillsammans med sin advokat Leif Silbersky, och hon har inte heller vunnit i trovärdighet genom att vänta i 16 år med att ge sin version. Samtidigt talar polisens och skattemyndighetens undersökningar sitt tydliga språk – Hermon är frikänd. Liza Marklund har onekligen en del att förklara, och det förvånar mig mycket att hon inte ställs till svars. Osund kollegialitet är den förklaring som kommer för mig.
Ann Heberlein är forskare i etik vid Lunds universitet."
Utan att alls ha läst mer än några av rubrikerna här och i andra media; men hur kan en subjektiv berättelse där de verkliga personerna tydligen inte är indentifierbara mer än för de närmast inblandade, anklagas för att vara lögn?
Jag är helt enkelt bara nyfiken; får man inte hitta på vad som helst i en skönlitterär berättelse?!?
Uno. Liza Marklund och "Mia har gång på gång på gång på gång försäkrat att denna enormt dramatiska och spektakulära historia är sann. Att är det nu visat sig vara en "skönlitterär berättelse" är följaktligen den stora nyheten.
Bra och välgörande inlägg av Liza Marklund. Om man jämför den relativa trovärdigheten hos Liza Marklund och Monica Antonsson vinner Liza Marklund med mycket god marginal...
Till Erik Rodenborg: Jag hoppas att du läst, Mia sanningen om Gömda och dömer efter det. Annars verkar det lite lustigt för att inte säga löjligt med ditt uttalande.
Ja, Erik R. Så var det nog många av oss som tänkte innan vi läste Monica Antonssons bok. Har man gjort det känns denna text mest falsk och manipulativ.
Balans. Liza Marklund har gjort bort sig, det har kanske Antonsson också.
Vidare. Om nu Marklunds ambitioner varit skönlitterära, varför all denna djupdykning i hemligt material, med läsning av "100-tals sidor" och närvaro på stängda rättegångar; till yttermera visso kan sedan Marklund inte redovisa detta material just för att det är hemligt; och om nu Marklund varit så extremt noggrann och seriös, hur bär hon sig då åt för att göra de grova misstag hon faktiskt gjort. Marklund begär nu att vi skall tro hennes kort utan att syna dem. Det är Bluffstopp. Trevligt spel, men här av ringa intresse.
”Gömda” och ”Asyl” är hennes berättelse, ingen annans. Den är en djupt subjektiv bild av en hotad och misshandlad kvinnas helvete.
Att den inte delas av de människor som förföljde henne, oavsett vilka de är, torde knappast komma som någon överraskning." - slut citat ifrån slutet av artikeln ovan.
Så här är det väl åt hållet alltid i en demo(n)krati, tyvärr tyvärr... :cry:
"Lusten" att konfronteras med och inse åt hållet "sanna sanningar" av dom MainStreamade = "etablissemanget" är ju ej särskilt stor - för att ej säga åt hållet mer eller mindretabu - om man så får lov att tänka/skriva.
Liza, vad betyder detta:
"”Gömda” och ”Asyl” är böcker som, från min sida, båda är delar av ett uttalat politiskt projekt. I hela mitt yrkesliv har jag bevakat frågor kring kvinnors och barns rättigheter, och jag har gjort det på en rad olika sätt."
Du har medverkat till en LIVSLÅNG MISSHANDEL AV TRE BARN och gjort en uppenbart djupt störd människa till förebild för andra. Du har bidragit till att riktiga människor i en riktig värld har fått sina liv slagna i spillror. Du har utnyttjat dem som medel för att driva ditt "politiska projekt".
Ser du inte vad du har gjort?
Vänja, snälla du: läs på lite. Kolla upp h
Böckerna har oavbrutligen beskrivits som sanna i över tio år. På Piratförlagets Liza-sida beskrivs de i en blurp som ett ”Journalistiskt arbete av yppersta rang”. Bara en sån sak.
I samma ögonblick som det visade sig att den liga av blindgalna araber beväpnade till tänderna som påstods jaga våra svenska hjältar inte existerat annat än i "Mias" och Lizas kreativa fantasi förvandlades dessa "sanna" böcker till rasistpropaganda av värsta sort.
Jan Guillou måste vara rasande. Men säga nåt kan han inte, stackarn.
("Kolla upp hur böckerna har beskrivits", stod det innan jag råkade komma åt suddtangenten.)
Det är skrämmande att se hur många som kommer in och tycker utan att veta vad det handlar om. Ännu mer skrämmande är att se dem som försvarar LM med att "ändamålen helgar medlen". Att totalitäretik fortfarande existerar på 2000-talet, trots att redan de gamla grekerna förkastade den bevisar att vi inte kommit så långt i vår utveckling.
Nej, jag har inte läst Antonssons bok. När jag talar om hennes bristande trovärdighet syftar jag bland annat på hennes pinsamma och närmast vidriga blogg, som kombinerar en bisarr egocentricitet, patologiskt Marklund-hat, och raderande av alla kommentarer hon inte gillar, Dessutom att hon inte verkar ha något emot att alliera sig med de värsta anti-feministiska mörkmännen. Det gör att jag spontant misstror allt hon skriver.
Det visar också att det ligger en inte alltför dold agenda bakom boken, som inte endast har att göra med det konkreta fallet.
Hon låter sig användas som en del i backlashen mot misshandlade kvinnor, och gör det med att nöja. Det handlar inte endast om Liza Marklund, det handlar om så mycket mer.
Jag tänker inte heller läsa boken. Vad som stämmer eller inte stämmer i Gömda intresserar mig inte. Jag tycker frågan är ganska ointressant. Men jag vet att oerhört många kvinnor år i samma situation som den som beskrivs i Gömda. Vad som intresserar mig är hur fallet används för att diskreditera misshandlade kvinnor i allmänhet.
Det ska stå "gör det med nöje" inte "gör det med att nöja".
Nu kommer naturligtvis Bo Jensen m.fl. att anklaga mig för "totalitäretik" men det tar jag med ro.
Jag känner till många fall som liknar det i Gömda. Jag vet att det är ett mycket vanligt scenario. Det är den centrala frågan för mig.
Antonsson låter sig utnyttjas av alla dessa kvinnohatande män utan att blinka. Det gör att jag inte tror på hennes ärlighet. Om jag läste boken skulle jag vare sig ha tid eller möjlighet att dubbelkolla alla påståenden i den. Då är det lika bra att strunta i den.
För övrigt. Klokt om det patologiska Marklundhatet på Motherbitchs blogg http://motherbitch.wordpress.com/2009/01/08/vad-ar-det-for-fel-pa-er/
Erik Rodenborg
Du skriver "Vad som stämmer eller inte stämmer i Gömda intresserar mig inte. Jag tycker frågan är ganska ointressant. Men jag vet att oerhört många kvinnor år i samma situation som den som beskrivs i Gömda. Vad som intresserar mig är hur fallet används för att diskreditera misshandlade kvinnor i allmänhet."
.
Men om du läst Sanningen om Gömda så skulle du ha vetat att den boken handlar om just detta fall och inte om "misshandlade kvinnor i allmänhet".
Det är ju uppenbart att Gömda och Asyl till stora delar är en bluff. Det är ju bra att det avslöjas men det påverkar ju inte bedömningen av andra fall.
Om du läst boken så skulle du nog också insett att det kanske inte var Monicas ärlighet som du skulle ifrågasätta.
Erik Rodenborg
http://www.aftonbladet.se/wendela/article215590.ab
Men om vi ser på Liza marklunds politiska agenda så kan man på goda grunder ifrågasätta om den varit så bra för utsatta kvinnor.
I juni 2004 så jorde Mona Sahlin ett uttalande i aftonbladet som var baserat på Liza Marklunds böcker som då fortfarande var sanna berättelser och inte romaner.
Mona Sahlin sa:
.
”- Jag har precis börjat förstå vidden av den här frågan, säger Mona Sahlin, Jämställdhetsminister.Nyheten om fallet Maria Eriksson tar hon emot med kluvna känslor.
- På ett sätt skäms jag över att en svensk kvinna fått asyl i USA. Å andra sidan är det positivt att hon har fått en chans. Mona Sahlin säger att hon insett att kvinnor som lever gömda under hot från män måste kunna få hjälp att emigrera.” (se ovanst länk)
Nu är ju inte Mona jämställdhetsminister längre men hon kan ju leda en regering efter 2010. Frågan är förstås om det är en bra lösning för de misshandlade kvinnorna att dom ska ryckas upp med sina rötter lämna vänner och anhöriga och gå i exil medan männen ska vara kvar.
Sen finns i Marklunds böcker Gömda och Asyl en annan agenda. Det är ju ingen slump att dom är populära i nationalistiska kretsar där dom anförs som bevis för att männen med dom svarta ögonen tar över landet medan naiva Mia (som var dum nog att bli tillsammans med en av dom vilket ingen svensk kvinna borde bli) och hennes genomhederliga Svenska man tvingas lämna landet.
Några av de ändringar som Liza gjort är ju ganska så utstuderade. Chilenaren ”Anders” görs om till en Norrlänning och vips så var även det brott han begått (vilket var det allvarligaste i hela denna härva) borta.
Men dessa saker handlar inte Antonssons bok. Utan hon har bara granskat Gömda o Asyl utifrån vad som är sant eller inte. Men det innebär ju inte att frågorna om Marklunds agenda är ointressanta
Marklund är en fejk med ett uppblåst ego, som matar oss vänsterklyschor via skvallerpressen dagligen. Ankdammen känns allt mindre..
Till Erik Rodenborg mfl.
1.
Ja. Monica Antonsson har uppenbara problem som budbärare. Det har varit uppenbart från första stund. Hon är en dansbands- och revyälskande veckotidningstant utan nån som helst position i smartare mediakretsar. Men - och detta måste ändå vara det viktigaste - hon har RÄTT. Hon har lagt fram tydliga handfasta bevis på att i princip allt som är spektakulärt i "Mias" är fiction. Att ligga och skjuta på budbäraren är bara löjligt.
2.
"Jag känner till många fall som liknar det i Gömda. Jag vet att det är ett mycket vanligt scenario." Hurru, Erik. Antingen har du inte läst Marklunds och "Mias" böcker eller också ljuger du. Det här är knappast den vanliga och iofs alltid lika jävliga historien om en misslyckad man som hotar och slår får att försöka behålla kontrollen över sin partner. (För så framställs faktiskt Osama i Antonssons bok.) Det är, till exempel, en extremt spektakulär berättelse om en barnamördande, muslimsk fullblodspsykopat som bedriver terrorism inte bara mot Mia och hennes familj, utan mot daghemspersonal, soc och det mesta annat han kommer över. Och - upprörande och bisarrt nog - han har väpnat stöd från resten av den muslimska communityn. Budskapet är tydligt: Slå dig i slang med en muslim och du löper stor risk att få ett helt nätverk av blodtörstiga och beväpnade galningar efter dig. Gissa vilka jag tycker det är som går "mörkermännens" ärenden.
Carl Johan Peterson, skriver
"Hurru, Erik. Antingen har du inte läst Marklunds och "Mias" böcker eller också ljuger du. Det här är knappast den vanliga och iofs alltid lika jävliga historien om en misslyckad man som hotar och slår får att försöka behålla kontrollen över sin partner."
Jag har läst Gömda, och jag ljuger inte. När jag skrev att jag känner till fall som liknar det i Gömda menade jag inte de specifika detaljerna utan den allmänna bilden.
Fast de fall jag känner till skiljer sig dessutom från Gömda i att det i dessa fall finns ett direkt övergreppshot mot barnen från fadern, vilket jag inte minns förekom i Gömda.
Vill också tilägga att i alla utom ett av de fall jag känner till är den hotande fadern svensk.
Tja, Erik. Vi har helt enkelt olika uppfattningar om vad "den allmänna bilden" som Mias böcker visar upp är för slags bild. Och innan jag läste på var jag nog lika benägen att tvivla på Antonssons uppgifter som du. Kanske för att det rörde sig om "Tantuppror", mycket långt från min egen slicka mediastockholmsvärld, och att jag helt enkelt var fördomsfull. Idag ser jag det faktum att det här först och främst är en storm som drivits fram av medelålders småstadskvinnor som något sunt och fräscht. (Jmf med FRA-halojet som ju drevs av vita medelålders män som precis lika gärna kunnat publicera sig på landets debatt- och ledarsidor.) Måhända ett sidospår, men faktiskt ett intressant sådant.
Tack för en intressant blogg by the way!
Jag tror ni kan spara krutet gällande Erik Rodenborg. På sin egen blogg beskriver han sig som: "Biologiskt sett man, men vill inte vara det. Socialist, överlevare, feminist."
Förnuftsargument torde inte bita på en person som tror på ufon, på organiserade satanistiska övergrepp mot kvinnor och barn samt på något han kallar matrilineärt släktskap som innebär att släktskapet endast räknas på moderns sida. Därmed tillhör fadern en annan släktskapsgrupp än barnen och behöver aldrig mer besvära mor och barn. Vid skilsmässa går barnen automatiskt till modern.
Nu lämnar vi Erik. Men för balansens skull vill jag nämna att Erik Rodenborg blogg stundtals har sina poänger. I den här frågan är han dock ute och cyklar. Mia-projektet har knappast gagnat landets kvinnor och barn, den saken lär vid det här laget stå bortom allt rimligt tvivel.
Usch. Läste just den taskigt arrade chatten med Marklund på Expressen (såklart). Tror inte att jag sett något så genomskinligt och tillrättalagt i hela mitt liv. Tycker faktiskt synd om både henne och tidningen. Tala om ur askan i elden.
Ingrid Carlqvist!
Ja, jag har skrivit om matrilineärt säktskap och rituella övergrepp. Men nej, jag tror sannerligen inte på UFOs. Innantilläsning tillhör kanske inte din starka sida...
Jag har däremot SKRIVIT om UFOs exempelvis på http://kiremaj70.blogspot.com/2008/07/den-frlorade-barnatron.html
För den som i motsats till dig kan läsa innantill framgår den nog att jag inte tror ett skvatt på UFOs. Tyvärr, för det vore trevligt att kunna göra det....
PS till Ingrid Carlqvist.
Fast om man är så dålig att läsa inantill som du verkar vara, kanske man inte fattar poängen i den länkade artikeln. Därför länkar jag även till denna http://kiremaj70.blogspot.com/2008/06/aura-rhanes-frn-clarion.html där det torde vara ännu klarare.
Varför bryr jag mig om att dementera nåt såt dumt.. Tja, på nätet finns de mest otroliga beskrivningar av vad jag skulle tycka, så nån gång då och då vill jag säga stopp och belägg.
Lägg för övrigt märke till vad Ingrid Carlqvist säger inledningsvis. I princip att man inte behöver bry sigom vad jag säger eftersom jag anser mig vara transsexuell. Det säger en del om Carlqvist.
När man läser Antonssons utgjutelser i hennes blogg får man automatiskt sympati för alla hon angriper. Men det finns mer relevant och balanserad kritik mot Liza Marklund. Se http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=873192&maNo=-1
På många sätt tankeväckande.
Anette
"Detta har stora likheter med Eva Lundgren som också drev ett feministiskt projekt med hjälp av lögner och falsarier".
Det finns inga belägg för lögner och falsarier i Eva Lundgrens forskning . Men det tycker nog Liza Marklund, som tillsammans med sin affärspartner Jan Guillou tillhörde Eva Lundgrens mest ovettiga kritiker...
Åsa Linderborg om Liza Markllund http://www.aftonbladet.se/kultur/article4172778.ab
Mer korrekt hade varit att skriva ”bygger på en sann historia”.
No shit. Då hade hela denna karusellen undvikits. Gud så trist. Märkligt bara att människor vars arbetsverktyg är ordet, visar sådant slarv. Som om de var simpla reklamare som inte fattar bättre än att skriva vilseledande på ett omslag.
Eller så var de det.
Mer korrekt hade varit att skriva ”bygger på en sann historia”.
No shit. Då hade hela denna karusellen undvikits. Gud så trist. Märkligt bara att människor vars arbetsverktyg är ordet, visar sådant slarv. Som om de var simpla reklamare som inte fattar bättre än att skriva vilseledande på ett omslag.
Eller så var de det.
"Jag känner till många fall som liknar det i Gömda. Jag vet att det är ett mycket vanligt scenario. Det är den centrala frågan för mig."
Erik Rodenborg, 2009-01-13, 06:54
Erik - du inser inte hur kusligt rätt du har. Jag känner också till flera liknande fall. Men de liknar det sanna fallet, det som "Gömda" bygger på. Fall där en uppenbart störd kvinna skapar ett drama omkring sig och med stor energi och stor verbal förmåga lyckas få stöd av olika samhälleliga instanser. Hon skapar en vidrig uppväxt för sina barn och hon slår sönder människors liv. Detta är inte ovanligt. De flesta barn som miste kontakten med sin far anser att det berodde på moderns agerande. Du måste förstå att även kvinnor är förövare. Om du tror på jämlikhet - varför tror du då att endast män kan utöva ondska?
Liza Marklund har hjälpt förövare genom sina böcker.
FRIDA!
Vilka är dina källor!
Du glömde ange dom.
Tack för ett bra och insiktsfullt inlägg.
Jag har inte läst Gömda. Om den e lika dåligt skriven som
Annika Bengtsson deckarna så kan jag sova väl. E hon inte en parodi på sig själv?
Zaphod Bibelbrox
Såväl Liza Marklund som förlaget har på omslaget och annorstädes hävdat att Gömda är en sann berättelse och INTE en roman. Det är ju först sedan Marklund avslöjats som boken omklassificerats till roman. För att Liza ska komma i åtnjutande av romanförfattarens privilegium som är just att ljuga.
Gömda Ingår tex hos Adlibris i följande avdelningar
Självbiografier
Biografier & Memoarer
Våld i hemmet
Samhälle & Politik
Ingår i följande bibliotekskategorier
Lz - Särskilda personer
L - Biografi med genealogi
Vn - Samhällsmedicin, hygien, sexologi
V - Medicin
.
Inga romaner här inte.
Och det beror ju på att boken är lanserad som en fallstudie och måste därför bedömas som en sådan. Och mot bakrund av detta så blir Marklunds lögner inget annat än lögner.
Därutöver så har ju böckerna Gömda och Asyl varit en del i ett politiskt projekt. Och böckernas politiska kraft har just legat i det faktum att de varit sanna berättelser.
Jag tror tex inte att Liza hade fått Mona Sahlin att uttalla sig om "fallet Mia" i Aftonbladet om hon redan då sagt att det är en roman.
Jag spammar vidare om att Medierna i P1 hade nytt inslag om frågan den 17/1
http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/sandningsarkiv.asp?programID=2795
-
"Lördag 17 januari
Hur sann måste en sann historia vara?
I veckan har kritiken mot Liza Marklunds bok Gömda exploderat in i de traditionella medierna - tidigare har den mest synts på webben efter Monica Antonssons Sanningen om Gömda. Vi går på debatt där kritikerna samlades för att diskutera både kärnfrågan om sanningshalten i Liza
Marklunds böcker och ”gammelmediernas” hantering av frågan. Och så träffar vi förlagschefen Ann-Marie Skarp, som gett ut Gömda, med frågan hur sann en ”sann historia” måste vara."
http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/artikel.asp?programid=2795&artikel=2...
-
"Hör vad Marklund och Hermon säger i Medierna från februari 2008."
Problemet med dessa ohederliga kvinnor är att de aldrig behöver betala med något straff. Under den rådande feministiska, narcissistiska och könsrasistiska tider så kommer man undan med mord. Men bara om man är kvinna.
Liza har förstört livet för många människor men hennes största svek är begått mot barnen som är involverade.
Fy skäms vuxna kvinna!