Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Miljöpartiet

Miljöpartiet håller kongress i helgen. Läs (13) Skriv

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Foto: Roger Wikström/ Scanpix
Anders Björkman om Fritt forum

56 Estoniaanhöriga kräver ny utredning

Regeringen beslöt den 17 mars 2005 att avsätta SEK 8 000 000:- till ett forskningsprojekt som avsåg en studie av sjunkförloppet av M/S Estonias förlisning. Under 2008 var projektet färdigt!


Om författaren

Arbetar med sjösäkerhet sedan 1969

Ansvarig minister Mona Sahlin meddelade i DN (050319) att 'Vi vet inte och kommer sannolikt aldrig att veta exakt hur sjunkförloppet gick till. Men med dagens teknik och simuleringar går det att hitta fler förklaringar ... . Då finns det ju ingen anledning för oss att säga nej till att ytterligare kontrollera detta.'

En anledning till regeringens beslut 2005 var en motion till riksdagen 2004/05:m1511 AM av Sten Tolgfors (m) Haveriutredningen om Estonia: Förslag till riksdagsbeslut: Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med en bedömning av skälen för en ny haveriutredning av Estoniaolyckan, i enlighet med vad som anförs i motionen. Motionen avslogs dock.

Uppdraget har sedan dess skötts av Vinnova. Vinnova kontaktade 150 nyckelpersoner i Europa och okänt antal nyckelpersoner i Asien, Australien och Nord- och Sydamerika att anmäla intresse för forskningsprojektet. I februari 2006 beslöt Vinnova att SSPA Sweden AB (Dr. Claes Källström) fick SEK 8 000 000:- att utföra forskningsprojektet tillsammans med, bl.a. Safety at Sea, Ltd, Glasgow, som skulle göra datasimulationer! Källström är medlem i Vinnovas Programråd för sjösäkerhetsforskning och hade tidigare (2003) fått SEK 7.997.615:- av Vinnova att utveckla ett nytt räddningsbåtsystem. Inga resultat från detta senare projekt har någonsin redovisats! Samtidigt meddelade Vinnova att även HSVA, Hamburg, skulle utföra ett begränsat forskningsprojektet för SEK 3 463 250:- att studera M/S Estonias sjunkförlopp.

3 april 2008 inbjöd SSPA media och intresserade att beskåda ett modellprov av sjunkförloppet av M/S Estonias förlisning där visiret trillar av och bogrampen dras ut. Modellen fick då snabbt >45° slagsida (tre minuter fullskala) och flöt sedan på däckshuset (cirka 20 minuter fullskala), kapsejsade sedan (fyra, fem minuter fullskala) upp och ned och flöt för att slutligen långsamt sjunka med aktern först (cirka 20 minuter fullskala). Det senare fenomenet, själva sjunkningen, genomfördes med hjälp av två ventiler i botten där SSPA släppte ut luften i modellskrovet. Det hela förklarades med skaleffekter! I modellskala komprimeras luften i skrovet mindre och modellen flyter högre. Detaljer skulle redovisas i en skriftlig slutrapport som skulle publiceras 5 maj 2008. Tyvärr innehåller inte SSPA:s slutrapport tillräckliga detaljer att motivera hur man släpper ut luft att kompensera skaleffekter. SSPAhänvisar till en rapport av Safety at Sea, Ltd, med datorsimulationer av samma sjunkförlopp som då inte fanns tillgänglig.

Den senare rapporten publicerades 21 maj 2008! Där visas, m.h.a., datasimulationer i fullskala exakt samma sjunkförlopp som SSPA visat upp i modellskala, dvs fartyget flyter upp och ner för att sedan långsamt sjunka under 20 minuter. Safety at Sea, Ltd, använder ett dataprogram Proteus att simulera sjunkförloppet med indata från ett annat dataprogram Ansys Fluent som beräknar, bl.a. flytkrafterna under hela förloppet. Omedelbart efter kapsejsning överstiger tillgängliga flytkrafter i skrov, överbyggnad och däckshus fartygets vikt och fartyget flyter därför med en stor del av skrovet över vattenlinjen. Efter kapsejsning kan flytkrafterna inte ändras eftersom ingen komprimerad luft kan tränga ut ur skrovet, men genom enkla manipulationer av Ansys Fluent data sker detta i alla fall för att uppnå önskat resultat. Rent fusk, alltså! Ansvariga för fusket är professor Dracos Vassalos och projektledare Andrzej Jasionowski. Den förre vägrar att uttala sig och den senare meddelar att vem som helst kan, m.h.a. en handräknare kontrollera att visst, flytkraften minskar när ett fartyg flyter upp och ner. Tyvärr är det inte sant.

HSVA presenterade ett helt annat sjunkförlopp i sin rapport 5 maj 2008. Där kränger inte Estonia >45° efter tre minuter och inte heller kapsejsar Estonia upp och ner! HSVA uppger istället att Estonia kränger mycket långsamt - det tar 26 minuter att kränga 45° och färjan sjunker då snabbt när ventilationsöppningar åtta meter övervattenlinjen kommer under vatten utan att förklara någonting, t.ex. om dessa öppningar verkligen existerar och står öppna!

Resultatet av Vinnovas SEK 11.34 millioner projekt maj 2008 att förklara Estonias sjunkförlopp är alltså två helt olika förlopp varav det ena är baserat på dokumenterat fusk.

Detta har naturligtvis meddelats försvarsminister Tolgfors. Emellertid meddelade Tolgfors Riksdagen den 1 oktober 2008:

"Av studierna som redovisades av konsortierna SSPA Sweden AB och HSVA (Hamburgische Schiffbau-Versuchsanstalt GmbH) den 5 maj 2008, framgår att sjunkförloppet i allt väsentligt följer det scenario som presenterats i den internationella haverikommissionens (JAIC) rapport. På ett antal punkter har konsortierna haft möjlighet att fördjupa analysen jämfört med vad JAIC gjorde. Konsortierna konstaterar bland annat att sjunkförloppet påbörjades tidigare än vad som anges i JAIC:s rapport. Orsaken till M/S Estonias förlisning ifrågasätts dock inte i konsortiernas studier och dessa bekräftar därmed JAIC:s slutsatser."

Tolgfors har senare meddelat liknande synpunkter i Uppdrag Granskning 15 oktober.

Detta upprör, bl.a, 56 medlemmar i FAE, Föreningen Anhöriga Estonia i Lindesberg, Lia Gullsätra 267, 718 92 Frövi, som den 2 januari 2009 skriver till Tolgfors:

I anslutning till 10-årsdagen av Estonias förlisning föreslog Du i en motion till Riksdagen en ny haveriutredning. De skäl Du gav var bl.a. att olyckan inte har fått någon accepterad förklaring, att det är nödvändigt att dra all tänkbar lärdom av det som hände Estonia och otvetydigt kunna konstatera varför olyckan ägde rum. En ny haveriutredning skulle göras på ett sätt som tar hänsyn till den utlysta gravfriden över vraket, samt Estlands och Finlands inställning.

En utgångspunkt i Din motivering var Lindesbergs kommun som drabbats hårt av katastrofen. Det noterades med stor uppskattning att Du som en av våra representanter i Riksdagen verkligen gerade i vårt intresse i en fråga som är av så stor betydelse för oss. En brett accepterad förklaring av vad som hände kan ge det avslut av Estoniafrågan alla anhöriga önskar.

I TV-programmet Uppdrag Granskning den 15 oktober sade Du emellertid att Du inte tänker låta undersöka Estonias skrov. Det är hittills inte tillfredsställande gjort men rekommenderas nu starkt av de forskare som ägnat Estonias sjunkförlopp ett par års högt kvalificerad utredning. Ett ifrågasättande av den rekommendationen bör ha en väl grundad motivering.

Med förvåning hörde vi Ditt skäl för att inte följa deras uppmaning - att Din roll är att väga in vad anhöriga tycker! Det finns säkerligen många åsikter bland dem men vi räknar med att Du står fast vid de synpunkter som ledde till Din motion och Ditt tidigare agerande till gagn för Estoniaanhöriga.

Det är anmärkningsvärt att denna saknade information behöver föras på tal - och förvägras - 14 år efter katastrofen. En undersökning som missat ta in grundläggande data betecknas normalt som misskött och görs om eller kompletteras. Att kunna utesluta möjligheten av hål i skrovet torde betraktas som grundläggande vid utredningen av ett fartygshaveri.

Den hänsyn samhället förväntas visa gentemot alla som förlorat närstående i någon exceptionell händelse är att genom handling visa att alla ansträngningar görs för att klarlägga vad som orsakat förlusten.

Vi hoppas bli visade den hänsynen. Klart besked om Estonia hade någon skada i skrovet eller ej krävs för det Du syftade till i motionen - att otvetydigt kunna konstatera varför olyckan ägde rum.

Vi vill inte användas som alibi för att förhindra den bevisningen.

Anhöriga till de omkomna från Lindesbergs kommun

Göran Claesson, Frövi Lars Claesson, Frövi, Ronnie Claesson, Frövi Lennart Flodin, Frövi, Christer Flodin, Örebro, Monica Nordström, Örebro, Arne Jonsson, Glanshammar, Karin Jonsson Massone, Glanshammar, Ove Andersson, Fellingsbro, Anders Lidner, Frövi, Karin Lidner Andersson, Frövi, Sara Matsson, Ramsberg, Torbjörn Frykberg, Ramsberg Weri Eriksson, Lindesberg, Britt Davidsson, Ramsberg, Monica Björk, Ramsberg, Roland Mattsson, Ramsberg, Britt Mattson, Ramsberg, Sebastian Mattsson, Ramsberg, Irene Therus, Guldsmedshyttan, Mats Therus, Guldsmedshyttan, Runar Lindroos, Frövi, Göran Lindroos, Örebro Lena Herndal, Örebro, Frida Herndal, Örebro ,Viktor Lindroos, Örebro, Bengt Norman, Stråssa, Malin Lamu, Guldsmedshyttan, Micke Lamu, Guldsmedshyttan, Annelie Bernström, Guldsmedshyttan, Niklas Bernström, Guldsmedshyttan, Albin Bernström, Guldsmedshyttan, Ann-Christine Israelsson, Guldsmedshyttan, Öjvind Israelsson, Guldsmedshyttan, Pertti Lamu, Guldsmedshyttan, Yvonne Lamu, Guldsmedshyttan, Birgitta Thyberg, Kumla, Lennart Johansson, Frövi, Annette Rylander, Frövi, Jan Axelsson, Vedevåg, Anneli Axelsson Lind, Örebro, Mikael Axelsson, Vedevåg, Anders Nyfelt, Lindesberg, Gunilla Egeryd, Lindesberg, Hildur Källström, Lindesberg, Gunnar Källström, Lindesberg, Sofia Egeryd, Vedevåg, Inger Lindström, Lindesberg, Lars Gunnarsson, Frövi, Andreas Gunnarsson, Frövi, Mathias Gunnarsson, Frövi Marcus Gunnarsson, Frövi, Inger Andersson, Ervalla, Karl Olov Andersson, Ervalla, Björn Östervall, Fellingsbro, Inga Lill Östervall, Fellingsbro

Någon ny utredning eller undersökning av skrovet behövs i princip inte. Enligt svensk, europeisk och internationell lag krävs enbart att nya uppgifter om olyckan bedöms av en opartisk expert som sedan rapporterar resultatet. Regeringens agerande med, t.ex, Vinnovaspektaklet är att kringgå lagen och presentera dimridåer.

Anders Björkman, civilingenjör

Heiwa Co, European Agency for Safety at Sea





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/2978

kommentera Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.