Fritt forum

Roland Zuiderveld om Fritt forum

Solidaritet på olika villkor

Publicerad: 2008-12-18 15:12, Uppdaterad: 2008-12-18 16:12

Mona Sahlin fick backa för den interna kritiken och acceptera Vänsterpartiet som koalitionspartner. Att ro skutan i land kan dock visa sig besvärligt. De frostiga relationerna mellan vänsterpartister och socialdemokrater är av gammalt datum. Den ideologiska knäckfrågan gäller om solidariteten ska omfatta alla människor, eller bara alla svenskar.

0 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Roland Zuiderveld är redaktör vid SVT:s Kulturnyheterna.

1928 lanserade Per Albin Hansson sin folkhemsvision. Den skulle bryta ned sociala och ekonomiska skrankor mellan de svenska medborgarna. Från och med nu var arbetarna i första hand svenskar. Den nationsöverskridande solidariteten mellan klassfränder lades åt sidan. I praktiken hade socialdemokratin inget val. När Europas konservativa regeringar under det sena 1800-talet letade efter en gemenskap som kunde konkurrera med den socialistiska solidaritetstanken, hittade de nationalismen.

Tanken om den egna nationens speciella öde var på samma gång en gräsrotsrörelse och en idé som formulerades uppifrån. I Tyskland drev Bismarck igenom ett obligatoriskt socialförsäkringssystem. Det var en listig strategi som sådde split mellan hårdföra revolutionärer och moderata socialister. Bismarck visade att nationalstaten kunde fungera som garant för en utbyggd välfärd.

Det gjorde intryck på de mer moderata socialister som kallade sig socialdemokrater. För dem var arbetaren i första hand medborgare och måste därmed vara lojal med den egna nationalstaten - en global klasskamp kom i andra hand.

Det socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP) grundades 1889 i Sverige och slog från början fast att alla samhällsförändringar måste ske på demokratisk väg. Det var i praktiken en ren överlevnadsstrategi. Ännu omkring år 1870 var Sverige ett jordbruksland. Bara 13 procent av befolkning var industriarbetare och därmed definitionsmässigt kopplade till klasskampen. Utsikterna att samla tillräckligt stöd för att gripa makten med våld var alltså små. Men att helt överge revolutionstanken inte bara som politisk idé utan och i den offentliga retoriken ledde till konflikt. 1917 kastades Socialdemokratiska Ungdomsförbundet ut ur partiet till följd av det öppna stödet för den ryska revolutionen. Partiet satsade nu på att bygga upp ett politiskt stöd i direkt dialog med väljarna, och kunde 1920 ensamt bilda regering.

Första världskriget hade blivit en ögonöppnare för politiker och ideologer. Det spåddes nämligen bli till ett krig mellan klasser, men blev en kamp mellan nationer. En möjlig tolkning var att nationalismen fungerade bättre än klassmobilisering för att ena människor. Alltså måste SAP hitta ett sätt att sammanfläta nationalism och socialism så att kampen för det ena förutsatte ett försvar för det andra. Men att öppet erkänna en traditionell nationalism var omöjligt.

Nationalismens idé om det egna folkets särart är i allt en ideologisk motpol till socialismens vision om en internationell arbetarsolidaritet. Folkhemmets uppgift blev att förena dessa motsatser. Folkhemmet skulle fungera som en vision för hela det svenska folket. Genom att betona konservativa värden som hem och familj, öppnade det dörren för konservativa väljargrupper. I realiteten var folkhemstanken mer av ett strategiskt politiskt projekt, än en ideologisk vision. De nya väljargrupper som strömmade till gav nämligen socialdemokratin kraft att hålla sina farligaste ideologiska motståndare utanför partiet. Dessa fanns inte till höger utan till vänster. Kampen mellan revolutionärer och reformister inom partiet var visserligen över när folkhemmet lanserades, men nu började istället en annan strid som handlade om gränserna för statens inblandning i ekonomin.

Till vänster fanns det kommunistiska partiet som fick fungera som säkerhetsventil för missnöjda socialdemokrater. Med dess hjälp kunde SAP börja sin snart sekellånga balansakt; att se till att antalet missnöjda socialdemokrater på vänsterkanten aldrig blev fler än antalet mittenväljare som kunde lockas att lägga en röst på socialdemokratin. Strategin fungerade. Nationalstaten - från början en konservativ konstruktion - fick ansvaret för att bygga det nya folkhemmet. I ett enda slag hade socialdemokraterna lyckats desarmera nationalismen, bredda väljarbasen och formulera en långsiktig vision för landet.

Men med staten som välfärdsgarant följde också ansvar för staten och den statliga budgeten. Det var ett ansvar som Vänstern så länge partiet hölls utanför regeringen, inte behövde axla. Därför är Lars Ohlys beslut att acceptera budgetreglerna och principerna om en statsbudget i balans i högsta grad en historisk händelse. Om det sedan är en utveckling som gynnar eller skadar socialdemokratin, återstår att se.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Barn- och tvångsäktenskap

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Solidaritet på olika villkor

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar