Grundlagsdebatten

Foto: scanpix

S-ledamöterna i Grundlagsutredningen:

Därför ville vi socialdemokrater inte ha någon förändring

Publicerad: 2008-12-17 13:12, Uppdaterad: 2011-11-02 18:11

Vi socialdemokrater är mycket nöjda med Grundlagsutredningen. Vi eftersträvade aldrig några dramatiska konstitutionella förändringar, utan ville bygga vidare på det politiska system vi har. Så blev det också. Det skriver Morgan Johansson, Lena Hjelm-Wallén, Marita Ulvskog och Göran Magnusson.

198 millningar
18 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Morgan Johansson är riksdagsledamot (s) och tidigare hälsominister. Lena Hjelm-Wallén (s) har bland annat varit utrikesminister, Marita Ulvskog (s) är partisekreterare och tidigare kulturminister. Göran Magnusson (s) är riksdagsledamot. Han är också nykterist och tidigare kommunalråd i Köping. Alla fyra har varit ledamöter i Grundlagsutredningen.

I dag presenterades Grundlagsutredningens betänkande "En reformerad grundlag". Efter fyra års utredande, ett hundratal underlags-PM, och många timmars formella och informella förhandlingar mellan partierna lyckades utredningen till slut enas. Samtliga sju partier står bakom förslaget till ny reformerad regeringsform och en rad förändringar i bl a vallagen och kommunallagen.

Det finns mycket man ska träta om i politiken. I många frågor ska partierna hävda sina uppfattningar mot varandra för att göra det tydligt för väljarna vilka alternativ som står mot varandra. Men grundlagsfrågor måste hanteras på ett annat sätt. Det har alltid legat i svensk tradition att förändringar när det gäller demokratins grundläggande spelregler endast ska göras om det finns ett brett politiskt stöd. På det sättet tar partierna i Sverige ansvar för stabilitet och långsiktighet för det svenska demokratiska systemet.

Så är det inte överallt. Det finns gott om länder i världen där demokratins spelregler är föremål för ständiga konflikter. Det händer t ex att regeringar använder ett tillfälligt parlamentariskt övertag för att ändra landets valsystem till sin egen förmån, för att göra det lättare att behålla makten.

Så har det aldrig gått till i Sverige, och detta eniga utredningsbetänkande är en bekräftelse på att alla partier i Sveriges riksdag hedrar denna svenska tradition om hur det ska gå till när de demokratiska spelreglerna förändras. Det är ett styrkebesked för det svenska politiska systemet.

Men att det nu är ett enigt betänkande innebär inte att det inte funnits motsättningar i utredningen. Tvärtom. Det har stundtals varit ganska svåra förhandlingar.

Från borgerligt håll restes krav på bl a skilda valdagar, författningsdomstol, borttagen spärr i personvalet och att statsministern alltid skulle avgå efter val. Vi motsatte oss det. Skilda valdagar mellan kommunalval och riksdagsval skulle lett till fallande valdeltagande i kommunalvalen, och därmed försvagad demokratisk legitimitet för hela kommunsektorn. Författningsdomstol skulle inneburit en väsentlig förskjutning av makten från folkvalda till jurister, med risk för politisering av domstolsväsendet som följd. Borttagen spärr i personvalet skulle ha minskat partiernas betydelse radikalt, och i värsta fall utarmat politikens innehåll och förmåga att samla breda majoriteter. Obligatorisk avgång av statsministern efter ett val skulle ha försvagat regeringsmakten, och skulle kunna ha lett till maktvakuum och långt utdragna regeringsbildningsprocesser.

De socialdemokratiska principiella utgångspunkterna i författningsförhandlingarna har varit:

1. Förändringar får inte bidra till att försvaga regeringsmakten, snarare tvärtom. Sverige måste ha starka regeringar som kan styra Sverige också i orostider.

2. Vi anser att ett högt valdeltagande är ett värde i sig. Högt valdeltagande innebär en stark legitimitet för det politiska systemet, och bidrar till att alla samhällsgrupper blir demokratiskt företrädda.

3. Vi står för folksuveränitetsprincipen. Det innebär bl a att folket måste ha möjlighet att ställa beslutsfattare till ansvar i allmänna val. Detta ansvarsutkrävande försvåras om makt över i grunden politiska frågor överlåts till domstolar.

4. Vi vill stärka partierna, inte försvaga dem. Starka och vitala partier är centrala aktörer i en levande demokrati. Vi står därför för ett partivalsystem, där medborgarna väljer mellan tydliga politiska alternativ. Vi ser gärna inslag av personval, men det får inte drivas så långt att partierna försvagas och politiken förytligas.

5. Vi vill stärka och förtydliga det kommunala självstyret, för att markera den viktiga roll kommunsektorn har i en välfärdsstat av svenskt snitt.

Mot denna bakgrund kunde vi sedan hitta kompromisser. Det blev ingen författningsdomstol. Men vi blev överens om att omformulera domstolars lagprövningsrätt, genom att ersätta det s k uppenbarhetsrekvisitet med en hänvisning till folksuveränitetsprincipen. Det medför inte en utökning av domstolars lagprövningsrätt, men är ett förtydligande av hur domstolar ska gå till väga om de ställs inför uppgiften att avgöra om de ska döma efter en lag eller en grundlag i ett enskilt fall.Vi stärker också lagrådets granskande funktion när det gäller att bedöma ett lagförslags grundlagsenlighet.

Det blev ingen borttagen spärr i personvalet. Men vi enades om att sänka den från åtta till fem procent. Det är ingen dramatisk förändring. Fem procent gäller idag för kommunalval och Europaval.

Det blev ingen obligatorisk avgång för en statsminister efter val. Istället enades vi om att den nya riksdagen ska hålla en statsministeromröstning, för att kontrollera huruvida statsministern också tolereras av den nya riksdagen.

När det gäller kommunsektorn, så enades vi om att stärka och förtydliga det kommunala självstyret. Det sker genom införandet av en s k proportionalitetsprincip som alltid ska prövas i beredningen av lagförslag som rör kommunsektorn.

För oss socialdemokrater var det också särskilt viktigt att utredningen kunde enas om att skriva in en uttrycklig bestämmelse i den nya regeringsformen om att det kommunala utjämningssystemet är i enlighet med grundlagen.

Utjämningssystemets grundlagsenlighet har av och till ifrågasatts av enskilda rika kommuner som inte vill vara med om att bidra till kommuner med sämre förutsättningar. Vi socialdemokrater anser att det kommunala utjämningssystemet är avgörande för att kommunerna ska kunna upprätthålla en god välfärdsstandard över hela landet, och därför är vi mycket nöjda med att utjämningssystemet nu får ett uttryckligt stöd i grundlagen.

Utredningen lyckades också enas om flera andra viktiga frågor: t ex könsneutralt språk istället för en grundlag där "han" varit norm, ny ordning för tillsättandet av högre domare, införande av kommunala extraval och stärkande av folkinitiativet när det gäller kommunala folkomröstningar.

Självklart hade vi socialdemokrater gärna sett också andra förändringar. Om vi själva hade fått bestämma, så hade antalet utjämningsmandat i riksdagsvalet minskats, för att på det sättet underlätta bildandet av starka regeringar. Vi hade infört en regel som skulle ha försvårat för en regering med en liten och tillfällig majoritet i riksdagen att sälja ut offentlig egendom. Vi hade gjort det möjligt för väljaren att "kryssa för listan", d v s att stödja partiets listning av kandidater, och vi hade infört en regel om att partier måste anmäla kandidater före ett val, så att frågan om tomma stolar i de kommunala församlingarna lösts en gång för alla.

Det ligger emellertid i sakens natur att man i en förhandling inte kan få igenom alla sina förslag. Som helhet är vi socialdemokrater emellertid mycket nöjda med uppgörelsen. Vi eftersträvade aldrig några dramatiska konstitutionella förändringar, utan ville bygga vidare på det politiska system vi har. Så blev det också.

Gällande regeringsform har varit i kraft i snart 35 år. Låt oss nu hoppas att denna uppgörelse, som kan bli 2010 års Regeringsform, nu lagt fast de demokratiska spelreglerna för minst lika lång tid framåt.

Morgan Johansson, Lena Hjelm-Wallén, Marita Ulvskog, Göran Magnusson

Anmäl

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] Varför vill då inte vänsterpartierna inte gå med att omvandla lagrådet till en författningsdomstol? Socialdemokraterna uttryckte det kort och gott ”Författningsdomstol skulle inneburit en väsentlig förskjutning av makten från folkvalda till jurister, med risk för politisering av domstolsväsendet som följd.” - Newsmill [...] Blogg:Författningsdomstol – Varför inte? - Olles liberala tankesme, 2010-03-18, 15:49

[...] Se för en mer demoraliserande bild av förslaget denna S-debattartikel. Blogroll [...] Blogg:Grundlagsutredningen: Mer än en lam anka « Mårten , 2008-12-18, 10:26

[...] Mer personval är bra för väljarna! [...] Blogg:Mer personval är bra väljarna! « Kent Persson (m) , 2008-12-17, 14:44

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/2617

18 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

"Vi vill stärka partierna, inte försvaga dem. Starka och vitala partier är centrala aktörer i en levande demokrati. Vi står därför för ett partivalsystem, där medborgarna väljer mellan tydliga politiska alternativ."
Vet inte om jag skall skratta eller gråta åt det här. Efter FRA-debaclet blev ju flera saker smärtsamt tydliga:
1) Det är ingen väsentlig skillnad mellan blocken. Bodström började marschen, borgarna satte i turboväxeln för den.
2) Om det är något vi behöver, så är det MER personfokus. Om inte partipiskan varit som den är hade FRA - ett skamligt ingrepp i varje svensks liv, utan någon som helst folklig förankring - aldrig ens kommit på fråga.

Artikelförfattarna vill ha tydliga alternativ i en levande demokrati, men det finns inga sådana i dagens svenska politik; bara en brungrå politikermassa - antingen arbetarepartiet eller "nya" arbetarepartiet. Eventuella skillnader mellan dem syns bara när de är i opposition och kan stå och skräna saker åt den andra sidan utan att behöva ta ansvar för dem. Så det är ju precis tvärtom, vi behöver personvalda politiker som kan ha en egen åsikt, och stå för den utan att behöva huka för sin gruppledare.

Permalänk | Anmäl #2 Jay, 2008-12-17, 15:38

"Det finns gott om länder i världen där demokratins spelregler är föremål för ständiga konflikter. Det händer t ex att regeringar använder ett tillfälligt parlamentariskt övertag för att ändra landets valsystem till sin egen förmån, för att göra det lättare att behålla makten."

Nu var ju Morgan Johansson, Lena Hjelm-Wallén, Marita Ulvskog och Göran Magnusson "roliga".

Den nuvarande regeringen har ju använt "ett tillfälligt parlamentariskt övertag" för att införa FRA-lagarna, som möjliggör politisk spioneri på oppositionella, i det självklara syftet att behålla makten.

För numera har vi medborgare fått lära oss att "makten" går före allt annat, som ex-vis ett partis ideologi. Att inneha makten har blivit ett självändamål.

Att FRA-lagarna inte skall användas till det är emot den mänskliga naturen. Och varken vi enskilda medborgare och de som sitter i regering eller riksdag är några övermänniskor.

Därför hör inte FRA-lagarna hemma i ett land som kallar sig för demokrati. Snart kommer vi att få se på åtskilliga "skandaler" i klass med IB-affären.

Finns det någon/några modiga journalister därute som vill bli inskrivna i historieböckerna så har du/ni årtiondets scoop här!?

Sverige behöver verkligen en förffattningsdomstol.
http://www.forfattningsdomstol.se/

Permalänk | Anmäl #3 Dennis Nilsson, 2008-12-17, 15:54

S kan verkligen slå sig för bröstet som fått de borgerliga att vika ner sig när det gäller författningsdomstol. Här måste opinionsarbetet fortsätta!

Permalänk | Anmäl #4 christina wegel, 2008-12-17, 17:53

Varför är (s) emot skilda valdagar? Skilda valdagar skulle ju uppenbart stärka demokratin, eftersom man då har möjlighet att säga vad man tycker om politiken oftare än vart fjärde år. Är det ett utslag av rädsla att förlora makten i kommunerna? Det är väl det som är demokrati, att inte samma parti styr hela tiden? Lägre valdeltagande i kommunalvalen? Valdeltagandet skulle väl snarare öka om människor kände att kommunalvalet var viktigt och inte drunknade i riksdagsvalets frågor? Usch vad trist med detta maktfullkomliga parti.

Permalänk | Anmäl #5 Rösta grönt, 2008-12-17, 19:51

Tyvärr har man missat en viktig punkt, som gör att valresultatet ofta inte uttrycker folkets verkliga vilja.

När partier ligger nära 4%-spärren på valdagen vet väljaren inte om en röst på ett litet parti blir bortkastad, eller om den stöder den regering som man vill rösta fram.

Då blir det taktikröster åt båda håll. Några väljare som föredrar ett litet parti röstar istället på ett stort i samma block, för att inte kasta bort sin röst. Några som föredrar ett stort parti röstar på ett litet, för att det inte ska falla ur så blocket förlorar. Alltså uttrycker inte valresultatet folkets verkliga vilja.

Det finns flera olika lösningar på detta, med olika för- och nackdelar. En lösning är att väljaren får rangordna ett eller flera partier. Väljarens röst går först till förstahandsalternativet. Om det partiet inte kommer in går rösten istället till väljarens andrahandsalternativ.

I en annan lösning anger väljaren ett eller flera partier som han/hon godkänner, och poäng fördelas mellan alla dessa partier. Här finns det varianter både med och utan rangordning.

Olika lösningar har olika för- och nackdelar — men gemensamt för dem alla är att de återspeglar väljarnas vilja mycket bättre, än om man bara kan rösta på ett alternativ.

Permalänk | Anmäl #6 kafpauzo, 2008-12-17, 20:37

En sak tycker jag är obegriplig - varför har man inte skilda valdagar för riksdagsval och kommunalval? Morgan skriver ju att S vill stärka det kommunala självstyret. Ett sätt att öka demokratin i kommunerna vore att separera valdagarna. Nu är det rikspolitiken som dominerar totalt när det är val!

Permalänk | Anmäl #7 Håkan Thorsell, 2008-12-17, 23:43

Först hävdas i pukt 3 att beslutsfattares "ansvar" skall utkrävas vid val och inte författningsdomstol.
-
I punkt 4 sägs sen att begränsning av personval är nödvändig. (Man vill ju ha starka och, ehh, vitala partier)
-
Man tar sig, återigen, för pannan, Det verkar onekligen som att SAP är i skriande behov av nytt blod. Kanske ett grundlagsförslag om begränsning av det antal mandatperioder vissa folkvalda skall få sitta (i from förhoppning om statrådspension) vore på plats istället för detta svammel. God natt.

Permalänk | Anmäl #8 A. Persson, 2008-12-18, 00:53

Synd att inte Sverige är mogna nog att införa republik och president, som nu är inkluderades inte ens monarki i analysen. Vad behövs för en opinion? Att kungen eller Viktoria kör berusad, dödar någon och går fria? Att dagstidningarna skall börjar ta över rapporteringen om deras dagliga arbete och icke-arbete, från svenska damtidningar? En dyr och onödig plastkung verkar vara det folket förtjänar ...

Permalänk | Anmäl #9 Tyrone Skogström, 2008-12-18, 05:22

Morgan har aldrig varit annat än nöjd allt som har något med socialdemoktrati att göra, men om vår grundlag är bra i grunden vete tusan. En sak är säker, juridiken känns väldigt flytande och tillrättalagd, kanske för att passa just politiker.
Kan det vara så att individen saknar skydd och rättigheter till politikens eller kollektivets fördel i Sverige?
Är det därför Morgan är nöjd?

Permalänk | Anmäl #10 Johan, 2008-12-18, 10:18

Av politiker, för politiker. Vem är förvånad?

Riksdagspartierna har gjort tillvaron ännu bekvämare för sig. Tänk om man hade drabbats av allt extraarbete som skilda valdagar skulle föra med sig? Väljarkontakt mer än 1 gång vart fjärde år? Usch!

Även i fortsättningen räcker det med att charma partiets valberedning, väljarna behöver man inte ha kontakt med. Myglet består.

Sysselsättningsgarantin fungerar - inga riksdagsledamöter blir arbetslösa, genom att alla 349 platser behålls.

Permalänk | Anmäl #12 Gertkvist, 2008-12-18, 14:42

Fruktansvärt, men helt väntat att den gode Morgan och socialdemokratin är så nöjda över att det inte blev någon författningsdomstol nu heller. Vi är väl det enda moderna land, där medborgarna inte har en chans att protestera genom just en författningsdomstol om de anser att regering och riksdag har genomfört en lag som är grundlagsvidrig. FRA-lagen är ett exempel som då hade prövats!

Nej, det är äckligt att höra herr Morgan, när han slår sig för bröstet.

Det finns flera bra saker trots allt, med den nya utredningens resultat, MEN ANLEDNINGEN TILL ATT MORGAN OCH SOC ÄR NÖJDA ÄR ATT DE FORTFARANDE KAN GÖRA SOM DE VILL MOT MEDBORGARNA OM DE VINNER NÄSTA VAL - PUST, SÄGER MORGAN, VI SLAPP FÖRFATTNINGSDOMSTOLEN IGEN!!!!

Permalänk | Anmäl #13 Sven B, 2008-12-18, 23:16

lez sohbet --gay sohbet --
cinsel sohbet --mirc indir --
çet --mirc indir --
hatay sohbet --hatay sohbet --
islami sohbet --radyo dinle --
sohbet odaları --sohbet siteleri --
sohpet -- denizli chat --
ankara chat --izmir sohbet --
istanbul sohbet --adana sohbet --
sex sohbet --karadeniz sohbet --
avrupa sohbet --gurbet sohbet --
bursa sohbet --sıcak sohbet --
trabzon sohbet --turkce chat --
konya chat --radyo dinle --
hatay chat --mersin sohbet --
sohbet odaları -- zurna --
sevda --sivas sohbet --
türk chat --

müsic

rock dinle --mp3 indir --mp3 yükle --ilahi dinle --kürtçe müzik --türkü dinle --müzikler --dizi izle --

Permalänk | Anmäl #15 Frt Zrl, 2010-06-25, 04:57

Sysselsättningsgarantin fungerar - inga riksdagsledamöter blir arbetslösa, genom att alla 349 platser behålls.

Mostly girls spend their time to getting dressed, makeup and hairstyling before they go to a Prom event. How to choose the best prom dresses and suitable hair extensions (for a prom hairstyle) are important for them. clip on hair extensions and cheap prom dresses could be easily found on the Internet.

Permalänk | Anmäl #16 123, 2010-07-07, 13:49

Inga stora förändringar? EU-medlemskapet grundlagsskyddat om den nya grundlagen röstas igenom. Nej tack till EU-diktaturen.

Permalänk | Anmäl #18 Marcus Borg, 2010-11-23, 21:39

Grundlagsdebatten

5 artiklar 2 bloggar

Skriv i ämnet! Länka till blogg

Utredningen om en ny grundlag kom på onsdagen. Behöver vi en ny grundlag? Varför är svenskarnas engagemang i frågan så lågt? Och vad ville egentligen de politiska partierna?