Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Barn- och tvångsäktenskap

Utredaren Göran Lambertz föreslår att tvångsgifte kriminaliseras och att dispenserna för barnäktenskap slopas. Läs (2) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Sara Karlsson om Fritt forum

Kan vi påverka dödssiffran efter nästa Katrina?

Orkanen Katrina drog in över New Orleans i USA år 2005. Det var en av de starkaste tropiska orkaner som härjat på västra jordklotet, dödssiffran fastslogs vara cirka 1200.


Om författaren

Jag går på gymnasiet och har arbetat med  global uppvärmning.

Sverige har också drabbats av många svåra orkaner. Samma år som Katrina, drog orkanen Gudrun in över landet och orsakade stora skador.

I denna tid då vi pratar mycket om växthuseffekten och samtidigt drabbas hårt av stora orkaner, vill vi gärna se ett samband. Kan orkanerna påverkas av den globala uppvärmningen?

Orkaner bildas när vatten från den varma havsytan avdunstar och når atmosfären. Energi frigörs i form av värme när vattenångan kondenserar och blir till vattendroppar.

Många forskare hävdar att man inte kan se någon ökning i antalet tropiska orkaner. Däremot är de flesta med på att orkanerna har blivit intensivare, starkare och mer varaktiga under de senaste 30 åren. Förändringarna hos orkanerna kan bero på att vattenytan har blivit varmare, och det har definitivt att göra med den globala uppvärmningen. Ju mer värme orkanen får från vattenytan, desto mer energi får den och den blir starkare. Detta har man lagt märke till mest på nordatlanten och norra indiska oceanen, där många länder har drabbats hårt. Det har bland annat att göra med strömmarna, t.ex. golfströmmen som gör vattnet varmare vilket betyder starkare orkaner på atlanten.

Enligt en professor vid Teknologiska Institutet i Cambridge har styrkan och varaktigheten i orkaner ökat med 50 % under de senaste tre decennierna. Han menar att för varje grad vattenytan blir varmare, ökar varaktigheten och styrkan med 5 %.

Vi blir mer förberedda inför orkaner efter varje gång de drabbat oss. Men så länge det fortsätter att dö tusentals människor så kan vi inte blunda för att en global uppvärmning förmodligen gör orkanerna starkare och tar fler liv.

2008-11-26
Sara Karlsson Hvitfeldtska, Göteborg
Projekt klimat - Ekologi Projektledare Christer G. Wiklund





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/2597

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Året efter att ovanstående professor presenterade sin teori, visade statistiken att orkanerna på Atlanten inte varit såhär få på 10 år. Så man skulle med lika stor fog kunna påstå att vetenskapen visar att nuvarande koldioxidutsläpp verkar vara bra för att reducera antalet orkaner. USA's orkancenter har också sänkt sin prognos över antalet befarade orkaner. Så det du skriver är bara en politiskt korrekt klimatalarmism, som saknar vetenskapligt stöd.

Permalänk | Anmäl #1 Glenn Lacrosse, 2008-12-18, 16:51


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.