Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Barn- och tvångsäktenskap

Utredaren Göran Lambertz föreslår att tvångsgifte kriminaliseras och att dispenserna för barnäktenskap slopas. Läs (2) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

om Fritt forum

Om Gud är död, då är också människan död

Om det inte finns någon gud, då är både människan och universum dömda till undergång. Liksom dödsdömda fångar väntar vi på vår oundvikliga upplösning. Det finns ingen gud och det finns ingen odödlighet. Om meningen med livet är absurd då är våra liv är meningslösa, vi existerar utan någon särskild anledning.


Om författaren

Lärare och teolog.

Om varje individ upphör att existera när hon dör, vilken mening hade hon då av livet? Spelar det någon roll om hon existerade över huvud taget? Anta att "Big bang" aldrig hade hänt. Anta att universum aldrig hade existerat. Vilken skillnad hade det gjort? Universum är ändå dömt att dö. I slutändan gör det ingen skillnad om universum har existerat eller inte.

Det samma gäller för människosläktet. Mänskligheten är dömd i ett döende universum. Eftersom mänskligheten till slut kommer att upphöra att existera, så spelar det inte någon roll om vi överhuvud taget existerar. Mänskligheten är inte mer betydelsefull än en svärm med myggor eller en grisfarm, eftersom allas slutmål är densamma. Den kosmiska processen som skapade dem från början kommer att svälja dem till slut.

Och detsamma gäller för varje enskild individ. Vetenskapens bidrag till avancerad kunskap, de tekniska och medicinska framstegen, diplomaternas ansträngningar att skapa fred, alla goda människors uppoffringar för mänskligheten och naturen - allt detta blir i slutändan ingenting värt. I slutändan kommer alla mänskliga framsteg inte att betyda någonting, inte ett dugg. Varje person existerar utan en särskild mening. Och eftersom våra liv saknar en särskild mening är också alla våra aktiviteter i grunden menigslösa. Studierna på universiteten, våra arbeten, våra intressen, våra vänner - allt detta är i slutändan helt meningslösa.

Det som är sant för hela mänskligheten är också sant för varje enskild individ, vi finns till av ingen särskild anledning. Om det inte finns någon gud då finns det ingen skillnad på våra liv och livet för en hund. Liksom författaren till den bibliska boken "Predikaren" skriver, där ingenting är nytt under solen, " Människans öde och djurens är ett och detsamma: hon dör som de. Samma livsande bor i dem båda. Människan är inte förmer än djuren. Allting är tomhet. Allt går mot samma mål: allt har kommit av jord, och allt blir jord igen". (Pred 3:19-20). I denna bok som, mer liknar ett stycke ur modern existentialistisk litteratur än en biblisk bok, visar författaren på själva meningslösheten som all njutning, rikedom, utbildning, politisk karriär och berömmelse ger i ett liv som är dömt för att dö. Vad är författarens slutsats? "Tomhet, idel tomhet, säger Predikaren, tomhet, idel tomhet, allt är tomhet". (Pred 1:2). Om livet slutar i graven, då finns det ingen särskild anledning till vår existens.

Men även om livet inte skulle sluta med döden skulle vår existens sakna en särskild anledning, utan gud. Människan och universum skulle då bara vara slumpmässiga händelser, inkastade i en existens utan syfte. Utan gud är universum ett resultat av slumpmässiga kosmiska olyckor, en kedjeexplosion. Det existerar av ingen särskild anledning. Människan är en varelse av ett naturligt urval - en produkt av materia, plus tid, plus förändring. Människan är bara resultatet av en slemklump som råkade utvecklas rationellt. Mänskligheten har ingen större mening än alla naturens insektsarter, eftersom båda är ett resultat av en slumpmässig växelverkan av evolution och nödvändighet. Som en filosof har sagt, "Det mänskliga livet är uppsatt på en omänsklig piedestal och måste förändras av sig själv i hjärtat av ett tyst och själlöst universum".

Det som är sant för universum och mänskligheten är också sant för varje enskild individ. I den mån som vi är individuella varelser är vi också ett resultat av en särskild kombination av arv och miljö. Vi är offer för en slags genetisk roulett. Biologer som Richard Dawkins ser människan som en elektrokemisk maskin, kontrollerad av själlösa gener. Om gud inte existerar då är du bara ett resultat av en naturlig olycka, inkastad i ett meningslöst universum och i ett meningslöst liv.

Förstår ni vikten av alla alternativ till denna absurda livsåskådning? Om gud existerar, då finns det verkligen hopp för människan. Men om gud inte existerar, då är vi lämnade åt hopplösheten. Förstår ni varför frågan om guds existens är så viktig för människan? Som Francis Schaeffer träffsäkert uttrycker det, "Om gud är död, då är också människan död".

Olyckligtvis inser mycket få moderna människor detta. De fortsätter att springa i ett meningslöst ekorrhjul som om ingenting hade hänt. Jag blir påmind om Nietzsches berättelse om dåren som en tidig morgon, med en lykta i handen, gick till marknadsplatsen och skrek, "Jag söker gud! Jag söker gud!" De flesta som stod omkring dåren trodde inte på gud, de skattande och sa, "Har gud gått vilse?" De fortsatte att reta honom och sa, "Har gud gått och gömt sig? Eller kanske har han åkt på semester eller emigrerat!" Och folkmassan vek sig av skratt. Då, skriver Nietzsche, vände sig dåren om och fäste folkmassan med sin blick och skrek, "Var är gud? Jag ska tala om det. Vi har dödat honom - ni och jag. Alla är vi hans mördare. Men hur har vi gjort det? Hur förmådde vi dricka upp havet? Vem gav oss svampen att tvätta bort horisonten med? Vad gjorde vi när vi frikopplade jorden från dess sol? Vart färdas vi nu? Bort från alla solar? Flyr vi inte alltid från allt för jämnan? Framåt, bakåt, åt sidorna, åt alla håll? Finns det några upp och ner kvar? Irrar vi inte omkring i ett ändlöst ingenting? Känner vi inte andetagen av ett tomrum? Har det inte blivit kallare? Blir det inte bara mörkare och mörkare hela tiden? Måste inte lyktorna tändas på morgonen? Hör vi inte oljudet från gravgrävarna som begraver gud? ... gud är död... Och vi har dödat honom. Hur ska vi mördare av alla mördare kunna trösta oss själva?" Folkmassan stirrade tyst och häpet på dåren. Till slut krossade han lyktan mot marken och sa, "Jag har kommit för tidigt. Den förskräckliga händelsen är på väg att hända - men det har ännu inte nått människornas öron."

Människorna förstod inte riktigt konsekvenserna av vad de hade gjort när de dödade gud. Men Nietzsche förutsåg att de en dag skulle förstå innebörden av deras ateism, och att denna insikt skulle börja med en tid av nihilism - ödeläggelsen av all mening och alla värden i livet. "Slutet på kristendomen", skrev Nietzsche, "betyder ankomsten av nihilismen". Denna kusliga gäst står redan vid dörren, "Hela Europas kultur rör sig sedan en tid med en gastkramande spänning som växer från årtionde till årtionde mot en katastrof, rastlöst, våldsamt, huvudstupa, som en flod som söker slutet, utan att reflektera, rädd för att reflektera", skrev Nietzsche. Historien om 1900-talet och dess återverkningar på vår tid visar hur kusligt rätt han ändå hade.

Historien har en otäck förmåga att upprepa sig men det är livsavgörande för varje person att lyssna till dårarna larmande och att reflektera över ateismens konsekvenser, men liksom folkmassan på marknaden går de oftast ovetande sin väg. När vi kommer till insikt om, liksom Nietzsche gjorde, vad ateismen egentligen innebär, då vilar frågan tungt på oss - hur ska vi mördare av alla mördare kunna trösta oss själva?

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/2543

8 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Exakt så. Det finns ingen "mening" med livet, eftersom mening är något som pekar på något annat. En symbol för det som ÄR. Att tro att det finns en "mening" med livet är alltså som att tro att du blir mätt av ordet "middag".
Och döden är inte på något sätt deprimerande. Tvärtom, den är en förutsättning för liv och alltså en del av den. Utan död, inget liv. Utan liv, ingen död.
Så ja, människan är död, men människan lever också.

Permalänk | Anmäl #1 Christoffer, 2008-12-12, 19:47

Du kan nog hitta min artikel "Opium för folket. Maktideologi i stället för religion", publicerad 2008-12-07. Den handlar bland annat om olika gudsbilder, politiska och icke-politiska, ett hierarkiskt högre väsen eller något i stil med den anglikanske biskopen A.T. Robinsons "Annorlunde Gud".
Jag försöker i artikeln presentera en mycket gammal förklaring av vad det senare kan innebära. Gudsbilden bestämmer synen på avbilden, vilket påverkar frågan om meningen med livet. Också din tidigare fråga om när livet börjar kan då påverkas. Är livet en fortsättning, och tar det aldrig slut, behöver vi ju inte frukta dem, som bara kan döda kroppen, men inte själen.
Citerade jag inte någon nu?

Permalänk | Anmäl #2 Christer Brodén, 2008-12-12, 19:47

Forsblom har i grund och botten rätt, men han förbigår ju själva sanningsfrågan. Om livet nu är meningslöst utan Gud så är ju detta på intet sätt ett argument för att Gud existerar. Christoffers gåtfullt nihilistiska anmärkning träffar med några få ord något djupt väsentligt. Jag tror Gud existerar, men det är ingen jultomte som ger oss vad vi vill ha eller erbjuder oss en fristad från livets hårda realiteter. Forsblom måste också förstå religionens kris. De traditionella religionerna är alltför naiva och håller inte måttet. Något nytt måste skapas nu, ungefär som kristendomen en gång föddes ur senantikens nedgång.

Permalänk | Anmäl #3 Peter Ingestad, 2008-12-13, 03:09

Vi vet, att Gud finns genom de ting han har skapat. "Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga." (Rom 1:20). Ofta är anledningen till att människor förkastar Guds existens inte baserad på logik utan på känslor. De vill inte tro på Gud, eftersom detta skulle innebära ett gensvar, de måste hålla hans bud. S:t Augustinus säger: "Den som förnekar Guds existens har något skäl att önska, att Gud inte existerar". Naturlig uppenbarelse är den kunskap om Gud vi lär känna genom naturen och förnuftet. Vi kan veta, att Gud existerar genom förnuftet; inte direkt, men indirekt - genom Guds skapelse. Skriften säger: "Utifrån storheten och skönheten i de skapade tingen ser vi genom analogi deras ursprunglige upphovsman. "(Vish 13:1-9). En jägare i skogen blev en gång tillfrågad, hur han kunde veta, att det fanns en Gud. Han sade: "På samma sätt som jag förstår av fotspåren på skogsmarken, att en björn eller en hjort har gått förbi, så kan jag utifrån spåren i skapelsen se Guds fingeravtryck." Man kan fråga sig om det fanns ett "Big Bang" som förorsakade skapelsen. Varje orsak har en följd, och det kan inte finnas ett obegränsat antal begränsade anledningar. Ytterst måste det finnas en icke orsakad anledning. Om vi har en rad dominobrickor och de faller ner, så måste någonting ha rört den första. Gud är den icke orsakade anledningen, den icke igångsatte upphovsmanen.

Permalänk | Anmäl #4 Johannes Forsblom, 2008-12-13, 12:41

Jag kommenterar detta inlägg på http://livetifamiljen.blogg.se/2008/december/om-gud-ar-dod-da-ar-inte-ba...

Läs och kommentera :)

Permalänk | Anmäl #5 Martinsvensson_, 2008-12-15, 08:49

Gud är inte bara död - han/hon har aldrig ens funnits. "Religion är en kognitiv parasit ", som de sa i teven nyss. Det som finns är humanism och solidaritet mellan människor. Beter man sig inte som man inte vill att andra ska bete sig mot en själv så är resten en fråga om att roa sig - knulla och var glad!

Permalänk | Anmäl #6 Per, 2008-12-16, 07:30

Svar till Johannes Forsblom: den argumentationen duger inte alls som argument, vilket envar vet som är insatt i modern kosmologi och naturvetenskap, och vi ser just här ett prov på den primitiva naivism som i dagens läge framstår som alldeles frånkörd och numer övertygar blott de i anden svaga. Argumentet om den första orsaken, som alltså är rationalistiskt och inte alls tvingande, säger för övrigt ingenting om Guds egenskaper, så det blir föga intressant och bibelcitat bevisar naturligtvis inte ett jota. Jag är personligen ändå ingalunda ateist, men för att ta upp vad jag tror på vill jag allt se lite högre nivå på diskussionen än såhär.

Permalänk | Anmäl #7 Peter Ingestad, 2008-12-21, 01:37


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.