Dags att göra upp med konsumismen

Katarina,
jag tycker du tar för lätt på krisen när du säger att det på kort sikt kommer att "hända tråkiga saker för många människor i Sverige". Arbetslöshet och varsel är inte bara en "tråkig sak", det är mycket värre för alla dem som nu är eller är på väg att bli drabbade.

Jag tror att du skulle titta på erfarenheterna av den förra recessionen på 1990-talet. Den påverkade inte bara ekonomin utan fick påtagligt negativa sociala effekter. En stor undersökning har exemplvis belagt en tydligt försämrad mental hälsa för barn under den här perioden i Finland. Mekanismen var tydlig, sämre ekonomi ökade stressnivån i familjerna, konflikter mellan föräldrar ökade och barnen reagerade med depression eller utåtriktat beteende. Nolltillväxt och recession är inget att leka med.

Präktig halmgubbe som målas upp i artikeln! Välmåendet befinner ju inte i någon svacka, tvärtom:
"Medan Sveriges ekonomi har blomstrat har självmord förblivit den i särklass vanligaste dödsorsaken bland ungdomar."

Det har förblivit den vanligaste orsaken, ja. Det är ingenting att vara stolt över. Men hur hade det sett ut om vi INTE haft tillväxt? Jag skulle gissa att det hade varit bra mycket värre och jag tvivlar på att de ungdomar som växer upp med arbetslösa föräldrar och usla jobbutsikter pga dagens kris kommer att må speciellt mycket bättre av det. Det här idealet att stanna och lukta på rosorna låter väldigt fint i teorin men i praktiken är det sällan vackert, speciellt inte när någon annan valt det åt dig.

Hej Katarina,
-
Du verkar vara en medveten och självständig dam som vet att tala för sig och verkligen stå för något!
-
Din sjal du bär på fotot du gav till Newsmill för publicering är ju bara så ursnygg!
-
Var har du köpt den? Thailand, Indien?
-
Jag bara måste veta så jag kan köpa en lika snygg som du har!
-
MVH // TC (en sådandär vanlig människa)

Jonas,
Nej, jag tar inte lätt på krisen. Som jag skriver tror jag att den kan få oss att må riktigt dåligt om vi inte samtidigt lyckas med något slags mentalt skifte kring vilka ideal vi styrs av. Om konsumtion är lika med lycka och man inte kan konsumera, ja då blir man förstås olycklig. Men om konsumtionen skjuts lite ur fokus, och vi istället prioriterar värden som gemenskap, välfärd och välbefinnande, ja då kan krisen hjälpa oss att hitta en livsstil som är mer lyckad både för oss och miljön, det tror jag bestämt.

Tja, finns det inte bröd kan vi väl alltid äta kakor! Så fint att bli fattig nu när så många blir det. Hur mycket tjänar Katarina Bjärvall själv, om man får fråga?

Citat: "... det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk:
1. koncentrationsökning av ämnen från bergrunden.
2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion.
3. undanträngning med fysiska metoder.

Och i det samhället….

4. …hindras inte människor att systematiskt tillgodose sina behov..."
”… Den chilenske nationalekonomen Manfred Max-Neef har identifierat nio mänskliga behov som varit desamma i alla kulturer och i alla tider.
Fysiska behov, Trygghet/beskydd, Engagemang, Avkoppling, Tillgivenhet, Förståelse, Kreativitet, Identitet/mening, Frihet…”
”… Ett hållbart samhälle är således ett samhälle som kan bibehålla sin jämvikt gentemot naturen samtidigt som människornas förmåga att tillgodose sina behov inte förhindras…”
http://www.detnaturligasteget.se/se/Kunskap/Forsta_hallbarhet/Principer/

De mänskliga behov som marknaden och välfärdssamhället hittills och på ett någorlunda strukturerat sätt har försökt att tillgodose är nästan enbart de fysiska behoven och tryggheten och beskyddet till liv, lem och ägodelar. Samtidigt har marknaden och välfärden blivit allt mer och mer beroende av bankerna och finansieringen av investeringarna med inflationsdrivande skuldsättning med nya pengar. När vi köper något på marknaden för att använda och konsumera, så går 30 – 50 % av priset direkt över till finansmarknaden som betalning för investerarnas räntor och ränta på ränta.

När nu bankerna och investerarna av nytt kapital direkt har slagit till bromsarna för att korthusen rasar och dominobrickorna faller i den exponentiellt ökande ränteskuldsättningen, så har ju den faktiska ackumuleringen och koncentrationen av användbara saker, utrustningar, anläggningar och system knappast alls förändrats. Det är naturligtvis bara positivt att koncentrationen och undanträngningen inte ökar. Istället för att då gå omvägen över bankerna, riskkapitalisterna och valutahandlarna så kan vi istället spara minst 30 – 50 % vid varje transaktion, genom att börja med att direkt byta de redan befintliga grejerna med varandra. Gissningsvis 70 – 95 % av tiden så finns ju ändå de saker, utrustningar, anläggningar och system som redan har köpts, bara inställda i förråd, på parkeringsplatser eller bara finns där som oanvända anläggningar och system. Alla dessa grejer kan vi ju växelvis hyra ut till grannarna när vi inte själv använder dem. Inom den gemenskap som förhoppningsvis då uppstår så bör då något av de kanske svältfödda behoven av engagemang, avkoppling, tillgivenhet, förståelse, kreativitet, identitet/mening och frihet mer och mer kunna tillgodoses.

Vi bör snarast sluta att köpa nya grejer och istället börjar bygga upp långsiktigt hållbara infrastrukturella och sociotekniska system. Där det finns monterings-/uthyrnings-/demonterings-/återvinningsföretag inom varje kvarter som teknikupphandlar hållbara och utbytbara materialdelar som kan användas till mångder av olika produkter och system. Dessa infrasystem bör sedan kunna exporteraras till den övriga världen. De pengar som staten satsar bör då användas för att bygga upp sådana system.

Vad skall man säga om detta, ovetskap kanske.

Många uppenbart konsekutiva samband synes var osedda.

Självbilden bygger till exempel inte på vilken ekonomisk situation som individen befinners sig i.

Vad skall man säga om detta, ovetskap kanske.

Många uppenbart konsekutiva samband synes var osedda.

Självbilden bygger till exempel inte på vilken ekonomisk situation som individen befinners sig i.

Om du nu blir olycklig av att konsumera, utan hellre vill "prata med varandra, vara tillsammans, hitta nya gemenskaper" - men varsågod och gör det då! Vad är det med friheten och liberalismen som du menar hindrar dig? Man undrar vad det är du förespråkar mellan raderna. Förbud eller begränsningar mot att köpa saker? Statlig propaganda som ska styra folks värderingar? Din personliga intolerans och vilja att förbjuda ANDRA från att köpa fler saker än dig? Jag förstår redan var du står politiskt, men det vore ärligast om du själv sa det.

Som om folkflertalet ägnade sig åt lyxshopping. De har tvärtom svårt att få det att gå ihop.

ÄR DU FÖR ELLER EMOT TILLVÄXT?

Det gäller att ta ställning! Så onyanserad framstår denna debatt. Är inte frågan som Katarina borde ställt; har vi kanske jagat tillväxt lite mycket för tillväxtens egen skull? Både i hela vår ekonomi och i våra egna privata ekonomier.

Tillväxt må ibland vara ett medel både för lyfta fattiga länder ur fattigdom och för att uppnå våra drömmar - ibland inte. Bara tillväxt räcker inte. Det är så mycket annat som avgör - vad skapar tillväxten? Vem får ta del av den? Tillväxten i sig är varken ond eller god! Tillväxt som sådan framstår därmed inte som något annat än ett psuedomål!

Men om vi rannsakar våra dagordningar och önskelistor och där för upp det vi egentligen vill ha. Först då kan vi mäta och väga tillväxtens psuedomål mot dessa våra riktiga mål. Det kan vara att ha ett boende vi trivs i. Det kan vara tid för sina barn. Det kan vara att spela blues. Det kan vara att försöka motverka en kommande klimatkris och bygga ett långsiktigt hållbart samhällt. Det kan vara... att bara vara!

Först då kan vi uttala oss om tillväxt!

Jag förstår inte riktigt varför ni ställer er så negativt till det här. Glenn Lacrosse, de dåliga tiderna kommer vare sig vi vill eller inte, om än det är förbud hon i slutändan vill ha, så förespråkas det inte någonstans i artikeln. Det enda jag ser i den är ett försök till folk att ändra perspektivet för att inte bli nedstämda inför dessa nalkande tider.
Jag håller med att ens fundera på att dra likhetstecken mellan självmord och tillväxtfokus är oklokt, utan statistik i ryggen. Och att påstå att någonting som står för "frihet och gränslöshet" är emot "att släppa in visionerna om en annan ordning"? Det förstår jag bara inte hur det går ihop.
Detta till trots anser jag att det här är en artikel som alla kan få ut något av att fundera på. Det är ett bra budskap, om än vägen fram till budskapet är grumlig.

Politbyrån/
Ekonomiskt och ekologiskt hållbar tillväxt kan i det långa loppet knappast ske på något annat sätt, än att de flesta människor har pengar över för att i tillräcklig omfattning köpa privata tjänster. Dessa tjänster bör då utformas så att de inte på något sätt leder till att våra gemensamma ekologiska fotavtryck ökar. Ökad efterfrågan på rena tjänsteverksamheter, bör rimligen på ett naturligt sätt leda till att utsläppen minskar, när det gäller växthusgaser och annat som är naturvidrigt och ohållbart.

För att då även den stora majoriteten av inkomsttagarna skall ha dessa möjligheter (dvs. pengar över för att successivt kunna öka sin konsumtion av privata tjänster), så bör strategier utformas så att varje hushålls fasta månadsutgifter är så låga som möjligt. Precis allt och alla; människorna, naturen och de kommande generationerna, vinner i längden på att priserna och kostnaderna för maten, boendet och andra basala behov, successivt blir allt lägre och lägre. Rimligen bör alla förnuftiga människor kunna motiveras att samverka för att nå dessa mål.

re: UNO HANSSON
Du skriver "Vi bör snarast sluta att köpa nya grejer och istället börjar bygga upp långsiktigt hållbara infrastrukturella och sociotekniska system. Där det finns monterings-/uthyrnings-/demonterings-/återvinningsföretag inom varje kvarter "

Men varför ska vi bygga upp återvinningsföretag i "varje kvarter" EFTER det att vi slutat med att "köpa nya grejer"????
Självklart ska vi satsa på återvinning och niljövänlig avfallshantering och annat jox. Men det är ju för att ta hand om uttjänta prylar när vi köper nytt.
Glöm inte att vinner gör den som har mest prylar när han eller hon dör!

Jag tror inte att miljöpolitiken och klimatfrågan kommer att bli särskilt aktuell i den här ekonomiska krisen.
Snabba lösningar som att rädda ekonomin får inte kosta. Jag citerar Klas Eklund och Björn Elmbrant: "...utsläppen minskar när industriproduktionen går ner och regeringarna kan sponsra hållbar produktion för att få fart på tillväxten."
Hållbara lösningar prioriteras sällan under en ekonomisk kris. Tillfälligt är det rätta ordet. Tyvärr.

"Dags att göra upp med konsumismen"

Dags att göra upp med kommunismen?

Jonathan,
Nej hon säger inte att hon vill ha förbud men hon menar uppenbarligen en hel del saker som hon samtidigt vill kännas vid, och hur skulle hon kunna få folk att inte köpa prylar de är sugna på, annat än genom tvång?
Att man inte bör låta sig styras av plötsliga impulser och köpa en massa prylar man sedan inte får ut så mycket av, det kan jag dock hålla med om.

Tillväxt är beroende av att vi ständigt känner oss missnöjda eller Iängtar/strävar efter något vi inte har. I det samhälle vi lever utgör marknadsföringen den starkt påverkande kraften. När någon hävdar att vi är fria att välja: konsumera produkter eller lukta på rosor, ifrågasätter jag om det är sant.
Pengarna och makten att både styra och definiera det önskvärda tillståndet normalitet och "lycka"och därmed i vilken riktning vår vilja och våra val ska riktas ligger hos företagen. Skulle företagen lägga så mycket pengar på marknadsföring annars, knappast.

De flesta av oss lever i en gemenskap, ett sammanhang och vill gärna höra till, vara så kallat normala. Med det följer att vi är påverkbara. Även en stark principfast person brukar vackla när den stora sårbarheten inträder i och med första barnet och sedan rullar det på...
Det "normala" är att ständigt missnöjt granska sitt hem och sin kropp; bygga om och till, älska bananfodral, märkesjeans och shopping. Vår hjärnas beroendecentrum matas med ständiga beroendeframkallande kickar. Den sant fria viljan är få förunnade.

Med makt följer ansvar-det är dags för en helt ny ordning där företagen måste ta sitt ansvar för innehållet i och konsekvenserna av tillväxten. I det ansvaret ingår helheten; jordens befolkning och vårt jordklot.

Tom Croker. Instämmer. Nu ska jag resa till Nordkorea så jag slipper konsumismen i jul. Nej förresten! Jag ska inte köpa en resa, utan jag ska gå och lifta till Nordkorea.

OK, Lars/ Det som jag skriver är kanske lite väl kortfattat. Det som jag menar är inte precis varje kvarter eller varje by, men ändå inom varje stort användarklusters närområde. De närföretag som finns i dessa monteringshallar sysslar alltså med montering av enkelt monterbara och ytbehandlade materialdelar via generella fästelement och OEM-moduler. Produkterna är konstruerade så att samma sorts delar, fästelement och OEM kan användas till många olika produkter. De färdiga produkterna hyrs (leasas) ut till användarna inom närsektorn. Utslitna delar byts ut vid behov. De utjänta delarna sorteras och SKICKAS för återvinning med samma järnvägscontainrar som kom med de nya delarna, fästena och OEM. Närföretagen tillsammans med tusentals andra närföretag inom EU teknikupphandlar och avropsavtalar direkt med de helautomatiserade legoföretagen. Via internet så kan beställningar göras via digitaliserade "recept" direkt från verktygsmaskinerna dygnet runt. För att beskriva hela ínfrasystemet, sociotekniken och logistiken mera i detalj så skulle det nog behövas åskilliga A4-sidor.

De sista (senaste) stora svältåren i Sverige inträffade 1866 - 1868. Dvs rejäl underkonsumtion. Nu påstås vi lida av överkonsumtion. Vi måste därför ha passerat den ideala konsumtionsnivån mellan 1868 och 2008. När inträffade den? 20-, 40- 60- eller kanske 80-talet?

Glenn,
hon kan inte tvinga någon till någonting, men däremot kan hon försöka övertala, precis som alla människor försöker varje dag vid varje tillfälle, precis som hon försökt göra nu. Men mer än så har varken hon eller staten eller någon som helst annan rätt att göra. Fri vilja och allt.

De sista (senaste) stora svältåren i Sverige inträffade 1866 - 1868. Dvs rejäl underkonsumtion. Nu påstås vi lida av överkonsumtion. Vi måste därför ha passerat den ideala konsumtionsnivån mellan 1868 och 2008. När inträffade den? 20-, 40- 60- eller kanske 80-talet?

Välbärgad västerländsk tant med vänstersjal och fritt yrke känner livsleda när hon konsumerat sig själv trött.
Hon drar slutsatsen att alla andra känner likadant och att bot och lindring står att finna i att leva på grönsaker, gröt och kärlek.
Har vi hört det förut?

Krisen och den brutna tillväxten hotar familjers jobb, ekonomi
och välfärd och tanten talar om arbetslösheten som någon slags frälsning från konsumismens boja och en möjlighet för de arbetslösa att börja prata med varandra.

Katarina! Åk hem till en familj där båda förlorat jobben och muntra upp dem med ditt budskap. Upplys konsumismens fångar att de ska glädjas nu när de omsider fått chans till friare frihet och möjlighet att hitta nya gemenskaper.

Lycka till!

Till er som skriver oneliners om kommunism, Nordkorea etc, och särskilt till Glenn, som ju ibland kommenterat sakligt om andra ämnen: Hur ser ni framtiden? Ska vi tuffa på med det här tillväxtracet (i betydelsen mer fysisk produktion). Tror ni på det själva? Vet ni hur mycket BNP har höjts bara sen det lyckliga femtiotalet? Är vi lyckligare? Ok att problematisera genom att tala om tillväxt i en bredare mening, men ge fan i att börja snacka om Katarinas sjal eller om kommunism.

Hej Katarina
Det var glädjande att läsa ditt inlägg.Hade ett liknande inlägg i ÖA
för en vecka sedan utan att någon ville kommentera. Ville då även ge en lösning på problemet med arbetslöshet. Så här såd det ut::
"Vi skall vara på det klara med att krisen har både en god och en dålig sida. Den dåliga sidan med människor som blir utan jobb hör vi varje dag. Men den goda hörs sällan. Krisen är det bästa som kan hända vår moder jord. Alla konsumtionskranar skruvas åt ordentligt. Skövlingen av naturresurser minskar. Energi åtgången minskar. Förhoppningsvis köper folk mindre skräp och prylar till julklappar. Vilket leder till at sopberget krymper. Ja det finns en mängd olika fördelar, eller goda sidor med "krisen" som aldrig kommer i rampljuset. Vi måste förr eller senare vänja oss vid en ny livsstil. Ta tillfället i akt nu. Om vi drar ner på överkonsumtionen. Kanske vi kan klara oss med ETT jordklot i framtiden. Vilket innebär att vi inte behöver jobba lika mycket. Detta ger utrymme för nya jobb åt andra. Om vi inför 35 timmars arbetsvecka med mindre lön skulle fler kunna få jobb. Allt är inte mörkt. Frågan är: Vågar politikerna??"
Katarina fortsätt på din linje. Jag stöder dig helt o fullt

Joel, vad har du för stöd för utgångspunkten att själva tillväxten är problematisk? Det finns möjligtvis ett problem i form av vattennivåhöjning och dylikt, men tillväxt som sådan är enbart positivt. Den kan såklart i vissa fall medföra sekundära nackdelar, fast så är det ju med allting.
Hur man ska bli lycklig är en individuell fråga som folk äntligen börjat få upp ögonen för tack vare att vi idag börjat tänka självständigt. Detta är givetvis sunt, även om medvetenheten såklart kan ge viss prestationsångest som en sekundär effekt. Men det medför väl inte att medvetenhet automatiskt är av ondo.

Glenn, det är klart att du har rätt i att tillväxten i sig inte är negativ, om det är en tillväxt av tjänster och idéer. Och medvetenhet/kunskap anser jag nästan aldrig vara fel, oavsett vilka känslor det skapar. Men...Jag är inte välnärd på ekonomisk teori, men nog måste det enkla konstaterandet att de fysiska resurserna är begränsade betyda att vi inte kan ånga på som vi gjort? Eller anser du att alla som säger det är miljömuppar?

Katarina Bjärvall hävdar att det saknas forskningsresultat kring sambandet mellan konsumtion och ohälsa. Jag kan lugna henne med att det finns massvis med forskning och statistik: Låg konsumtion leder till minskad efterfrågan och hög arbetslöshet. Det ser vi exempel på nu, i lågkonjunkturen. Med hög arbetslöshet följer en ökning av hjärt- kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar, höjd självmordsfrekvens, ökad brottslighet och gängbildning, missbruk - av alla slag, förslumning av hela bostadsområden med mera med mera. De fattigaste - som saknar buffert på banken - far mest illa. Särskilt deras barn och ungdomar.
Jag vet att anhängare av mentalism hävdar att lycka ytterst handlar om individens livsinställning, och att man kan ”tänka bort” eller ”sätta sig över” lidandet med hjälp av en positiv och entusiastisk attityd. Denna tro lever i dag vidare inom New Age och diverse alternativ-rörelser. Personligen anser jag att det är en naiv tro, som förespråkas av människor som aldrig behövt somna hungriga. De flesta uppfattar dock denna tro som cynisk när den tillämpas på verkliga problem - exempelvis fattigdom.
Minskad konsumtion löser ingenting. Även om vi, den miljard som bor i den rika världen, blir så skuldbelagda och söndermoraliserade att vi lägger oss ned och dör i morgon dag, så löser det ändå inte miljöproblemen. Tack vare globaliseringen är det i dag mellan tre och fyra miljarder människor i så kallade utvecklingsländer som upplever en enorm standardhöjning. De är snabbt på väg mot en välfärd på samma nivå som vår, och de har inga som helst planer på att minska sin industriproduktion av miljöhänsyn. Tvärtom! De ser chansen att slippa ur fattigdom och svält, och nu har de siktet inställt på fungerande infrastruktur, alfabetisering, sjukvård, pensionsplanering och hela paketet som kommer med hög standard.
Att dra på tagelskjortan och svälta oss bort från miljöproblemen är alltså inget alternativ. Vi människor kan inte längre avstå från vår älskade och hatade teknik, vår enda chans är att lära oss att leva långsiktigt med den: att göra den miljövänlig. Det gäller för industrin att hitta miljövänliga tekniska lösningar. Det kommer de göra, om vi konsumenter - och våra valda politiker – ser till att göra miljövänlig teknik lönsam.

Joel, hade hon vänt sig emot slöseri med ändliga naturresuser, hade det varit en annan sak - men det är ju inte det hon säger. Hon säger att tillväxt och konsumtion som sådant är ont. Detta är grundlöst och osant. Det som konsumeras kan ju lika gärna vara gjort av resurser som inte är hotade, eller tjänster.

UNDERBART ÖVERKLASSPERSPEKTIV
”Nu får vi klara oss utan tillväxt ett tag, like it or not. Kanske är det dags för lite friare frihet och vidare banor än bara fram och tillbaka i shoppingstråken. Då kanske vi faktiskt kommer att må bättre än vi gjort.”

Underbart överklasspersapektiv. Människor och hushåll längre ned på samhällsstegen som inte bara ägnar dagarna åt att åka ”fram och tillbaka i shoppingstråken” kanske hade sagt nu får vi klara oss utan lön ett tag, like it or not och för dessa är givetvis problemen större men det är inget som bekymrar Katarina Bjärvall.

Den här är också fin
”Men, som det heter i tevereklamen: plötsligt händer det. Tillväxten är hux flux negativ för första gången sedan 1993. Konsumtionen minskar faktiskt. Om man just blivit varslad från Volvo är det inget man klappar i händerna åt, det förstår jag.”

Katarina känner att hon måste visa att hon känner till att människor varslats på Volvo. Men det enda hon egentligen markerar är att hon inte ser det som något större problem.

Sen talar hon väl osanning när hon säger att
”Medan Sveriges ekonomi har blomstrat har självmord förblivit den i särklass vanligaste dödsorsaken bland ungdomar.Jag säger inte att det finns ett orsakssamband för det vet ingen om det gör. Ingen i Sverige forskar på det.”
Men det finns väl massor av forskning som visar att de sociala problemen blir värre under perioden då ekonomin inte blomstrar.

Jag har förståelse för alla Socialdemokrater som känner teveksamhet för att samarbeta med miljörörelsens konsumtionskritiker.

Men det var en rolig debattartikel även om hon antagligen bara når likasinnade för jag tror inte att dom som jobbat i industrin och deltagit i rationaliseringeprogram efter rationaliseringsprogram i syfte att pressa kostnadr känner igen sig i hennes verklighetsbeskrivning enligt vilken vi jagar ”fram och tillbaka i shoppingstråken”.

Bara en rik och egoistisk cyniker kan propagera för minskad tillväxt. Om det inte vore för tillväxt och konsumtion skulle miljoner människor i Asien fortfarande svälta.

Re: UNO HANSON
Det låter jättebra det där om användarkluster, socioteknik, infrasystem och OEM-moduler som skickas till återvinning i samma containrar som en gång fraktade de nya delarna.
Men vad tycker du om nya Porsche Panamera?
Är det en produkt som ligger rätt i tiden och som kommer att sälja bra bara hjulen börjar snurra igen?

http://www.automotorsport.se/news/16291/officiell-premiär-för-porsche-panamera

"Dags att göra upp med konsumismen" Dags att göra upp med kommunismen? Signaturen Mia ställer lite retoriskt dessa mot varandra, men de är två sidor av samma mynt; "right wing and the left wing of the same bird of prey. Rovfågelns högra och vänstra vinge: materialismen. Kollektiv och/eller individuellt habegär/egoism leder i samma riktning. Jag talar inte om kampen för att överleva, att få sina grundläggande materiella behov tillfredsställda. Men därutöver vad vill vi med våra liv? Att ställa sig den frågan fungerar också på en marknad, därtill behövs inga påbud vare sig från stat eller kapital.

Här vänder man ryggen till och reser bort ett par dagar. Och då är dom där igen, undergångsprofeterna och "vad vad det jag sa nu får vi minsann ända oss!" folket. Läser texten ovan men fattar inte vad denna männsika (konsumtionskritiker?) egentligen vill säga.

"Vi kanske till och med kommer att prata med varandra, vara tillsammans, hitta nya gemenskaper, vad vet jag?" - nä just det, vad vet du med ditt "von oben" synsätt, ditt självgoda "lyssna nu på mig dumt folk för jag vet ju bäst!" blaj.

Tänk om det ändå vore så lätt att bara vi slutade konsumera skulle alla problem lösa sig så där lätt som det gör i vänsterflummarnas små hjärnor.

Urpo, skillnaden är att kommunismen är intolerant och vill upphöja den egna livsstilen till lag, medan antikommunister tvärtom anser att var och en själv ska få leva som den vill. Hur man bör leva är inte en politisk fråga, utan en filosofisk.

Glenn! Jag håller med dig jag är också antikommunist om du så vill, men materialism är ingen lösning.Det finns en marknad för bättre idéer för ett gemensamt liv på planeten. Nu har vi chansen!

Lars Johansson/ Senast som jag åkte taxi var den 15 januari 2007 därför att min sambo inte orkade gå hela vägen hem. Sedan dess har jag åkt bil 4 - 5 ggr tillsamans med andra för att delta för laget i några olika golftävlingar där det var för lång väg för att cykla. Spårvagn och färja har jag även åkt 4 - 6 ggr de senaste åren. Annars så går och cyklar jag mestadels. Själv så har jag inte kört bil på de senaste ca 12 åren. Så jag har ingen som helt intresse eller uppfattning om Porshe Panamera. Jag har aldrig haft eller åkt med eller varit intresserad av någon Porsche.

Lars Johansson/ Oj, då jag svarade visst på den första frågan utan att läsa den andra frågan. Om en produkt säljer bra eller inte beror förstås på om det är någon som vill köpa. Förhoppningsvis så blir det så få som möjligt som köper, då jag misstänker att den förhoppningsvis är så dyr så att det är ganska få som köper, särskilt om det förhoppningsvis dröjer så länge som möjligt till nästa finasnbubbla. Köps det bara ett litet fåtal av den här bilen, så är det nog andra bilmärken som gör mycket större skada.

Urpo, diskuterar du frågan hur man som individ bör agera? För jag fick uppfattningen att du (och artikelskribenten) diskuterade i vilken riktning samhället som sådant bör gå. Det var därför jag uppfattade det som att hon uttalade sig politiskt, och då krävs ju förbud, skatter, propaganda eller annat tvång, för att påverka.
Om du själv inte får ut något av "materialism" så utgår jag från att lösningen för din del är enkel, sälj TVn och datorn så slipper du detta material.

Glenn, politiska blir vi automatiskt i och med att vi uttalar oss offentligt. Däremot har jag inte krävt något, vare sig skatter eller förbud. Det här är en marknadsplats för åsikter där jag som fri individ har möjlighet att påverka andra individer. Det är så en marknad fungerar eller? Folk vill inte köpa bensinslukande bilar, alltså går bilföretag som producerar dessa dåligt och riskerar att gå i putten. Det är så en marknad fungerar eller? Folk har inte råd att köpa allt de vill ha, de lockas att låna pengar till dessa köp. När de inte har råd att betala igen lånen blir det kris för bankerna och i samhället. Här fungerar inte marknaden som den borde, men det ger oss möjlighet att tänka efter vad vi har våra liv till. Jag förespråkar inte asketism utan säger bara att vi kanske skulle må bättre om vi lade band på vårt habegär.

tycker det var en fantastisk analys kort o bra
"Dags att göra upp med konsumismen"
"Dags att göra upp med kommunismen"
i detta fall är det ju verkligen så att det är kommunismen som är boven i den ekonomiska krisen eller hur var det nu? varför kalla det för konsumism när det i själva verket bara är enkel kapitalism? kapitalism visar gång på gång på gång att den inte fungerar o fortfarande så envisas vi, o nej jag är inte kommunist.

Hörru Joel så du står på dom fina gamla röda sidan i en rättfärdig värld så skulle den gamla fina Sovjetstaten inte någon större skillnad mot NaziTyskland i stort sätt humana behandling av sina med människor
Enda större skillanaden var att man inte hade direkta dödsfabriker typ Bergen-Belsen där döden var målet . En sak till dom fina ryska ledarna behövde inte upp i någon rättegång efter kriget . Nänä dom städade ju bara upp lite bara litet anfalls krig mot Finland . Sedan om konsumisen ja vad är det i slut ändan som ger jobb .
jo att sälja och producera . nu har vi olyckligtvis lagt fabriken i Kina
men de handlar om vilkoren är och har varit otroliga .Så som huvud författarinen skriver trött på att köpa jojo har man allt och lite till o tycker att nu jävlar svensson läg ner och handla inte mer . Konsumera inte de är idealet från vänstern . Som sagt Katarina åk hem till den familjen där båda tappat jobbet jag lovar dig där är inga muntra miner folk vill jobba , försörja sig . Det är de handlar om . Var jag står politiskt inte kommunist jag är mer demokrat .
mvh

Jag personligen förstår inte varför folk måste sätta saker och ting i fack hela tiden.
Antingen är man kommunist eller kapitalist, nej jag är inget av dom jag är realist och som realist förstår jag att dagens samhälle bygger på en fantasi om att konstant handla. Detta har lett oss till den punkt vi är vid idag där vi måste konstant spendera mera för varje år som går för att hålla bubblan levande.
Problemet som dock uppstår är när våra jobb som ger oss kapitalet att handlar hamnar i kina/indien/bulgarien så ger detta oss inget att handla för. Bara titta på USA så ser man att detta har redan hänt där och är påväg till Sverige också.

Men skrik kommunist om det gör att du/ni kan leva i eran fantasi en minut längre men spelar ingen roll för snart kan du försöka tanka dina porsche som du jobbat så hårt för när bensinen är runt 100kr litern.

nba jerseys,
MBT Schuhe,
ed hardy uk,
Christian Louboutin
MBT Shoes,
pandora jewelry,
pandora jewellery,
christian louboutin shoes,
louboutin,
wedding dresses!

ugg boots uk,
ed hardy,
cheap ugg boots,
cheap ugg boots,
prom dresses,
ysl shoes,
GHD Straighteners,
GHD Straighteners UK,
mbt shoes with cheap price!
ghd Sale,
bridesmaid dresses,
ghd purple,
ugg boots sale.

the unofficial discount gucci handbag Gucci phone is plated Gucci garment bag with double-549 for cheap with 24K gold, has Gucci joy-464 the "diamond wanna be" replica gucci bag crystals and that Guc Chanel Unlimited Print Zip Top Handbag Black A46123-9322 gucci replica fake Gucci HandBags Gucci totes gucci bag Chanel Timeless Patent Leather Clutch Red A32342-9594 gucci wallet