Svenskar måste förstå att matematik är roligt

Helt rätt! Utom i ett avseende, och det gäller synen på läxor!
Det intressanta med både Finland och Japan (och Korea) är inte bara kultur och metod utan det faktum att de objektivt sett har relativt lite läxor i grundskoleåldrarna. Det är till och med så att de länder där det förekommer mest läxor får sämre resultat i TIMMS än länder med mindre läxor. ("National Differences, Global Similarities: World Culture and the Future of Schooling,", Stanford Uinversity Press, 2007)

Det saknas faktiskt starka vetenskapliga bevis för att läxor gör nytta. Slutsatsen ur läxforskningen är att yrkeskickliga och stolta lärare med bra metoder faktiskt klarar av stoffet i skolan utan att ta hjälp av hemmet. Lärare med bristande kompetens gynnas av en hög acceptans för läxor, eftersom de kan lyfta över sina brister på hemmen.
Det gynnar troligen nyfikenheten och effektiviteten i skolan också när man slipper kämpa hemma med något man inte förstår, eller lika illa, göra 15 repetitiva uppgifter man redan fattat.
Skolarbetet blir mer fokuserat när man inte längre med automatik ges hemuppgifter. Slutligen förstärks inte skillnader i förutsättningar om skolarbetet görs i skolan.

Tänk vad kul det vore med matte om man fick diskutera och resonera om den istället för att räkna sida upp och sida ner. Och sen på kvällen få visa sina föräldrar vad kul man haft under dagen i matten. Då behövs inga hemläxor för att "komma ihåg" eller "fördjupa sig".

Jag hatade matte i skolan halvsov mig genom lektionerna av leda. På komvux fick jag en fantastisk mattelärare och matte blev skitskoj, man blev stolt över sig själv när man lyckats lösa en svår ekvation. Men efter några år på universitetet med olika humaniora och samhällsvetenskapliga kurser där man till stor del lär sig att tänka själv, drar jag följande slutsats. Såvida man inte ska jobba innom nått mer avangserat tekniskt yrke han man inte det minsta nytta av mer än plus, minus, division, multiplikation och procenträkning. Att tvinga alla att lära sig komplicerade ekvationer är inget annat än slöseri med skattepengar.

Bra genomgång av problemen inom den svenska matteundervisningen och jämförelsen med mer framgångrika länder och avslöjande för den misslyckade socialdemokratiska skolpolitiken. Jag är dock övertygad om att läxor behövs. Det handlar ju helt enkelt om att befästa de kunskaper som eleven börjat erövra under lektionerna. Det kan ju aldrig vara negativt. Läxor kan ju dessutom organiseras så att de görs i anslutning till skolundervisningen om man är rädd för att vissa elever inte får hjälp hemma.

"Såvida man inte ska jobba innom nått mer avangserat tekniskt yrke han man inte det minsta nytta av mer än plus, minus, division, multiplikation och procenträkning. "
Det stämmer. Det som behövs är logiskt tänkande och problemlösning. Detta kan nu för tiden tränas genom t.e.x. programmering eller kanske dataspel, men matematik är också ett jättebra sätt, förutsatt att lärarna själva vet varför de delar ut svåra ekvationer, vilket de tyvärr inte alltid gör. Det viktiga är att eleverna får mer logiska utmaningar i skolan så att de sedan i sitt arbete och privatliv kan vara systematiska och fatta logiska beslut. Mer matematik ger lyckligare människor!

Susanna skrev: "Såvida man inte ska jobba innom nått mer avangserat tekniskt yrke han man inte det minsta nytta av mer än plus, minus, division, multiplikation och procenträkning."

Jag håller inte med - jag tror att en bra grund i sannolikhetslära och statistik skulle hjälpa de flesta svenskar.

Pär har rätt i att problemlösning och logiskt tänkande är bra att ha med sig - och det är egenskaper man inte lär sig genom att rabbla multiplikationstabeller och göra samma uppgift om och om igen utan att förstå hur saker hänger ihop. Tyvärr är det också så att det är den sortens fantasilösa undervisning som blir resultatet av att lärare är dåligt utbildade.

"Såvida man inte ska jobba inom nått mer avancerat tekniskt yrke har man inte det minsta nytta av mer än plus, minus, division, multiplikation och procenträkning."
Jag håller inte med. Problemet är att du i låg ålder inte vet vad du kommer att inrikta dig mot. Risken är överhängande att om du har svårigheter med matematiken av just det skälet inriktar dig mot andra områden, som t ex samhällsvetenskap i ditt fall. Om du hade haft en bättre mattelärare hade du kanske haft möjligheten att i allafall överväga andra utbildningar och yrkesmöjligheter.

Ja visst är det katastrof. När man tog studenten på 60-talet och var kandidat kunde man knalla upp på vilket företag som helt och plockas in som trainee. Man betraktades som en intellektuell och välutbildad person. Då trädde Palme in med normalkurvor och likriktningsprogram och alla skulle bli medelmåttiga. Det följdes upp av Ingvar Carlsson och Göran Persson. Inte så konstigt att barnen som går ut nian knappt kan lösa den enklaste ekvation.

Läxor har alltid varit, är, samt kommer att vara den viktigaste delen av inlärningsprocessen inte minst när det gäller matematik. Sluta klaga svenskar, det finns länder där man till och med får läxor under jul och påsklov!!
Sedan är det inte konstigt att matematik går bakåt i det här landet och det finns många orsaker till detta , det främsta är hur man ser på matematik. Den populäraste fråga en lärare brukar få: "vad ska jag använda det här till?" to be continued

Tyvärr blir det katastrof i samhället på sikt om kommunister och andra tycker att det bara är att sitta av tiden i skolan utan att anstränga sig. Medelmåttan och knappt det blir riktmärket och alla kommer att köra över oss. Svenska kvalitet, svensk design, Made in Sweden och alla uttryck som bidrog till att vi hade goda år tidigare, är borta borta och kommer aldrig mer tillbaks.

Problemet är att den undervisning du beskriver finns i bl.a. Japan och som har stöd i forskning och i de undersökningar som gjorts ännu inte har slagit igenom i svensk grundskola. Mycket av den undervisning som pågår i grundskolan är forfarande baserad på tyst indivuduellt räknande i undermåliga läromedel. Ignorerandet av språkets betydelse för matematiken, idén om ett rätt svar och avsaknaden av meningsfullhet och verklighetsförankring kväver barns lust och möjligheter att lära matematik. Många lärarstudenter/lärare talar om matematiken som de mest kränkade ämne de har mött i skolan. Matematiken sorterade ut de som kunde från de som inte kunde. Vilka var nog " begåvade" att koda av och anpassa sig till det mekaniska flyttandet av siffror?Kursplanen i matematik skriver så tydligt ut att all undervisning ska sträva mot att utveckla barns tilltro till det egna tänkandet! Regeringen har därför fått det mesta om bakfoten, det är inte "flumskolans" fel att eleverna presterar dåligt snarare är problemet att disciplin- och sorteringsskolans behavouristiska undervisnings idéer aldrig har släppt taget till förmån för den barnsyn och kunskapssyn som Lpo-94 präglas av! vi behöver bli bätte på att arbeta med matematik i skolan, det är vi överens om men inte hur det ska ske! Vi behöver en modern skola som går på två ben: En skola för kunskap och demokratifostran. En skola som tar barnen på allvar och som vågar se det komplexa och unika i barns lärande och som inte faller för enkla lösningar och metoder i från en svunnen tid. Vår tids utmaning är inte att välja svart eller vitt, flum eller disciplin utan att skapa något nytt utifrån våra gamla erfarenheter. Det finns en tredje väg för skolan men den väljer regeringen i att blunda för!

Erika skrev: "idén om ett rätt svar ... kväver barns lust och möjligheter att lära matematik."
Jag skulle vilja säga att matematik är det enda ämnet i skolan där det alltid måste finnas ett rätt svar. Annars är uppgiften felformulerad. Det kan förstås finnas flera sätt att komma fram till svaret, kanske är det så du menar. Det som är kvävande i matematik är detta ältande. När lilla Lisa äntligen får en aha-upplevelse och ser klart att 52-49=3, då litar vi inte på henne utan hon måste förklara hur hon har tänkt och så går hennes klarsynta stund förlorad. Idén med att det finns ett rätt svar tror jag tvärtom kan vara befriande för eleverna, som i övriga ämnen överströs av diskussionsuppgifter och "forskning" och hela tiden får höra att inget svar är mer rätt än något annat, det viktiga är att man försöker. Låt absolut inte det tankesättet hitta in i matematiken!

Förvisso är det så att en genomsnittlig svensks liv inte direkt kräver saker som differentialekvationer, integralkalkyl, flervariabelanalys och liknande.

Det vi däremot skulle vara mycket betjänta av att ha i skolan är ett starkt fokus på statistik. I princip alla politiska beslut, och i stort sett alla möjligheter att beskriva omvärlden går via statistik idag. Anledningen till att folk i allmänhet anser att statistik kan visa vad som helst är att de flesta inte kan tolka statistiska uppgifter.

Problemet med detta är att många politiker skulle se det som ett problem att man inte längre skulle kunna visa vad som helst med statistik.

Angående läxor. Läxor har faktiskt en annan enormt viktig funktion utöver att enbart vara de där extra timmarna när man lär sig. Det är även ett sätt att lära sig att studera självständigt. När man kommer till universitet och högskola består långt mer än hälften av studietiden av självstudier. Om du inte tillbringar flera timmar om dagen åt att studera själv kommer du inte att klara dig. Det är väldigt få utbildningar där de (för) få schemalagda föreläsningarna räcker för att ge studenterna allt de behöver för att klara en tenta. Detta gäller i synnerhet tekniska utbildningar som det här var frågan om. Om man kommer till universitetet efter att ha gått ut grundskolan utan att ha fått in vanan att studera många timmar hemma under veckan är chansen stor också att man inte kommer att göra det nu heller. Därför är det mycket viktigt att studenter får lära sig vikten av att lära sig på egen hand vid sidan av undervisningen.

Vad det gäller läxors goda inverkan eller ej som någon tog upp är det ett vanligt fel att man isolerar variabeln antal läxtimmar/vecka när man drar slutsatser utifrån statistisk data över studieresultat mellan länder. Någon hävdade att några länder som hade betydligt färre läxtimmar än Sverige fortfarande presterade bättre. Det har ju knappast att göra med att de studerar mindre hemma. Där finns det nog istället en väldig massa andra variabler som avgör. Nivån på utbildning, utbildade lärare, disciplin under lektioner osv.
Jag tror dock att vad som är viktigare för stunden i svensk skola än att öka antalet läxtimmar är att se till att bringa ordning tillbaka till klassrummen och lärarna mer auktoritet.

Jag håller helt med dig när du säger att ni satsar på låg- och mellanstadielärare och matematiken. De har den största makten av oss alla då de lägger grunden för elevernas känsla för ämnet. Många gånger har jag velat ha dem med när man till en elev i år 9 får ge IG och man vet att eleven aldrig fått en riktig grund att bygga vidare på. Ett bra drag var att införa nationella prov i år 3 samt en kursplan.

Damberg införa obligatorisk undervisning som ger dem en möjlighet att nå godkänt. Enligt deras erfarenhet ger sommarundervisning att sex prövningar av tio ett godkänt betyg. Tyvärr så var det endast 3.9 procent av totala antalet i 7:an till 9:an som deltog, med totalt 12 procent som inte nådde målen, med andra ord endast en tredjedel av dem som borde deltagit i sommarundervisning deltog de facto i sommarundervisningen. Detta ger förvisso en del stöd åt Margareta Pålssons argument att de som uteblir under terminerna också uteblir i sommarundervisningen.
cam balkon
alüminyum