Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

Skolan

Foto: Henrik Montgomery / SCANPIX
Jan Björklund, utbildningsminister, om Timss-mätningen:

Resultatet från matematikundersökningen är katastrofalt för svensk skola

Till slut blir inte heller eleverna bättre än sina lärare. Timss visar att många lärares kunskaper i matematik är svaga. Jag menar att det är dags att göra upp med den skolideologi som fördärvat vår skola. Det skriver utbildningsminister Jan Björklund.


Om författaren

Jan Björklund är utbildningsminister (fp).

Svenska elevers kunskaper har försämrats sedan 2003. Det visar en ny kunskapsjämförelse. Resultaten är rent ut sagt katastrofala och visar hur nödvändig regeringens omläggning av skolpolitiken är.

I somras debatterades Sveriges position i internationella kunskapsmätningar. I dag kom ytterligare en mätning. Timss 2007 visar vad många har fruktat: våra elevers kunskapsresultat har försämrats under de senaste 10-15 åren.

Det är dags att Sverige och det svenska skolpedagogiska etablissemanget börjar ta dessa utvärderingar på allvar. Trots att trenden i mängder av internationella, och inhemska, utvärderingar är mycket nedslående för Sverige som kunskapsnation tar allt för många skolpolitiker, skolforskare och lärarutbildare saken med ro.

Men nu finns resultaten svart på vitt. Skolverket redogör i sin rapport för en "signifikant nedgång" i matematik och naturorientering (NO) sedan den förra mätningen. I matematik ligger svenska elevers resultat under genomsnittet för EU- och OECD-länderna. I NO ligger vi precis på snittet. I båda dessa ämnen har Sverige allt färre högpresterande elever och allt fler lågpresterande.

Jag har länge varnat för följderna av den socialdemokratiska rädslan för kunskapskrav, studiedisciplin och utvärdering. Timss 2007 måste fungera som en väckarklocka. Det går inte längre att skylla på nedskärningar under nittiotalet - problemet är en felaktig och missriktad skolpolitik.

En granskning av matematikresultaten i Timss, genomförd av universitetsadjunkt Per-Olof Bentley, visar att elevernas felräkningar inte är slumpmässiga. De bygger snarare på att förståelsen för matematiska begrepp inte har utvecklats tillräckligt.

I allt för många klassrum blir eleverna utelämnade till sig själva och till läroboken. Det är inte en tillfällighet, utan beror på ett aktivt ideologiskt vägval. Socialdemokratiska skolministrar och progressiva pedagoger har hyllat det "elevaktiva arbetssättet". I stället för genomgångar med läraren ska eleverna söka sina egna kunskaper.

Men det fungerar inte alltid. Eleverna måste få stöd av en lärare. De behöver gemensamma genomgångar och strukturerad undervisning. Möjligheten att bearbeta begrepp och kunskaper genom att diskutera med läraren är en viktig del av läroprocessen.

Jag menar att det är dags att göra upp med den skolideologi som fördärvat vår skola. Undervisning är inte ett skällsord, utan någonting positivt. Betyg och tydliga kunskapskrav är nödvändigt om vi ska kunna upptäcka elever som halkar efter.

Till slut blir inte heller eleverna bättre än sina lärare. Timss visar att många lärares kunskaper i matematik är svaga. Det gör dem osäkra och läroboksbundna. I den nya lärarutbildningsreformen ska ämneskunskaperna få högre status. I framtiden ska alla låg- och mellanstadielärare, efter avslutad lärarutbildning, ha fått goda kunskaper i hur man lär ut matematik. Inom Lärarlyftet, regeringens storsatsning på lärarfortbildning, finns också möjlighet för dessa lärare att bredda och fördjupa sina matematikkunskaper. Under de kommande åren satsar regeringen dessutom 525 miljoner kronor på att förbättra matematikundervisningen.

Timss 2007 visar att det är dags att ompröva den skolpolitiska ideologi som varit förhärskande i Sverige sedan sextiotalet. Att ställa krav i skolan är inte att vara dum mot eleverna, att ställa krav är att bry sig.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/2485

43 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Men hur "millar" man? Är millning bara någon form av påhitt från newsmills sida för att göra intryck av intresse för artiklar eller går det verkligen att göra det? I så fall var?

Permalänk | Anmäl #1 Erik Persson, 2008-12-09, 17:42

Känslan jag bär med mig från min egen skolgång är att om man verkligen förstår någonting och tycker att det är intressant och vill veta mer, då plötsligt ska det vara slut på det roliga, och man får sitta och vänta tills de andra "kommit ikapp". Sossementaliteten är tydligen att skolan tvärtom ska vara ett arbete, en pärs, som man ska slita sig igenom. En annan viktig faktor för att få bra betyg är som alla vet fjäsk, dvs att vara inställsam, underordna sig läraren socialt, kopiera lärarens formuleringar, etc. Inte konstigt att undersökningar visar att kvinnliga elever får bättre betyg i förhållande till sin kunskapsnivå, än vad manliga får. Nä, den svenska skolan har aldrig haft funktionen att lära ut, utan att forma fogliga socialistiska samhällsmedborgare. Man klarar sig nog ganska bra även utan att kunna Hallands floder.

Permalänk | Anmäl #2 Glenn Lacrosse, 2008-12-09, 17:58

Det är mycket prat om matteläraren i klass 9A stavros som var så oerhört duktig.

Lika duktig som honom ska alla mattelärare sträva efter att bli. Hans modeller för mattedidaktik är lysande. Så lysande att Illmar Repalu ska låta eleverna utvärdera lärarna i Malmö.

Skolan han jobbar på är också erkänt bra, Rinkebyskolan där Stavros jobbar i “matteelitklassen”. Där finns också Sveriges bästa rektor som de senaste 7-8 åren åkt land och rike runt och föreläst hur bra det är på hans skola.
Samtidigt har han tjänat flera miljoner på föreläsningar han gjort på arbetstid som han får lön för.

I en artikel nyligen i DN visar att Rinkebyskolan har katastrofala problem. Hälften av niorna får underkänt i kärnämnena och där jobbar sveriges “bästa mattelärare” Stavros och hans kollega rektorn, som har gjort annat under arbetstiden.

Hela detta visar att klass 9A, hysterin kring Rinkebyskolan och upphetsen kring Stavros är ett stort skämt. Bara massa trams!

Istället visar det hur vilseledda och fel det kan bli när man pekar ut en mattelärare och en rektor som bra och sedan visar det sig bli tvärtom.

Stavros och rektorn är bra på två saker. Att visa den fina sidan utåt i media och ljuga om sanningen och att snacka massa skit!

Stavros lärarkompetens kan man också ifrågasätta!?

/Ma NO lärare på Högstadiet och mycket bättre än Stavros :)

Permalänk | Anmäl #3 Bjornen, 2008-12-09, 18:08

Inför studentexamen i den svenska skolan.

Den gamla skolan hade något man kallade censorer. En grupp personer som kontrollerade elevernas kunskaper i en studentexamination.

Vi behöver mer krav på kunskap i den svenska skolan.

Ta med Ohly,Sahlin, Björklund eller Reinfeldt ut i en sommarhage och be dem namnge tio olika blommor.

Hur många blommor tror ni att de klarar av ?

Eller kan någon av dem redgöra för vad Sveriges regenter heter sedan Gustav Vasa ?

Eller vad freden i Nystad 1721 innebar ?

Permalänk | Anmäl #4 Inför studentexamen i den svenska skolan, 2008-12-09, 18:21

"Man klarar sig nog ganska bra även utan att kunna Hallands floder."
.

TVÄRTOM. JU MER DU VET, DESTO MER VILL DU VETA.

Permalänk | Anmäl #5 Inför studentexamen i den svenska skolan, 2008-12-09, 18:22

Till viss del håller jag med Björklund. Men att skylla på socialdemokrater är helt fel. Det är en borgerlig kurs- och läroplan vi ska följa. Den skapades av bl a Beatrice Ask 1994 som skickade ut den utan några som helst redskap till oss lärare som har suttit i tusentals onödiga timmar och formulerat lokala kursplaner, kriterier och annat tjafs.

Skäms.

Permalänk | Anmäl #6 Björn, 2008-12-09, 18:39

Färdigheter i matematik ger högst begränsade fördelar i dagens samhälle. Obs. Detta är ingen värdering, det är ett kallt konstaterande.

Permalänk | Anmäl #7 Carl Johan Peterson, 2008-12-09, 18:45

Vad sägs om lite delegering? Ja, jag vet att det närmast är ett skällsord för vissa, som hellre ser likriktning och toppstyrning som eftersträvanvärt. Låt lärare vara lärare, i sina egna klassrum. Och låt rektorer vara rektorer. Ge de befogenheter att utforma undervisning lokalt. Istället för politisk detaljstyrning, sätt upp nationella mål och stärk den centrala tillsynen. Det blir alla gladare av!

Permalänk | Anmäl #8 Martin H, 2008-12-09, 19:48

Matematik ger begränsade fördelar? Kan det vara problemet? Är det samma sak med fysik och språk? Läs intellektuellt mos och dörrarna öppnas till det självdestruktiva samhällets karriärer.

Permalänk | Anmäl #9 Christer Brodén, 2008-12-09, 19:50

Men käre Carl Johan Peterson! Hur i hela friden kan man motivera att "matematik ger högst begränsade fördelar i dagens samhälle"?? Det är snarare tvärtom, om man inte fattar grundläggande matematik så kan man till exempel inte göra en bedömning om man ska gå över gatan eller vänta på bilen som kommer, förstå procentsatser - vare sig det gäller räntan på ett lån, valresultat eller sprithalten i glögg - eller berökna hur mycket medicin man kan ta. För att inte tala om att förstå kemi, fysik, biologi, ekonomi, etc, etc, etc. Då är det rätt bra att kunna lite matte. Kallare än så kan jag inte konstatera detta.

Permalänk | Anmäl #10 Martin H, 2008-12-09, 20:02

Kära Björklund!!
Citerar dig: " allt för många klassrum blir eleverna utelämnade till sig själva och till läroboken".
-Inte konstigt när 75% av lektionstiden ägnas åt att skydda elever från bråkstakar. Ibland med sin egen säkerhet som insats.
Bråkstakarna har helt enkelt för många rättigheter. Bland annat så har de rättigheten att förstöra för elever som vill lära sig. Det är dags att lärare och skola blir befriade från föräldrarollen och att föräldrarna tar en aktiv roll i sina barns liv.

"Det är inte en tillfällighet, utan beror på ett aktivt ideologiskt vägval. Socialdemokratiska skolministrar och progressiva pedagoger har hyllat det "elevaktiva arbetssättet". I stället för genomgångar med läraren ska eleverna söka sina egna kunskaper".
-Vad är ditt ideologiska val? Att beställa skräddarsydd statistik? Om vi ska ha den här debatten så får man nog påstå att du står för Plato's gamla filosofi kring skolan. Hans människosyn var ganska cynisk.

"Eleverna måste få stöd av en lärare. De behöver gemensamma genomgångar och strukturerad undervisning. Möjligheten att bearbeta begrepp och kunskaper genom att diskutera med läraren är en viktig del av läroprocessen".
-Socialdemokratiskt eller ej, som lärare så har man inte tid att hjälpa de elever som vill lära sig och de som behöver extra hjälp.
Det handlar om ekonomiska resurser samt bråkstakarnas indirekta rättighet att terrorisera och styra i klassrummet.

De nya metoder som tillkommit med dig har varit lika effektiva som en vingklippt fågel. Beslagta mobiltelefoner är väl säkert en fin tanke MEN varför får man inte stänga av de elever som förstör för de andra? För varje bråkstake så går det 15-20 elever till spillo. 15-20 elever som hade kunnat prestera bra om de fått arbeta i lugn och ro.

Att skjuta tillbaka skolan till 1800talet gör ingen utom möjligen dig glad. Men iofsg så kanske det är planen, att alliansen vill skapa en skola som indoktrinerar elever in i ett samhälle utan att ifrågasätta makthavare och system. Ett samhälle som förövrigt börjar påminna mig om inkvisationen och häxjakten.

Snälla Björklund, sluta använda skolan som ett politiskt vapen. Det stjälper dess möjlighet att jpbba långsiktigt.

Mvh
Fredric
Anti alliansen och rödgrön-röran.

Permalänk | Anmäl #11 Fredric Nomael, 2008-12-09, 20:39

Matematik syns i löne kuvertet se denna undersökning:

http://www.iva.se/templates/page.aspx?id=5565

Permalänk | Anmäl #12 Mattias D, 2008-12-09, 20:48

Jag fungerade som "skol-morfar" under några år för att hjälpa till under matte-timmar på högstadiet. Ibland gick hälften av dessa timmar åt att diskutera andra "projekt" som, t.ex. hur få pengar till skolresa, fester, godis till skolkiosken. Andra lärare kunde komma in under lektionen och diskutera uppgifter i andra ämnen. Oftast tog det också 15 min eller mer innan alla var på plats efter att först ha satt sig i bänkarna och sedan gå ut igen och hämta sina böcker i skåpen som stod i korridoren. Då detta fortsatte flera terminer och ingen ändring kunde skönjas lade jag av, trots att det var mycket roligt att kunna arbeta med tre-fyra elever åt gången i ett angränsande rum. Dessa elever har jag senare mött när de under och efter gymnasiet kommit fram och velat prata och berätta om hur det gått för dem.

Permalänk | Anmäl #13 Anders E Söderqvist, 2008-12-09, 20:59

Hehe. Ordet "färdigheter" i meningen ni så slarvigt citerar är inte där för syns skull. Tänk så det knakar, fattar ni fortfarande inte är det bara att pipa till.

Permalänk | Anmäl #14 Carl Johan Peterson, 2008-12-09, 21:10

Undersökningen rör perioden 2003-2007, en tid då folkpartiets fokus på betyg har varit tongivande för skolans arbete och för skoldebatten i stort. Om det gått sämre under den tiden indikerar det att fokuseringen på betyg kan vara en återvändsgränd ur kunskapssynpunkt.

Permalänk | Anmäl #15 Willi, 2008-12-09, 21:28

Jan,

Det finns ingen politiker som är så motarbetad av pedagogpacket som du. Människorna som vars idéer är ansvariga för de senaste 40 årens havrering i skolan är nu de som ska stå med lösningarna på problemen de själva gett upphov till. Tillåt mig att skratta.

Det är uppenbart att man inte kan bota åkomman med det som orsakade den från början, därför är vi många i den tysta majoriteten som stöder dig. Jag är själv 19 år och har nyss gått ut en dysfunktionell skola i södra Norrland, och jag säger bara till flumprofessorerna, som måste försvara sin prestige istället för att för åtgärda problemen och ta sig i kragen; välkommen till verkligheten för oss här som skolan faktiskt är till för: eleverna.

Vi behöver både krav och kärlek, i en balans. Men att svika alla elever, oavsett hur högt de siktar genom att vara slappa och låta den här utvecklingen fortsatta har varken Sverige eller landets elever råd med. Jan, agera.

Permalänk | Anmäl #16 Ahlqvist, 2008-12-09, 21:47

Till Bjornen... Ojdå! Vilken sida vill du vi ska se av dig? Det lyser väl en hel del avund i den texten ocj omkring dig också! Du är tydligen behörig också... Stavros kompetens talar nog för sig själv. Jag har elever på gymnasiet i ÅK2 som inte har några kunskaper med sig från grundskolan. De klarar inte Matte A trots att de haft tre terminer på sig! De allra enklaste uppgifterna klarar de inte. Och det värsta, och här ÄR grundskolan ansvarig; De har ingen som helst studieteknik med sig från grundskolan! De vet inte vad anteckna etc är, än mindre att de kan komma utan böcker etc. till en lektion. "Jo men jag behövde ingen bok i nian..." är kommentaren. Vad GÖR grundskolelärarna (inte alla, kanske, men alltför många!) på sina lektioner? De ser i alla fall inte till att eleverna får möjlighet att lära sig nåt! Det har jag OTALIGA bevis på. Ett annat sådant bevis ör ju att IV-programmet är mycket stort på många gymnasier. Dit kommer elever UTAN kunskaper i Ma-Eng_Sve och ett läsår sedan är de godkända! PYTTSAN; de kan inte ett skvatt mer än när de började på IV. De är bara kvalificerade för Korridor-programmet, inget annat! När de sedan kommer in på t.ex HP kan de absolut inget mer än när de började på IV!! Detta står jag för. OK, det finns bra exempel på lärare, men de dåliga är alltför många! Jag är vik. obehörig lärare med näringslivserfarenhet och engagemang, vilket inte kan sägas om många av mina kollegor som är behöriga och har gett upp! Vilken lärare fungerar bäst? Fråga eleverna!

Permalänk | Anmäl #17 iv-kåpe, 2008-12-09, 23:56

Inför studentexamen i den svenska skolan.

Permalänk | Anmäl #18 Inför studentexamen i den svenska skolan, 2008-12-10, 00:27

Jag är inte alls förvånad över TIMSS-mätningen utifrån de erfarenheter jag har från mina barns skola. Under många år har skolans fokus varit riktat mot att se till att ingen "halkar efter" i skolan och att alla som har det svårt i skolan skall mötas på den nivå de befinner sig på. En hedervärd inställning som också varit politiskt sanktionerad. Dessvärre har det medfört att så kallade "starka" elever har förbigåtts. Jag har en son som förstod och kunde räkna procenttal redan i årskurs ett. Jag belyste det för skolan och betonade även vikten av att även han måste få utmaningar och möjlighet att utvecklas från sin nivå. Skolan/läraren visade ingen som helst förståelse för situationen och anpassade överhuvudtaget inte undervisningen till hans nivå. Nu går han i årskurs sju och först nu får han möjlighet att, på egen hand, sträva vidare genom att räkna vidare i högre årskursers böcker. På vägen har han dessvärre tappat en del av glädjen i matematiken.

Permalänk | Anmäl #19 Catta, 2008-12-10, 10:00

Tycker att kunskaper i matematik är klart överskattade. Stora delar av kursen är så ambitiös att de flesta elever inte har någon användning av kunskaperna senare i livet. Det fattar eleverna. Men inte Björklund.
Uppgradera istället ämnen som historia, samhällskunskap och svenska (inte minst med tanke på alla journalister som misshandlar svenska språket).
Svensk pedagogik har som förutsättning att lära eleverna kritiskt självständigt tänkande. Detta plus att vi har som mål en generell välfärd, där alla är lika mycket värda. Sådana mål finns inte i auktoritära odemokratiska länder som Sydkorea, Japan, USA eller England. Eller Finland? Hur många nobelpristagare har det landet producerat? Hur många invandrare finns det i Finland?
Tänk lite. Björklund pratar mycket, bollar med siffror som stöder hans egna teser, men gör inget. Han är en "lame duck".

Permalänk | Anmäl #20 jan sandström, 2008-12-10, 10:09

Är inte matteämnet oerhört överskattat? Det fattar de svenska skoleleverna. Men tydligen inte Björklund.
Jan Sandström, FM

Permalänk | Anmäl #21 jan sandström, 2008-12-10, 10:11

BUU!

Permalänk | Anmäl #22 jan sandström, 2008-12-10, 10:13

Jag kan inte annat än ge dig rätt, jan sandström. När du skriver att USA och England är odemokratiska och auktoritära avslöjar du nämligen att du är i ett stort behov av undervisning i historia och samhällslära. Dina kunskaper om Finland är det heller inte mycket bevänt med. Dagens Finland, som blev rikt på en genration tack vare satsningar på kunskap, är ett anmärkningsvärt öppet samhälle för invandrare ( i motsats till det tidigare fattiga Finland). Men hur skulle du sandström ha kunnat känna till detta, eftersom din världsbild bygger på ytligt tyckande utan faktakunskaper (vi får åtminstone hoppas att du lärt dig matematik i stället)

Permalänk | Anmäl #23 Holmberg, 2008-12-10, 10:59

Undersökning pekar på att eleverna gör fel eftersom det inte lär sig hur man skall tänka eller angripa ett matematiskt problem. Jag är extremt skeptisk till att man får bukt med detta problem genom hårdare disciplin, mer mätningar eller fler befogenheter till lärare. Åtgärder som Björklund förespråkar. Dessa idéer fostrar endast personer som inte tänker själva utan endast gör som de blir tillsagda.

Vad som behövs är fler lärare och mer pengar till skolan, så att lärarna kan ägna sig åt eleverna på individnivå och hjälp dem i deras utveckling. Tveksamt om Bjröklund och gänget är intresserade av att öka anslagen till skolan. Det är enklare att skylla på bristande disciplin och kräva tidigare betyg.Det tragiska är att våra barn blir lidande av denna kortsiktiga och populistiska skolpolitik.

Permalänk | Anmäl #24 Mathias Duell, 2008-12-10, 11:15

Markligt att det fortfarande finns politiker och varldfranvanda larare som tror att en flummskola utan vare sig krav pa kvalite eller kunskap kan leda till annat an katastrof. Lyft blicken och fraga er var pengarna kommer ifran for att betala en fungerande vallfard. Om ni liksom manga elever tror att pengar kommer ifran sedelpressar i Stockholm sa ar det dax att soka nagon kvallskurs pa komvux och lara nytt.

Permalänk | Anmäl #25 Robert , 2008-12-10, 12:14

Den skola min snart 18-åriga son går i är inte ett smack sämre än den jag gick i, och den skola jag gick i var inte ett smack sämre än den min pappa gick i. Tvärtom. Och om det nu skulle vara så att dagens unga är aningen sämre på matematik än sin föräldrargeneration så vägs det med råge upp av att de är betydligt bättre på främmande språk än i princip alla ungdomar i världen och att dom är mer vana med det skrivna ordet än någon generation tidigare. (Mer den nya teknikens förtjänst än skolans, men ändå.)

Permalänk | Anmäl #26 Carl Johan Peterson, 2008-12-10, 13:45

Jan, du är fel ute i fråga om vad som är skolpolitikens domän och vad som är lärarprofessionens. När du talar om hur undervisningen ska gå till gör du som utbildningsministrarna i de minst utvecklade u_länderna, går in med micromangament från centrum till periferin. I utvecklade liberala demokratier sätter man sin tilltro till professionell integritet hos lärare. Om du anser att det finns brister i lärares kompetens så finns det politiska medel att ta till men att uttala sig om hur undevisningen ska läggas upp blir löjligt. Jag har gjort mer än tusen timmars klasssrumsobservationer i Sverige, andra europeiska länder, afrikanska och asiatiska länder i studier av faktorer som avgör stoffurval och upplägg av undervisningen. I utvecklade länder där man har en professionell syn på läraryrket är det ganska stora skillnader i undervisningsrepertoaren, särskilt i svagt klassificerade och inramade ämnen. Vissa föredrar en frontal katederundervisning och andra föredrar mer elevaktiva och undersökande arbetssätt. Båda kan vara riktigt dåliga så att de förstnämnda går över huvudet och inte fångar några öron och de sistnämnda kan bli rena tidsfördrivet. Båda kan leda till lärande och utveckling. I båda fallen krävs då att läraren vet vad eleverna kan och vet och med förankring i det kan flytta över gränsen till som de ännu inte kan och vet (träffa den proximala zonen). Då måste frontalundervisningen vara väldigt systematisk, kul och väl planerad och det undersökande kopplat till sytematik, metod, källkritisk skolning etc. Att koppla den ena eller den andra metoden i sin misslyckade form till ett visst parti är en billig retorik som inte är acceptabel från en skolminister.
Om du anser att det finns brister i lärarnas professionalitet till den grad att skolminstern ska tala om för dem hur de ska undervisa, då finns det bara ett liberalt recept (jag är medlem i Fp_liberalerna). Det är att skriva in professionalietskraven i examensordningen för lärarexamen och sedan låta lärosätena nå dit med sinakademiska frihet på det sätt de finner bäst. Sedan är det Högskleverkets sak att se till att de håller standarden. För att detta ska fungera krävs också att yrket görs attraktiv så att vi får en positiv rekrytering. Att arbeta med det är din viktigaste uppgift för de problem som finns kan alla kokas ner till rekryteringsfrågan.
Göran Linde

Permalänk | Anmäl #27 Göran Linde, 2009-07-09, 20:07

Ingen som tänkt på att skolans ämnen faktiskt har blivit mer avancerade och mycket svårare sedan 1990? Tänker speciellt på mattematiken då.

Men om vi ligger lite halvbra med i EU MED en s.k. "betygsinflation" i Sverige så behövs självklart något göras.

Man borde dock påminna alla att det lättaste sättet att lära sig är att ha roligt och inte behöva stressa sig genom saker och att få stora krav på sig.

Permalänk | Anmäl #28 Gabriel, 2009-09-28, 14:36

En inplastad informationslapp i mitt barns skola innehåller icke mindre än totalt fem särskrivningar, fördelade på tio rader text. Det ni! Vem är det som författat texten? Är det rektor? Är det en av lärarna? I vilket fall är det ju katastrofalt. Hur ska barnen kunna lära sig något vettigt när kunskapsnivån är så låg hos personalen? Den här debatten handlar inte om utantillkunskap som årtal och kungar, utom om viktiga färdigheter som hantering av skriftspråket och förståelse för matematiska begrepp.

Permalänk | Anmäl #29 NN, 2009-09-28, 21:31

#28
Matematiken är inte mer avancerad idag än 1990. Allt man lär ut i matematik upp till gymnasienivå är ungefär 300-400 år gammalt.

Matematiker som Lagrange, Leibniz och Newton som bidragit till kunskapen om derivator och integralkalkyler levde på 1600- och 1700-talet.

När jag började på KTH 1979 fick vi börja med en tvåveckorskurs för att komma upp i 60-talselevernas nivå. Det kändes inget vidare. Idag ligger eleverna betydligt längre efter när de kommer ut från gymnasiet, så nivån har sjunkit rejält på 30 år.

Permalänk | Anmäl #30 Ingemar, 2009-09-29, 16:56

Björklund

Du tar oss tillbaka ett steg medan världen går framåt. Lärarna talar om dig som den mest okunniga skolministern som Sverige haft. Både på Universitet och i den vanliga gymnasiumskolan.

Permalänk | Anmäl #31 anonym, 2009-11-21, 04:53

ag har försökt att i min artikel "Reflektioner kring gymnasieskolan" (Newsmill 20091001) beskriva bakgrunden till det nuvarande kursutformade gymnasiet. Min slutsats där var att detta gymnasium var ett misslyckande. Efter att den senaste matematikundersökningen som refereras ovan så framstår min slutsats som ett understatement - det lutar snarare åt ett fiasko. Det var dock politisk enighet kring denna utformning som kom till under Beatrice Asks tid som skolminister. Lars Björklund kan nu agera genom att ge tydliga direktiv till skolverket. Vad krävs då? Det viktigaste måste vara att matematikkurserna anpassas till respektive program. Att låta alla elever börja med samma kurs oberoende av intresse var en dålig ide vilket många med mig insåg redan vid reformens införande. Om kurserna programanpassas så kan antalet matematikkurser minskas från fem idag till kanske tre. Ämnet fragmentariseras mindre och eleverna slipper en del av betygsstressen. Vidare så kan man skapa två överbryggande kurser, en mellan SE-programmet (samhälle och ekonomi)och NT-programmet (naturvetenskap och teknik) en mellan Y- program och SE-program. Detta skapar också en logisk komvux struktur. Jag hoppas LatsBjörklund håller med om att införandet av yrkesprogram gör att komvux blir ett nödvändigt komplement till gymnasiet. Annars är vi tillbaka i den sämsta av världar, där ett beslut i 15-årsåldern kan hindra en människa att bedriva högskolestudier längre fram i livet - för kom ihåg- när viljan finns kan alla nå goda studieresultat.

Permalänk | Anmäl #32 Ulf Djupedal, 2009-12-09, 18:33

I vilket fall är det ju katastrofalt. Hur ska barnen kunna lära sig något vettigt när kunskapsnivån är så låg hos personalen? Den här debatten handlar inte om utantillkunskap som årtal och kungar, utom om viktiga färdigheter som hantering av skriftspråket och förståelse för matematiska begrepp.
club penguin cheats

Permalänk | Anmäl #33 hankjmatt, 2010-04-24, 01:36

Visst, alla vill vi väl att resultaten i matematik och naturvetenskap ska bli bättre, men din alarmistiska ton och ditt sätt att använda skolan som vapen mot tidigare regeringar är motbjudande. Jag är själv medlem i Fp-liberalerna och anser som liberal att det är inom professionen och den forskning, reflektion och professionsutveckling, som man ska avgöra hur lärare ska undervisa. Om man tycker att skolministern ska avgöra det, då bör man inte kallas sig liberal. Den progresseivistiska tradition som du angriper är en direktimport från USA, där John Dewey var förgrundsgestalten. 1946 års Skokommissions slutbetänkande är ett eko av John Dewey och William Kilpatrick och deras inspiration var amerikansk liberalism, demokratiteori och den pragmatiska filosofin. Progressivismens idéer har en hegemoni i skolan i alla utvecklade liberala demokratier och är inte någon socialdemokratisk uppfinning.
At TIMMS-resulaten i svenska skolan försämrats bör vi ta på allvar, även om vi inte ska vara okritiska till hur TIMMS-uppgifterna formuleras och matchar vissa länders kursplaner mer än andras. De som de inte matchar kan ha andra stora poänger i sina kursplaner. Men OK, låt oss godta att det inte går bra i matte och No i Sverige. hus ska vi diagnoticera problemet? Ska vi skylla på tidigare regeringar och på progressivismen i allmänhet? eller ska vi söka efter verkliga orsaker? De ungdomar som går ut från gymnasieskolans No-program och har fallenhet för mate och No. De söker sig inte till lärarutbildningen. De har så många andra alternativa och mer attraktiva karriärvägar att gå. Vi får därför alltför få lärare i matte och No som har uppfyller de krav i ämneskunskaper som lärarubildningen föreskriver. Det är SO - lärare "med intresse för naturvetenskap" som står för en betydande del av undervisningen. Det är alltså inte lärarutbildningen eller tidigare skolpolitik som är problemet, utan det är ett rekryteringsproblem och regeringen ska angripa det som ett sådant, inte bara utnyttja problemet för billig propaganda..
Göran Linde

Permalänk | Anmäl #34 Göran Linde, 2010-06-04, 15:02

replacement laptop battery manufacturer and replacement laptop adapter manufacturer.

IBM laptop battery supplier and IBM laptop adapter supplier.

ACER laptop battery supplier and ACER laptop adapter supplier.

Permalänk | Anmäl #35 healthelectron, 2010-07-01, 02:35

I vilket fall är det ju katastrofalt. Hur ska barnen kunna lära sig något vettigt när kunskapsnivån är så låg hos personalen? Den här debatten handlar inte om utantillkunskap som årtal och kungar, utom om viktiga färdigheter som hantering av skriftspråket och förståelse för matematiska begrepp. percy jackson | the karate kid download | she's out of my league download | killers download | predators download | valentine's day movie download | inception download | download shrek forever after | download sex and the city 2 | toy story 3 download

Permalänk | Anmäl #36 Joe, 2010-07-14, 13:31

Things that really impressed me in this article. video izle We develop these things ourselves as we learn to read, teach.. mp3 dinle Some things maybe we'll stay ahead of these articles and describing them children living in the future. porno izle I would like everyone, but everyone in the world you read, you read that mentality developing. Could think of. youtube Admin gives us things like thank you very contribution.

Permalänk | Anmäl #37 semihs, 2010-07-14, 20:03

Visst, alla vill vi väl att resultaten i matematik och naturvetenskap ska bli bättre, men din alarmistiska ton och ditt sätt att använda skolan som vapen mot tidigare regeringar är motbjudande. Jag är själv medlem i Fp-liberalerna och anser som liberal att det är inom professionen och den forskning, reflektion och professionsutveckling, som man ska avgöra hur lärare ska undervisa. Your website is very informative and impressed me much.looking forward to more .walk in tub how do you think of it?walk in tubs I am going to get one for youwalk in baths it is one great gift for your parentswalk in bathtubs today I find new thing likesafety tub is it really useful?vasche con porta I am testing it and getting resultvasca per disabilithe result is greatbaignoire à porte no leakagebaignoire avec porte just like what it sayBadewanne mit Tür safety is the most importantVasche per Disabiliindependent living ,isn't it good?Vasche per Anziani e Disabili

Permalänk | Anmäl #38 wak in tubs, 2010-07-18, 15:04

med en större befolkning kan bli förödande. Inflation kan göra chanel chanel
länga det i papperskorgen. En minskad världshandel utöver detta kan gucci gucci
änder som har naturresurser och inte dela med sig i onödan till hermes hermes
länder söderut. Den svenska militära louis vuitton louis vuitton
militär betydelse. Att driva en lekstuga lån discount handbags discount handbags
slösaktiga och aggressiva designer handbags designer handbags

Permalänk | Anmäl #39 k247br, 2010-07-26, 02:25

The time during which people think it is ugly to wear a pair of glasses on their faces has gone away from today's fashion trends. Because everyone has a different opinion and style,many different eyeglasses or sunglasses need to be designed in order to supply the market with affordable and appealing spectacles. Firmoo.com is such a online store to provide you the most satisfying inexpensive glasses, like, prescription glasses cheap, prescription sunglasses, rimless eyeglass frames, bifocal reading glasses, prescription sports eyeglasses, 15 dollar glassesetc. they are with super quality, attractive exterior and low price. They can enhance your reading and your charm at low cost. Shopping eyeglasses and sunglasses here, you can enjoy the warmest customer services as well. More info: http://daianna.podbean.com/

Permalänk | Anmäl #40 kohee, 2010-07-29, 07:37

Thanks
cam mozaik
film izle

Permalänk | Anmäl #41 aamert, 2010-08-07, 04:31

Jadu Jan.

Nu har du haft ansvar för skolpolitiken i fem år. Nu ät det du som ska visa resultat men det gör du inte.

Jag föreslår kvarsittning.

Permalänk | Anmäl #42 Anders Olsson, 2011-09-26, 14:15

Damberg införa obligatorisk undervisning som ger dem en möjlighet att nå godkänt. Enligt deras erfarenhet ger sommarundervisning att sex prövningar av tio ett godkänt betyg. Tyvärr så var det endast 3.9 procent av totala antalet i 7:an till 9:an som deltog, med totalt 12 procent som inte nådde målen, med andra ord endast en tredjedel av dem som borde deltagit i sommarundervisning deltog de facto i sommarundervisningen. Detta ger förvisso en del stöd åt Margareta Pålssons argument att de som uteblir under terminerna också uteblir i sommarundervisningen.
cam balkon
alüminyum

Permalänk | Anmäl #43 epoksii, 2012-07-07, 23:30

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.