Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Mobbning

Under vårvintern har mobbning diskuterats alltmer. Växer problemet och vad ska man göra åt det? Läs (20) Skriv

Incidentberedskapen

Sverige saknade incidentberedskap när ryska flygplan övade mot svenska mål under påskhelgen. Läs (8) Skriv

Politik och PR

Aftonbladet har i en serie reportage granskat relationen mellan pr och politik. Är kritiken befogad? Läs (1) Skriv

Skolan

Foto: Scanpix
Oskar Jerrstedt om Skolan

Flumskolan orsak till att eleverna inte klarar matten?

Flumskolan håller Sverige i ett järngrepp. Enligt Jan Björklund uppstod den redan på 60-70-talet, men av någon anledning har de mätbara försämringarna visat sig först från slutet av 90-talet. De försämringar i kunskapsnivå som redovisas av Skolverket nu, är i jämförelse med tidiga 90-talet. Så först var det tydligen 20-30 år av flumskola innan det uppstod några försämringar.


Om författaren

Författaren är utbildad grundskollärare i Ma/No och har 12 års erfarenhet som lärare på högstadiet och i gymnasiet, var av fem år i en av de större friskolekoncernerna.

Det här kan ju tyckas märkligt. Vi som fortfarande tror på orsak och verkan tycker emellertid det är relevant att fråga sig vad det finns för skillnader mellan den skola vi hade för 10-15 år sedan och den skola vi har idag. För något måste ju ha hänt, eftersom det finns en mätbar skillnad i kunskapsnivå. Orsak och verkan. Små förändringar, så som större klasser och förändrad lärarutbildning (med mer ämnesstudier) har visserligen skett, men det räcker knappast som förklaring.

Det visar sig att det finns två enorma skillnader mellan den skola vi har idag, flumskolan, och den skola vi hade för 15 år sedan. För det första Lpo94, den nya läroplanen som trädde i kraft 1994, där vi gick från relativa sifferbetyg till målrelaterade betyg med IG, G, VG och MVG. För det andra friskolereformen som genomfördes av den borgerliga regeringen 1992 (utan nämnvärt mothugg från oppositionen ska tilläggas) och som innebär att vem som helst som kan teckna juridiska avtal (t.ex enskild firma), utan någon som helst utbildningserfarenhet, får starta en vinstdrivande skattefinansierad skola.

I vårt nuvarande betygssystem gäller kunskapsmål. Stoffet på vägen dit är inte det viktiga, det är målet som räknas, förståelse och slutsatser. Eftersom stoffet inte är målet behöver man inte heller i målen säga vilket stoff som krävs för att uppnå målet. Det är individuellt. En elev kan ju vara bra på tex engelska av fler skäl än undervisningen i skolan. Här finns alltså en möjlighet till flexibilitet i den undervisningstid en elev behöver för att uppnå ett mål. Att mängden stoff eleven tillgodogör sig, och den övning eleven får, är direkt avgörande för elevens möjlighet att "kunna dra egna slutsatser" eller "kunna värdera och jämföra", vilket är vanliga formuleringar i läroplanen, kan skolor bortse ifrån och ändå hävda att de följer läroplanen.

När regeringen 1992 drev igenom friskolepropositionen förändrade man även den garanterade undervisningstiden. Från att ha varit 2500 lektionstimmar á 60 min för en gymnasieutbildning på 2500 poäng, sänktes undervisningstiden på ES, SP och NV-programmen till 2180 timmar. Illa nog kan tyckas, men vad värre är försvann den självklara kopplingen mellan undervisning och poäng. Eftersom det inte längre är reglerat hur många undervisningstimmar en 100-poängskurs ska innehålla blir resultatet att mindre nogräknade skolor ytterligare kan dra ner tiden tillsammans med lärare utan risk för anmärkningar från skolverket. Med formuleringar som elevstyrd, individanpassad, workshop eller frihet i tid och rum, "erbjuder" skolan undervisning utan att behöva hålla den.

Eftersom man för Skolverket kan motivera att eleven kan uppnå målen på andra sätt än genom lärarledd undervisning, gör dessa två förutsättningar det möjligt för skolor att spara pengar genom att helt enkelt ha mindre undervisning. (Det är förresten skälet till att det är så populärt att starta friskolor). Nu är det ju nämligen inte längre reglerat hur mycket undervisning som krävs i ett visst ämne. Tidigare var det svårt att trixa, på gymnasiet gällde 1 timme = 1 poäng. För Engelska A 100 poäng gällde 100 timmar. Det gäller inte längre och idag ligger undervisningstiden vanligen mellan 40-80 timmar.

Det här är det verkliga skälet till försämringarna sedan mitten av 90-talet och skälet till att Skolverket idag kan rapportera att svenska elever har blivit ännu sämre på matte och naturkunskap, enligt den senaste TIMSS-undersökningen, jämfört med den som gjordes 2003.

Dagens flumskola, Jan Björklund, är inte ett arv från 70-talet, den infördes i början på 90-talet.

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/2492

7 kommentarer I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Detta är ett lysande inlägg i debatten om skolan! Jag blir så glad, att jag nästan ramlar bakut på kontorsstolen! Jerrstedt har egentligen redan sagts vad som behövs sägas i denna fråga, men dessa saker kan inte upprepas för många gånger!

Hur kan någon INTE se sambanden mellan (a) flytten av ansvaret för skolan från staten och till kommunerna, (b) genomförandet av skolpengsreformen (och därmed konkurrensutsättningen av skolan) och (c) uppluckringen av ramarna för elevernas undervisningsrätt?! Tre i sig illasmakande ingredienser, kryddade med honnörsord som ”frihet” och ”flexibilitet”, som tillsammans bildar en veritabel giftsoppa för svenska skolbarn att glupa i sig! Inflation och utarmning är priset vi betalar för idiotin!

Ett tydligt exempel på konsekvenserna hittar vi i skillnaderna mellan betyg och andra resultatmätningar. Idag har vi högre betygssnitt än någonsin bland svenska gymnasieelever, samtidigt som resultaten rasar i bland annat jämförande studier i matematik (internationellt) och läsförståelse (över tid inom Sverige)? Den som tror att skolorna idag konkurrerar med "kvalitet på undervisningen" är lurad!

Permalänk | Anmäl #1 norre, 2008-12-10, 02:38

Vi kan även se österut till våra grannar finnarna som ständigt briljerar i undersökningar som denna. Hemligheten är lika enkel och genial som den verkar vara svår för våra politiker att begripa.

I Finland är läraryrket ett statusyrke. Dubbelexamen krävs (ett i undervisningsämnet och ett i pedagogik) och lönen är bra.

Jag håller fullständigt med att de strukturella skillnaderna har påverkat skolan mycket negativt. Men jag tror också att läraryrkets statustapp är en stor del av problemet. Lärarhögskolan har idag en av de lägsta intagningspoängen av svenska universitets och högskoleutbildningar. De som söker till lärare kommer antingen inte in nån annan stans på grund av sina låga betyg eller så har de på allvar ambitionen och drömmen att hjälpa skolbarn. I det senare fallet är jag rädd att denna gnista snart kommer falna i en skolvärd där kunskap är ett skällsord och "elevstryrning" gör att varje lektion blir en lekstuga. Att dessutom inte få lön för mödan förbättrar ju inte situationen.

Permalänk | Anmäl #2 Nina, 2008-12-10, 11:53

Hög tid att ett faktaunderlag redovisas. Det är med andra ord besparingar som är flumskolans verkliga orsak. Och värre lär det bli med nuvarande ekonomiska situation. Jan Björklund avklädd.

Permalänk | Anmäl #3 Peter Ingestad, 2008-12-10, 20:01

Väl talat!
Jag gick för ett antal år sedan själv ut gymnasiet med betyg i den absoluta toppen av skalan och har tydligt sett de negativa verkningar de nämnda reformerna haft på skolan. Sett hur kunskapsnivån kraftigt fallit, hur inflationen i betygssystemet växt till ett enormt problem och hur friskolor invaderat kommunerna. Oskar Jerrstedt sätter träffsäkert fingret på problemet, en förmåga många i det politiska Sverige tycks sakna.

Friskolor, det "nya" betygssystemet samt Jan Björklund med sin långt ifrån verklighetsförankrade retorik är det största hoten mot den svenska skolan.

Permalänk | Anmäl #4 Anton, 2009-01-09, 01:14

Briljant!!
Det mesta är redan sagt - men glöm inte att utveckla begreppet "individanpassade lärstilar". Det är ett påfund som dök upp med LpO-94, då vi lärare fick veta att alla elever hade en egen lärstil, och allt skulle individanpassas. Med "individens frihet" som ledstjärna har vi under två decennier genomlevt att allt fler elever får svårt att klara kollektiva uppgifter. Det kollektiva är fult, usch, usch, individen är alltings rättesnöre.

Och mycket riktigt har vi begåvade elever på gymnasiet som inte kan ta den enklaste instruktion - om den inte ges direkt till personen.

I stället för att hjälpa eleverna på individnivå har lärarkåren blivit curlare - betjänter som tar ansvar för elevernas vardag. Och då är det inte så svårt att förstå att det egna ansvaret brister så fort plugget tar emot. Speciellt när skolan lagt ut en del av tiden som a-tid, egenplanerad tid, elevtid, studier, min tid, pluggstuga, stugtid eller andra hemsnickrade beteckningar på den tid som eleverna förväntas sitta i skolan utan lärare.

För att skolan måste spara och lärartiden tog slut....

Permalänk | Anmäl #5 Carpe Diem, 2009-08-22, 12:06

Glöm inte den långa eftersläpningseffekten!

När Arwidsson enligt sitt Östtyska föredöme byggde flumskolan så sparkades inte de gamla lärarna ut.Det blev en sakta utdöende del av lärarkollegierna.Jag Gick i skolan från 1966 och upplevde väldigt tydligt konflikten mellan ämneslärarna på högstadiet.De ny utexaminerade majongbrallorna raderade den respekt för ämnena som de äldre lärarna höll hårt på.En tydlig brytningstid mellan kunskapskolan och flumskolan.Det tar tid innan förändringarna får fullt genomslag. Lärarhögskolan blev ett politiserat missfoster helt enligt DDR Arwidssons och sossarnas modell.Skolan skulle "uppfostra" eleverna,inte föräldrar.Makten över barnen och deras "sociala träning" inför sitt liv i den socialstiska statens tjänst var det proriterade målet.

Må salte fan ta sossarna för deras svek av en hel generation skolbarn! Det kommer tyvärr ta lång tid innan förbättringarna verkligen syns.

Permalänk | Anmäl #6 Tjenamoss!, 2009-11-19, 00:21

Damberg införa obligatorisk undervisning som ger dem en möjlighet att nå godkänt. Enligt deras erfarenhet ger sommarundervisning att sex prövningar av tio ett godkänt betyg. Tyvärr så var det endast 3.9 procent av totala antalet i 7:an till 9:an som deltog, med totalt 12 procent som inte nådde målen, med andra ord endast en tredjedel av dem som borde deltagit i sommarundervisning deltog de facto i sommarundervisningen. Detta ger förvisso en del stöd åt Margareta Pålssons argument att de som uteblir under terminerna också uteblir i sommarundervisningen.
cam balkon
alüminyum

Permalänk | Anmäl #7 epoksii, 2012-07-07, 23:32

Kommentarsfältet är stängt på denna artikel.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

annons:
annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Newsmill är en del av TV4-gruppen.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill till TV4 News

 Nyhetsbolaget, som bla producerar Nyheterna i TV4 och TV4 News tar över Newsmill. För våra ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.