Mycket snack och lite verkstad

På Newsmill den fjärde december försöker Christoffer Fjellner (m) blanda bort korten om det politiska ansvaret för svensk fordonsindustri. Den moderatstyrda svenska regeringen har fortfarande inte presenterat några konkreta förslag för att stödja svensk fordonsindustri i den kris som den nu befinner sig i. För den som verkligen bryr sig om Volvos framtid finns det alltså mycket att kritisera. Fjellner skriver inte ett enda kritiskt ord om regeringens passivitet. Istället försöker han framställa sig själv som Volvos räddare och beskyller oss socialdemokrater i Europaparlamentet för att svika svensk bilindustri.

Socialdemokraterna har, till skillnad från den moderatstyrda regeringen, presenterat ett stimulanspaket för just investeringar i svensk fordonsindustri. I paketet ingår ett nytt utvecklingsbolag för spetsteknik (100 miljoner), ny satsning på säkerhetsforskning (100 miljoner), tidigarelagd fordonsforskning (250 miljoner) och 6 000 korta vidareutbildningar inom bilindustrin (145 miljoner). Totalt innebär det 595 miljoner kronor för att stärka den svenska bilindustrins konkurrenskraft.

Utöver detta investerade socialdemokraterna redan i sitt förslag till budget tidigare under hösten nya fordonsforskningsprogram (500 miljoner), miljöbilspaket (bilskrotningspremie 40 miljoner, förlängd miljöbilspremie 425 miljoner, biogasutbyggnad 240 miljoner) samt spetskompetenssatsning (20 000 platser 2 miljarder).

Fjellner är mer än välkommen i arbetet med att påverka den svenska moderatstyrda regeringen att ställa upp bakom de här förslagen.

Jag har i likhet med Fjellner länge och hårt arbetat för att EU:s nya utsläppskrav på personbilar ska ta hänsyn till den svenska etanolsatsningen. Detta för att det skulle vara bra för såväl klimatet som svensk bilindustri. Till slut lyckades vi tillsammans med Anders Wijkman (kd) få gehör för detta i Europaparlamentets miljöutskott. Dessvärre blir det dock inte någon större hänsyn till den svenska etanolsatsningen i EU-lagstiftningen. Detta eftersom Sveriges moderatstyrda regering gått bort sig i ministerrådets förhandlingar och istället för att prioritera denna fråga som hade varit möjlig att få stort genomslag för pratat om andra frågor. Så sent som i sin egen infrastrukturproposition skriver till exempel den moderatstyrda regeringen att det är bördefördelningen mellan stora och små bilar som är den stora knäckfrågan. Denna fråga var då i praktiken avgjord sedan ett halvår tillbaka.

Slutligen berömmer sig Fjellner för att ha röstat för lägre klimatkrav på bilindustrin. Han får gärna vara stolt över att han genom detta medverkat till att klimatkraven nu de facto skjuts upp till 2019. Lika stolt som han förmodligen är över att ha röstat för lägre krav gällande utsläppshandel för flygsektorn.

Klimatkrisen är inte mindre allvarlig än den jobbkris som vi nu står inför. Världen vet genom Stern-rapporten att det är betydligt billigare att minska utsläppen nu än att skjuta upp omställningen. Ändå fortsätter moderaterna att skjuta problemen på framtiden. Om vi skjuter på utsläppsminskningarna riskerar vi också stora, oåterkalleliga klimatförändringar som kommer att skörda många människoliv vid sidan av den ekonomiska kris detta kommer att skapa. Ändå har den moderatledda regeringen fortfarande inte presenterat den klimatproposition som utlovats. Det är inte trovärdigt.

Sverige har inte råd med en moderatstyrd regering som är passiv i förhållande till såväl jobb- som klimatkris. I de magra förslag för att möta krisen som den moderatledda regeringen presenterade i fredags fanns inte en krona till fordonsindustrin i Sverige. Mycket snack och lite verkstad.

Åsa Westlund (s), europaparlamentariker