Fritt forum

Christer Brodén om Fritt forum

Opium för folket. Maktideologi i stället för religion.

Publicerad: 2008-12-07 11:12, Uppdaterad: 2008-12-07 12:12

Definitioner av ande är ogripbar rökelse. Många får en kick, andra snedtänder. Alla bråkar om egna tankens beläten. För den anglikanske biskopen A.T. Robinson är Gud inget högre väsen. Gud är något annat. Tanken retar många.

millningar
0 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jag har alltid varit intresserad av filosofiska frågor. Jag är lite politiskt engagerad. Efter bäst-före-datumet, då jag surnat till, dock enbart som kyrkopolitiker.

Många ondgör sig över tron på ett högre väsen. Med väsen avses en varelse skapad av (= består av) materia, eller om varelsen är högre, av en ”antimateria” kallad ande. Men "skapad av" har också en annan innebörd (= tillverkad av någon). Då riskerar vi alltid att bryta logikens förbud mot betydelseglidningar. Vi missförstår och blir missförstådda.

Under den arianska striden, den senantika kristenhetens våldsammaste, betydde ordet väsen inte varelse utan sort. Striden gällde om Gud och Kristus var av samma eller olika väsen. Även ordet väsen har alltså två betydelser. Halkar vi inte på ordet skapad, så halkar vi på ordet väsen. Vi slår ihjäl oss. De två föregående meningarna var exempel på allegoriskt språk. Bibeln varnar för samma sak med sitt allegoriska språk, då den talar om stötestenar och säger att vi snubblar. Vi slår hur som helst ihjäl oss.

Med vi, jag eller man, som slår ihjäl sig, avses förståndet. Somliga betydelseglider dock även på ordet jag, och tänker t.ex. på ändtarmen. Då kan de inte donera organ, för i så fall kan de inte återuppstå på Den Yttersta Dagen. Vem skall då ha min anus? Jag har mött den sortens motivering! Pris ske Gud för var och en, även humanister, som omvänds till tro på Bibelns heliga ord, att man kan slå ihjäl sig på dem!

I gamla texter står, att Herren inte är av sorten skapad varelse! Hans väsen är oskapat. Humanister och bokstavstroende läser att Han inte är tillverkad och tvistar om detta är sant. Humanisterna finner att det inte är sant, Han är visst tillverkad och alltså finns Han som sådan. Sedan fortsätter de bråka: Består Gud av ande eller dumma idéer?

Andra läser att Han inte består av något. Om Gud består av något, kan detta något ha funnits före Gud, och sedan blev Gud skapad av detta, av något och av någon. I så fall av vem då?

Jesus är namn på en människa, en varelse skapad av materia. Kristus är namn på gudomen i Jesus. Vi repeterar stridsfrågan: Var Kristus av sorten högre varelse, och som sådan skapad av ande, eller var denna gudom av samma oskapade sort som Fadern? Vad innebär orden, och vad gör det för skillnad?

En skapad högre varelse innebär en hierarki i det skapade. I den hierarkin kan sedan andra, kejsare såväl som hela folkslag, placeras in. En oskapad gudom tillhör inte det skapade, som då blir utan hierarki. För den tanken stred Valentinus, en kyrkoledare som försökte bli biskop i Rom år 140. Han tros vara författare till Sanningens Evangelium, en av skrifterna från Nag Hammadi-fyndet 1945, där han försöker förklara tanken.

Den anglikanske biskopen A.T. Robinson har med boken Gud Är Annorlunda blivit vår tids representant för idén. Gud är inget högre väsen! Påståendet väcker ännu heta känslor, och de halkande och snubblande kallar det ”Gud är död”-teologi.

Även teologen Paul Tillich tänkte i Valentinus/Robinsons riktning. Han tvingades fly från Tyskland, då Hitler grep makten. Den från Axess TV kända professorn Elaine Pagels nämner båda som exempel på att gudsbildernas politiska konsekvenser är uppenbara.

Striderna om detta pågick i sekler. Den hierarkiska läran kallas arianism efter Arius, den präst som omkring år 300 upptäckte att himlen är blå. Himlen är skapad (= tillverkad) av Gud. Himlen är skapad (= består) av ande. Gud hade väl börjat med att skapa denna blå andemateria, och fortsatte sedan med att bygga upp sitt feodal Himmelrike av den.

Den som har mer ande än andra, mer av det Kristus och Himlen skapats av, är blåblodig och har från Gud rättigheter, som rödblodiga inte har. Såsom något skapat kunde Kristi blod bli en handelsvara vid altaret. Vi talar om en politisk och social verklighet i västerlandet fram till nutiden.

Inte förrän första juli 2003 försvann de sista spåren av det blå blodets teologiska ideologi ur svensk lagstiftning. Arianismen är ett oerhört primitivt tänkande och därtill oerhört förvirrat och logiskt invecklat. Det är så sjukt dumt, att man inte tror att det är sant, utan söker djupsinniga förklaringar till ord med bara tok. Men det går att skriva mycket roligt om den, om man har läggning för crazy komik, satir och ironi.

Arianismen fördömdes av kyrkan år 325 och Arius stöttes ut. Kejsar Konstantin gjorde uppehåll i strypandet av sina medtävlare om makten för att ingripa till hans förmån. Konstantin led av samma sorts fromhet som Arius: Det står skrivet, att den som griper till svärd skall med svärd förgås, så stryp dem i stället!

Konstantin talade om för biskoparna vad de skulle tro på. Efterföljande kejsare gjorde arianismen till statsreligion. Kyrkan skapade under denna tid våra fortfarande gällande trosbekännelser, i avsikt att omöjliggöra arianskt tänkande.

För att komma förbi dessa bekännelser förbjöds kunskapen (gnosis) om vad orden betyder. Kunskap är ogudaktig! Det historiska förloppet är svårt och ruggigt att redogöra för, men blodigt var det, och effekten syns. Slå upp ordet själisk i ordförklaringarna till 1917 års Bibel! Eller välj ordet oandlig i lexikondelen till NT81! Där får vi idag, på kejserlig befallning, lära oss, att det grekiska ordet psychikós betyder fysiskt! Läs själva, om ni inte tror mig!

Det går att förklara varför psychikós måste betyda fysiskt. Paulus ord kan i så fall tolkas som att arianismens feodala himmelrike, den heliga förebilden, existerar. De ord som pådyvlas honom, att det fysiska kommer först och sedan det andliga, stödjer även framgångsteologins idéer. Tjäna pengar, så blir du helig! Du får då rang och anseende däruppe! För kejsar Konstantin gällde det att segra i maktkamp, om han ville bli helgon. Det blev han!

Förutom den bildade kyrkan fanns på den tiden, precis som idag, otaliga religiösa virrhjärnors knasiga läror. Allt byggde på lärdom, men fattar man inte vad man lärt sig, blir tankebyggnaderna annorlunda än de, som byggs med omdöme och vishet. Allting buntades ihop, försågs med giftetiketten gnosticism och slogs ihjäl.

Men om Gud inte är ett högre väsen, vad är han då? Uppenbarelseboken nämner och fördömer en kvinna, som förkunnar ett ogudaktigt budskap, Läran Om Djupet (Upp 2:20-24). I följande saga (allegoriska sagor är bra förklarare) möter vi Gud både som väsen och icke-väsen. Som väsen är han/hon dock så uppenbart en hjälpkonstruktion, för att sagan skall kunna förklara idén om icke-väsendet, att ingen behöver tro. Djupet är något annat, en Gud som inte är ett högre väsen. Googla fram A.T. Robinson och jämför med hans tankar!

I begynnelsen, när Gud Fader hade gått till jobbet,

släppte Gud Moder ut barnen för att leka himmel och jord.

Och världen var öde och tyst, den saknade tanke och handling.

Mörker rådde över Det Stora Djupet, Den Spegelklara Källan,

då barnen samlades för att leka över detta Andens Vatten.

Men där började barnen slåss så att det blixtrade.

Och barnen sade: "Vart det ljust?"

I ljuset såg barnen en spegelbild av sig själva i Sanningens Djup,

i den stora Fullheten, i Kaos alla möjligheter.

Och barnen kallade spegelbilden Världen,

och de sade: "Hu! Så hemskt!

Det där är inte vår bild, det är Det Spegelklara Djupets bild!

Hur kan vi tro på en god Fader, när Världen i Hans Andes Djup ser ut så där?"

Om aftonen kom Gud Fader hem och såg vad barnen gjort.

Och Gud Fader sade: "Era små ondskefulla demiurger, vad är det för värld ni har skapat?

Jag skall dränka er i Djupets Vatten! Alla utom Noa, som jag ser varit snäll."

Och så gjorde Han det!

Ju godare Gud, ju värre värld! Om han inte dolde sig i töcken, utan lät oss se Honom öga mot öga påstås vi dö. Vi uthärdar inte sanningen om oss själva. Det senare godtas förmodligen även av materialister, som i övrigt antagligen vägrar godta idén om Djupet. Men det är en stor kvalitativ skillnad mellan arianismens tänkande och detta.

Djupet uppfattas i österländska religioner som opersonligt, ett det. Dess viktigaste egenskap beskrivs dock med orden medvetande i sig (inte medvetande om något), eller med orden Jag Är (inte Jag Är Något, det vill säga något skapat). Jämför med kunskapen på gott och ont (inte kunskapen om gott och ont, det vill säga om något, såsom de halkande och snubblande har ändrat det till i vår nya bibelöversättning).

Medvetande om gäller de växande bilderna (något skapat). Därtill tycks en förmåga till värdering ingå på så sätt, att varje del av bilden i Djupet måste fungera, i det sammanhang Djupet visar, för att kunna bestå däri.

Den knegande Fadern i ovanstående saga är en personifiering av den värderande och dränkande/dräpande/brännande funktionen hos Djupet. Jämför med Sofia, Guds personifierade vishet. Sofia betyder vishet, och används om flickan, som i Ordspråksboken ”antastar” ovilliga män. Det gör hon på den stads gator, där horhusen är tankebyggnader i vilka onda men förföriska viljor vill locka in dig. Då blir du en icke fungerande del av Bilden.

Vi sitter alla i ett sådant hus och hoppas på pengar. Det är en förförisk vilja. Som finanskrisen visar, fungerar den med denna vilja avlade, och av henne framfödda delen av världen inte alltid så bra. Den bankekarnas skogsjungfru som sjunger guldets viljasång beskrivs av mytologierna som dödligt farlig. Det är du och inte världen som kan upphöra fungera. I Bibeln sjunker hennes hus med alla som vistas däri ned i avgrunden.

Sofia däremot antas framföda en fungerande bild. Filipperevangeliet är en text från Nag Hammadi, i vilken äktenskapet mellan Guds son människan och Guds dotter Visheten beskrivs som det heliga Äktenskapet. Ett äktenskap mellan två människor med olika könsorgan är en affär av ett slag, som kunde vara mycket viktig för de blåblodiga.

När Guds son och dotter gifter sig med varandra, avlas en ny människa, en son som är ett med sin fader. Han är den enda legala arvingen till tronen, enligt reglerna för det Stora Faraoniska Äktenskapet. Idén är således urgammal. I Egypten hade den förvanskats av bokstavstolkande föregångare till arianerna. Farao måste gifta sig med sin biologiska syster, vilket innebar inavel.

Eva, som betyder liv, är ett annat namn på Guds dotter. Även Maria eller Mirjam används som namn på människans ande i de bibliska allegorierna. Bara hon drabbas av spetälska, då både hon och Aron talar illa om att Moses tar en svart kvinna till hustru (4 Mos 12:1). Orden om hennes afrikanska ursprung upprepas, vilket i Bibeln är det vanliga sättet att stryka under det viktiga. Sedan var det den fysiska människan, Aron, som fick söka försoning med en vredgad Gud, så att Mirjam inte skulle bli lik ”ett dödfött foster”. Förlåtelse gavs, men människoanden Mirjam skulle på Guds befallning behandlas enligt de skamregler som gällde för en kvinna, vars far spottat henne i ansiktet.

Eva Sofia Mirjam Maria Gudadottir är moder till allt levande. Hon är Anden. Den oskapade Guden är därmed inte alls en död Gud, tvärtom blir Han definitionen av liv. Han är summan av det totala medvetandet i sig och medvetandet om allt som är bra. Definitionen av bra är att fungera i helheten. Det kallas lycksalighet! När var du det sist?

En viktig del i Läran om Djupet är att vi tillväxer. Då förändras bilden av oss. En del av förändringen berättar, att bilden inte längre fungerar. Den måste ersättas. Den som läst texter ur Nag Hammadi-biblioteket möter påstådda Jesu-ord om dessa bilder. Det anknyter alltså till följande Jesuord: "Rabbi, vem har syndat, han själv eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind?" (Joh 9:1f). Även livshjulet (Jak 3:6) hör till denna lära, som kan kallas teologisk darwinism. Darwin kan nästan räknas till profeterna.

Reinkarnationsläran förbjöds år 552 av det Andra kyrkomötet i Konstantinopel. Dessförinnan, under mer än ett halvt årtusende, var återfödelseläran tillåten. Försök hitta något stöd för Arius feodala himmelrike bland Jesu ord! Allt han säger handlar om tankens rike, där kunskap och insikt växer från senapsfrö till stort träd, och låter himlens fåglar (goda andar = attityder) bygga bo.

För övrigt, svaret på lärjungarnas fråga tycks innebära att blindheten inte är ett straff utan har ett syfte. Att saker är som de är finns det en anledning till, men all skuld till det är dränkt eller bränd. Det som blivit kvar är fritt från skuld. Det är det som måste växa, och det delar vi alla ansvaret för. Tag vara på din broder!

Men Gud är alltså inte något. Han bara är. Det gällde även dig, innan du gjorde dig till någon. Dessförinnan var du ”bara” en droppe. Det står faktiskt så i Koranen. Gud har skapat människan av en droppe. Hans barn är alltså av samma väsen (= sort) som Han själv, Djupet. Detta oskapade väsen (fortfarande = sort) liknas dock vid ett öga. Därför kan vi antas stå öga mot öga. Gentemot varandra innebär det ett ömsesidigt och kollektivt speglande, och möjlighet till mycket grubblande.

Att förstå detta är en sak, att tro på det en annan. Men det här sättet att tolka texterna är mycket roligare, än det sätt varpå Humanister och bokstavstroende gör det! Jag har beskrivit en Gud, som inte är en högre varelse, men ändå är medveten och ingripande i skapelsen. Och ansvaret för den hamnar på dig! Det här fungerar bättre än arianismen och dess himmelrike.

Fungerar bättre. Begär inte att jag skall kunna ge ett fullständigt svar på allt. Jag har försökt formulera mig på vulkan.se med en bok, som aldrig blir färdig, Sagan om Elektronen Elvis. Sådana böcker blir aldrig färdiga.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Barn- och tvångsäktenskap

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Opium för folket. Maktideologi i stället för religion.

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar