Så kan energipolitiken bli en hävstång för tillväxt och sysselsättning i alla branscher

Det är många och omfattande varsel idag. Regeringen står dock inför ett dilemma. Den ökande arbetslösheten kräver en expansiv finanspolitik och tillräckligt kraftfulla åtgärder. Medan utgiftstaget ställer krav på fortsatt återhållsamhet både när det gäller drift och investeringar.

Här krävs det en smart politik som kan få igång tillväxt och sysselsättning utan att ge avkall på överskottsmålet i statsfinanserna. Den svenska basindustrin är nämligen den enda plattform i ekonomin, som rätt hanterat kan ge ökad tillväxt och sysselsättning utan stora finansiella engagemang från statens sida. Hur är detta möjligt?

1. Tillväxt och sysselsättning i basindustrin bromsas av höga energipriser

Basindustrin i Sverige går bra. skog, gruvor, metaller, tillverkningsindustri. Svensk stålindustri t. ex. är glödhet just nu. Aldrig någonsin tidigare har ökningen av exporten varit så kraftig. Under 2007 ökade exporten med 25 procent jämfört med föregående år. Den sbabba industriutveckling i länder som Kina och Indien har lett till en stark efterfrågeökning. Basindustrin har därför mycket goda möjligheter att fortsätta utvecklas och dra betydande exportinkomster till landet.

Svensk basindustri är dock extremt energikrävande och de höga elpriserna ger industrin sämre förutsättningar att konkurrera på den internationella marknaden. Höga elpriser gör att nya investeringar läggs i malpåse och industrin tvingas till nedläggningar och nedskärningar. Risken är idag stor att fler nedläggningar av elintensiv industri kommer att följa om inget snabbt görs för att förbättra basindustrins energiförsörjningsmöjligheter.

Situationen inom basnäringarna är motsatsen till det som sker inom fordonsindustrin: nämligen globala överkapacitetsproblem och varor som inte efterfrågas. Basindustrins varor efterfrågas i allt högre grad av internationella marknader, men industrins framtida tillväxt- och sysselsättningspotential är beroende av konkurrenskraftiga energipriser, jämfört med motsvarande företag i omvärld.

Den svenska basindustrin, det vill säga skogs- pappers-, kemi-, gruv-, järn- och stålindustrin är av största vikt för tillväxt, sysselsättning och välstånd, lokalt, regionallt, nationellt och globalt. Det finns dessutom ett outnyttjat tillväxt- och sysselsättningspotential inom basindustrin, som i sin tur har en avgörande betydelse för sysselsättningsutveckling i andra näringar. Är det då rimligt att vi passivt låter stigande energipriser snedvrida konkurrensen gentemot konkurrentländerna och hota själva ryggraden i svensk ekonomi?

2. Energipolitiken en hävstång för tillväxt och sysselsättning i svensk ekonomi

Basindustrin behöver ges lika goda ramvillkor som konkurrentländerna. Energipriserna är en grundpelare i detta. Här är det av särskild betydelse att samordna utvecklingen inom basnäringarna och energipolitiken. För att behålla de energiintensiva basnäringarna i Sverige och säkerställa nödvändiga investeringar behövs en tillgång till långsiktiga leveransavtal på marknaden med rimliga prisnivåer och som beaktar basindusrins globala konkurrensvillkor.

Sverige behöver en offensiv och långsiktig energipolitik som kan fungera som en hävstång för tillväxt och sysselsättning i hela ekonomin. För detta behövs två viktiga åtgärder. Först och främst måste energiproduktionen byggas ut så att den täcker inhemska behov och landet får förutsättningar att på sikt fungera som en nettoexportör. Eftersom detta tar lång tid att åstadkomma måste de akuta energiförsörjningsproblemen lösas genom en nationell strategi för prisutveckling. Detta kan åstadkommas genom att ge det staligt ägda Vattenfall samma prispressande roll som SBAB har på bolånemarknaden.

3. Vattenfall bör kunna göras till prispressare på elmarknaden

Det finns sektorer, där staten intar en aktiv prispressande roll. Det statliga bolåneinstitutet, SBAB, har ett uttalat uppdrag att pressa bolåneräntorna. Men Vattenfall som också ägs av staten används inte i ett sådant syfte har därför inget uttalat uppdrag när det gäller elpriserna.

Vattenfall kan här ta ett större ansvar för energipolitiken med fokus på basindustrins behov. Därför bör regeringen snarast undersöka möjligheten att göra Vattenfall till ett verktyg för att hålla fördelaktigt låga priser för basindustrin. Vattenfall kan även framöver vara en strategisk partner till basindustrin och kunna erbjuda sina industrikkunder konkurrenskraftiga energipriser.

Statens ägande av Vattenfall bör säkras så att en aktiv ägarstyrning utvecklas när det gäller investeringar, prispolitik och försörjningstrygghet för hushåll och basindustri. Vattenfalls bolagsordning bör därför kunna snarast förtdligas så att bolaget agerar som pripressare på marknaden så att hushållen och basindustrin får tillgång till energi med hög kvalitet och god service till långsiktigt låga priser.

Vattentfalls eventuella agerande som prispressare på marknaden måste dock ske inom ramen för ett affärsmässigt uppträdande, så att det inte bli fråga om prisdumpning som konkurrerar ut mindre aktörer. Om Vattenfall agerar på detta sätt är det viktigt att pripressen finns både i produktions- och handelsledet. Hur statens avkastningskrav utformas för Vattenfall kan ha här betydelse för hur Vattenfall agerar på marknaden.

Hedi Bel Habib (85 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/2420

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Att den svenska Basindustrins export ökar stämmer ej.
Inte om man ser till svensk pappersindustri.

Sverige är världens 4:e största exportör av tidningspapper.
Där 80% av produktionen går på export till norden och nordeuropeiska länder som Storbrittanien och Tyskland.
Tyskland är Sveriges viktigaste exportland.

Trenden är inledd, där allt färre väljer att prenumerera på nyheter i tryck och att köpa tidningar och tidskrifter.

Holmen Paper ägda Wargöns bruk på Vargön utanför Vänersborg lades ner i December 2008 för dels höjda elpriser men också för minskad efterfrågan på journalpapper som Wargönsbruk tillverkade.

Avgörande patent går ut i år inom OLED bildskärmsteknologi.
Prof.Sir.Richard Friend vid Cambridge University innehar avgörande patent inom OLED.
-Jag hörde honom på ett föredrag som han höll på Handelshögskolan här i Göteborg under Göteborgs Internationella vetenskapsfestival för 5-6 år sedan.
Då sade Richard Friend bl.a "it would be great if display makers started to manufacture larger oled displays before my patents expire in 2009" alltså att det vore fantastiskt om skärmtillverkare började tillverka större oled skärmar före mina patent går ut 2009.
Nu,blir det tyvärr inte så eftersom ju större företag ju mindre är de benägna att vilja betala licensavgifter, istället väntar man ut avgörande patent före man sätter igång med masstillverkning.

Kolla på wikipedia om prof.Richard Friend.

OLED bildskärmar kan bli The Tipping point teknologin (för att citera titeln på Malcolm Gladwells mycket intressanta bok:The Tipping point om slumpartade brytpunkter när ett skeende får en brytpunkt när något annat sker som påverkar ett handlingsbeteende hos människor).

OLED skärmar kommer under de kommande åren fasa ut dagens "platta" LCD skärmar i våra datorer.
Särskilt intressant är OLED bildskärmar i bärbar elektronik eftersom AM-OLED skärmar förbrukar som mest 50% av en jämförande stor LCD skärm.

AM=Active Matrix att jämföra med TFT hos LCD skärmar där en liten tunnfilmstransistor reglerar spänningen till varje pixel,bildpunkt i skärmen.

OLED skärmar har kontrasten 1 000 000:1 att jämföra med en bra LCD som har kontrasten 10 000:1.

OLED skärmar har också mycket bättre färgåtergivning än LCD skärmar.

Både Sony och Samsung har uppvisat OLED skärmar som är tunnare än 1mm tunna.Sony har uppvisat en 0,03mm och Samsung en 0,05mm tunn OLED skärm.

LCD skärmar kräver 2-glaslager för att kunna ge ifrån sig en ljus skärmyta medan OLED skärmar ej kräver 2-glaslager även om ett yttre glaslager ger bättre synergonomi särskilt om den är belagd med ett antireflexlager.

Sverige är förutom att vara världens 4:e största exportör av tidningspapper också en betydande exportör av journalpapper som används till tidskrifter och magasin.

Holmen Paperägda Wargöns bruk på Vargön utanför Vänersborg lades ner i December 2008 delvis på grund av höjt elpris men också minskad efterfrågan på Journalpapper som de tillverkade.

Vi kommer till följd av teknikutvecklingen få se att allt färre väljer att prenumerera på en morgontidning och att köpa lösnummer av tidningar samt minskat tidskriftsläsande.
Till förmån för ökad mediekonsumtion och eget skapande av medier kommande år.

Sveriges stora export av tidnings- och journalpapper kommer definitivt att resultera i att fler pappersbruk läggs ner kommande 10-15 år i Sverige i brist på efterfrågan.

Den svenska Basindustrin med dess skogsindustri och dess pappersbruk kommer definitivt att på 10-15 års sikt vara betydligt mindre omfattande än vad den är idag.

Skall skogsindustrin med dess pappersbruk agera i framtiden efter dagens premisser när det gäller tillgången på el?

Permalänk | Anmäl #1 Mikael Andersson,göteborg, 2009-02-28, 15:43