Satsa resurserna på basnäringarna istället för en konkursmässig fordonsindustri

Svensk fordonsindustris problem beror i grunden inte på finanskrisen. I och med att de stora biltillverkarna har utlokaliserat sin produktion världen över tvingas svensk fordonsindustri att konkurrera med ett flertal länder som inte ens har någon egen fordonsindustri och som kan producera till lägre pris (se nedan).

Land
Antal producerade fordon 1997
Antal producerade fordon 2007

Japan
10 975 087
11 596 000

USA
12 130 575
10 781 000

Kina
1 579 699
8 882 000

Tyskland
5 022 928
6 213 000

Sydkorea
2 818 275
4 086 000

Frankrike
2 579 867
3 019 000

Brasilien
2 089 703
2 971 000

Spanien
2 562 077
2 890 000

Kanada
2 256 771
2 578 000

Indien
596 265
2 307 000

Mexiko
1 359 542
2 095 000

Storbritannien
1 940 346
1 750 000

Ryssland
1 179 121
1 660 000

Italien
1 827 592
1 284 000

Thailand
360 303
1 238 000

Turkiet
343 704
1 099 000

Iran
119 419 (1999)
997 000

Tjeckien
367 311
939 000

Belgien
1 101 304
884 000

Polen
384 780
785 000

Argentina
446 306
544 647

Slovakien
95 876
571 071

Sydafrika
344 472
534 490

Malaysia
266 162
441 661

Indonesien
224 297
412 788

Sverige
479 439
366 0200

Källa: The international Organisation of Motor Vehicle Manufactures 2008.

Globalt har överkapaciteten och en allt hårdare konkurrens blivit ett allt större problem för svensk fordonsindustri. Ovanstående siffror visar att Sverige är den enda land med liten och expoortberoende ekonomi, som har minskat sin fordonsproduktion med över 200 000 fordon mellan 1997 och 2007. Slovakien som befolkningsmässigt är hälften så stor som Sverige producerar 200 000 fler bilar. Belgien och Tjeckien som befolkningsmässigt är jämförbara med Sverige producerar dubbelt så mycket fordon som Sverige.

Bland de stora och inte lika exportberoende ekonomierna är det endast USA och Italien som har minskat sin fordonsproduktion. Frankrike, Japan och Tyskland har ökat sin produktion med en halv miljon respektive en miljon fordon. Kina har ökat sin fordonsproduktion från en och en halv miljon till cirka nio miljoner fordon.

Fordonsindustrin i Sverige har fått ett enormt stöd av såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar, i form av statliga stöd och skattelättnader. Men detta har inte lindrat hård konkurrens och svåra överkapacitetsproblem.

Sedan flera decennier finns en överkapacitet inom fordonsindustrin globalt. Om inte Volvo eller SAAB klarar att överleva på egen hand bör vi kunna acceptera att Sverige har spelat ut sin roll inom detta område. Det finns därför ingen anledning för staten att försöka motverka denna utveckling och subventionera produktion av varor som inte efterfrågas av marknaden. Långsiktigt bör vi därför acceptera att fordonsindustrin utsättas för ett globalt omvandlingstryck och satsa resurserna på områden som efterfrågas på världsmarknaden.

Ska statligt stöd ges för att förbättra konjunkturen görs det bäst genom att satsa på att stärka tillväxtvillkoren för globalt efterfrågade basnäringar istället för konkursmässig fordonsindustri. Därför är det naturligt med en strukturomvandling där branscher och företag som inte klarar konkurrensen slås ut. Det bästa stödet är att vi får en omställning. Däremot har samhället och näringslivet ansvar för att omställningskostnaderna för individer och orter inte blir alltför stora. De som förlorar sina arbeten bör snabbt kunna finna nya arbeten i andra delar av ekonomin för att fördelarna med strukturomvandlingen ska kunna realiseras fullt ut.

Regeringen bör se till att de som förlorar jobben i fordonsindustrin kan hitta jobb i någon annan bransch. Genom att fixera oss vid fordonsindustrin glömmer vi de klassiska svenska basnäringarna. Men faktum är att malmen, skogen och vattenkraften fortfarande betyder mycket i den globala ekonomin. Det har dock inom politiken saknats en helhetssyn på förutsättningarna att utveckla basnäringarna i en ny tid. Det saknas en samlad tillväxtvision för att hävda basindustrins och skogsnäringens villkor i den globala ekonomin.

Statsministern Reinfeldt bör därför tillsammans med Näringsministern bjuda in nationella och regionala aktörer samt näringslivets företrädare för att diskutera förnyade tillväxtvillkor för basindustrin i allmänhet och skogsnäringen i synnerhet. Utgångspunkterna för en sådan diskussion kan vara följande.

1. Basindustrin säkrar jobb lokalt och regionalt

Det utmärkande för basnäringarna är att dessa ger direkt eller indirekt jobb, varav många i glesbygden där möjligheter till alternativ sysselsättning är närmast obefintliga. Runt fabrikerna finns nätverk av mindre företag för transporter, varor och servicetjänster. Dessa nätverk har stor betydelse för den lokala och regionala tillväxten. Fabrikerna skapar även underlag för service som post, bank, sjukvård och detaljhandel. Verksamheten bidrar också till att upprätthålla en bra infrastruktur.

2. Basindustrin stärker ekonomin globalt

Basindustrin är en framtidsbransch och produktiviteten ligger internationellt sett på topp. Den svenska stålindustrin är världsledande inom flera produktområden. De stora skogsindustriföretagen hör till de ledande i Europa och har en stark position på den globala marknaden. Sveriges basnäringar säljer huvudelen av sin produktion utomlands och de svarar sammantaget för en fjärde del av landets exportintäkter. Basindustrisektorn står för 25 procent för Sveriges exportintäkter.

3. Basnäringar är en drivkraft för andra näringar

Dessa industrier betyder mycket för andra branscher. De är ofta en testmarknad för utveckling av nya produkter och processer som senare lanseras på världsmarknaden. Till exempel har verkstadsindustrin och It-industrin under många år haft basnäringarna som viktiga kundgrupper och partner inom forskning och produktutveckling. När det har gått bra för basnäringarna har det också gått bra för verkstadsindustrin och IT-företagen i Sverige. Basindustrin investerar också i om- och nybyggnad av maskiner och byggnader. Totalt svarar basindustrin för en tredje del av industriinvesteringarna. Till stor del kommer beställningarna svenska verkstads- och dataföretag till del. Därmed är basindustrin en viktig förutsättning för tjänstesektorn.

4. Basnäringar en betydande del av den nationella sysselsättningen

Trots långtgående rationaliseringar och en påtaglig strukturomvandling ger idag basnäringarna direkt och indirekt arbete år 375 000 personer. Verksamheten finns dessutom ofta i glesbygdsområden som har få andra alternativ till sysselsättning. En fortsatt satsning på infrastruktur i form av vägar och järnvägar behövs för att få fram råvaror och för att färdiga produkter ska kunna finna sina marknader. Det behövs också mer kompetensutveckling och forskning på området.

Basnäringar är en del av ryggraden i det svenska näringslivet. Deras totala tillväxtpotential är dock fortfarande outnyttjad ur ett nationellt och ett globalt tillväxtperspektiv. Samverkanspotential inom och mellan dessa branscher samt i relation till det övriga näringslivet är stort. Det saknas dock en förnyad tillväxtstrategi för att tillvarata denna potential. Det har i tidigare regeringsförklaringar sagts att "basindustrins villkor ska hävdas". Men allt för länge har svenska politiker närmast neglegerat den svenska basindustrins tillväxtpotential i en globaliserad ekonomi.

Hedi Bel Habib (85 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/2362

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Hedi Bel Habib: Du glömmer en basnäring, nämligen jordbruket. En ökad satsning på närproduktion och ekologiskt inriktad produktion kan bidra till en ökning av sysselsättningen och ökade förädlingsvärden. Jordbruket finns också med i diskussionerna om energiproblemen. En satsning på biogas kan bli betydelsefull för utveckling av jordbruk och landsbygd. Det finns säkert fler områden där jordbruket kan få en viktig roll för den ekonomiska utvecklingen. Det är kanske ingen sektor inom näringslivet som lockar folk med krav på väldigt hög kapitalavkastning men det ger kanske en säker avkastning under lång tid. Problemen med näringar med stora vinster är väl för övrigt att företagen satsar på de produkter och den teknologi som har gått bra. Det håller tills konceptet bli för gammalt och allt faller samman som för den svenska och amerikanska bilindustrin.

Permalänk | Anmäl #1 Kjell Nilsson, 2008-12-05, 17:48

Det är svårt för mig att förstå allt det där, för jag har studerat språk bara för en liten tid. Men nu förstår jag mycket på detta område. Jag gillar klart sätt du presenterar information så att det blev begripligt, öppet och tillgängligt för vanliga människor som mig. Verkligen bra gjort! I min tur kommer jag att försöka förbättra mina kunskaper i svenska. För detta ändamål har jag redan hämtat mycket av lexikon och läroböcker härifrån http://www.pdfok.com/swedish-textbooks Snart ska jag behärska det djupt.)))

Permalänk | Anmäl #2 Caribou11, 2010-07-29, 08:06