Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Barn- och tvångsäktenskap

Utredaren Göran Lambertz föreslår att tvångsgifte kriminaliseras och att dispenserna för barnäktenskap slopas. Läs (2) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Varför vinner moderaterna på krisen?

Carl Norberg om Varför vinner moderaterna på krisen?

Valutan äger politiken

I och med det faktum att valutasystemet råder över det det politiska systemet idag, så kommer den som har den större möjligheten att påverka finans och valutasystemet att vara och förbli den mera inflytelserika personen


Pengar och värde är nämligen inte vad vi vanligtvis och i allmänhet tror. Många pratar mycket om pengar. Hur får man då egentligen pengar att få och behålla sitt värde?

En grundläggande föreställning, som är mycket vanlig och ännu mera felaktig, är att ekonomi handlar om pengar, detta är alltså egentligen fel, pengar är ett verktyg för att lättare kunna bedriva handel med varor.

Pengar skapades då genom att ädla metaller präglades till mynt och att halten garanterades av en stämpel, gärna med kungens bild. På det sättet kunde samhället på 1800-talet till och med skapa vad som uppges vara så åtråvärt i dag, nämligen en europeisk valuta, vilket vi skall konstatera inte äger sin riktiga grund.

Guld kunde dock emellertid dåtida inte utvinnas i takt med de industriella ekonomiernas ökade behov av penningmängd, och detta blev då till en slags gyllene boja för tillväxten.
England övergav, eller kanske snarare lyckades undfly, till slut 1931 guldmyntfoten, vilken tidigare garanterade valutans värde i guld, alltså att valutan stod stadigt fäst på en fot av guld, och exemplet följdes inom kort av andra länder.

Detta ägde då inte slumpvis rum i samband med att Bank of International Settlements (BIS), Internationella regleringsbanken på svenska, och att International Monetary Fund, IMF skapades.

Detta skapande var nu alltså inte enbart en godtycklig och olyckligt vald slump, som det skulle komma att visa sig senare, och vilket vi ser konsekvenserna eller de ovedersägliga bevisen för idag.
Inom internationell handel fanns dock guldet kvar till 1960-talet som riksbankernas yttersta garanti för nationernas inbördes avräkningar.

Vilket då alltså fortfarande utgjorde en form av gyllene värdeboja för ekonomiernas ohämmade tillväxt i form av fiktiva värdens tillkomst, alltså värden som bygger på en efterfråga.

Senare kom dessa system att ytterligare kompletteras med ett system vilket benämns Fractional reserve system, och som en principiellt sista spik i denna finans och valutasystemets kista, så avreglerades den svenska kreditmarknaden år 1985 av den svenska regeringen.

När sedan kronvalutan tvingas frångå sitt fasta växelkursvärde omkring 1992, så går denna realvärdeanpassningsprocess in på sitt absoluta upplopp, eller slutfas genom att kreditbildningen/valutabildningen då är i det närmaste oreglerad.

Sedan guldet försvann ifrån penningväsendet, så har det blivit svårare att svara på vanligt folks frågor, hur pengar skapas och hur dessa pengar behåller sitt värde.

Pengar är i dag, i allt väsentligt enbart redovisningsposter utan realvärdegrund. Men hur går då detta skapande av pengar till, egentligen? Alla pengar skapas genom skuldbildning. Pengar skapas, eller valuta bildas, genom att bankerna skapar en skuld gentemot en låntagare som vill låna pengar, på så vis sker en skuldbildning. Denna skuldbildning motsvaras alltså sedan av en valutabildning, det vill säga att bankerna bildar denna valuta utifrån de regleringar som gäller för banker och som kontrolleras av bankinspektionen, Basel1 och Basel 2 heter dessa regleringar inom IMF.

Det är inom detta som det i ovan nämnda Fractional reserve systemet, med den nuvarande kreditexpansionens möjligheter kommer till bruk.

En godtycklig bank har som exempel i detta fall 1000 kronor i tillgångar, med dessa som säkerhet eller fraktions reserv får banken låna av riksbanken mot en repa.
Detta innebär att banken får låna 8000 kronor i en vecka mot en ränta som riksbanken fortlöpande korrigerar(repa).

Banken förfogar nu över 9000 kronor och har en skuld på 8000 att betala inom en vecka, alternativt låna beloppet om igen av riksbanken, eller av en annan bank, till den då rådande reporäntan.
Det är med detta belopp på 9000 kronor som grund i banken, som banken äger rätt att kreditexpandera beloppet till ett utlåningsbelopp om 90 000 kronor som banken sedan kan låna ut till låntagare.

Detta innebär alltså egentligen att ett valutabelopp på 1000 kronor har expanderats till ett valutabelopp på 90 000 kronor, och detta helt utan att den värdegrund som valutan skall beskriva på något sätt har förändras, värdegrunden är realekonomiskt fortfarande bara värd 1000 kronor. I normal terminologi benämns detta fenomen som inflation.

I fastighetssammanhang göms begreppet i något som kallas för värdeökning, men som egentligen inte är något annat än en ren inflationseffekt. Bankernas kreditexpansion kan därmed ovillkorligen konstateras vara en given förutsättning för prisökningarna på fast egendom.

På detta sätt har även bankernas kreditexpansion skapat dold inflation, men som genom att valutavolymen expanderats så till den grad att dessa fiktiva värden börjar få direkt inflaterande återverkan på den reala ekonomin.

Denna fiktiva värdegrund har sedan även omsatts i olika konstruerade finansinstrument, vilka i princip har haft som enda syfte att absorbera valutaexpansionens inflationsverkande effekt. Dessa instrument kan i viss mån liknas med de övervärderade holländska tulpanlökarna på 1600 talet, alltså något som i det närmaste fullständigt är utan real värdegrund.

Omskrivet så kan detta liknas vid att den reala ekonomin inte förmår bära upp ytterligare fiktiva värden utan det att den reala valutan börjar att direktinflateras. Detta är den i nu rådande situationen, där en förestående hyperinflation vilken givetvis börjar på de geografiska platser där valutan realiseras till fysisk värdegrund, alltså till pumpplatsen för olja och för fysisk industriproduktion med realt allmänvärde, för att sedan sprida sig vidare till den övriga globala ekonomin.

De pengar som redovisas i olika kontoutdrag och avräkningar härstammar bl. a ifrån samspelet mellan riksbanken och bankväsendet.

De krafter som kan skapa eller ändra pengars värde återfinns i samspelet mellan politiska åtgärder och valutamarknaden, i form av finanspolitik eller valutapolitik. Dock är alltså detta lite av en hägring, eftersom dessa politiska styrmedel i princip helt har mist sina effekter på grund av att ytterligare aktörer agerar på valutamarknaden genom att privatbankerna tillåts påverka valutavolymen.

Men om detta vet vanliga individer emellertid nästan ingenting.
Hur detta egentligen går till, det vet bara några enstaka politiker, akademiker, bankmän och valutaspekulanter och några centralt placerade ämbetsmän.

Finansministern har "framgångsrikt" idkat "learn by doing". Några representanter (antagligen inte alla) i riksbanksfullmäktige kan också besvara frågorna hur pengar skapas och behåller sitt värde.

Det finns ingen lärobok i ämnet, ingen skrift i forskningsrådsnämndens publikationer "Källa" som illustrerar de vetenskapliga kontroverserna i detta, och som vidare diskuterar saken. Och i studieförbundens kurskataloger söks det förgäves efter en studiecirkel om hur pengar skapas och värdesäkras. Det verkar symptomatiskt nog vara precis likadant i andra länder.

Riksbankschefer och andra utvalda penningvårdare träffas och lär av varandra hur man gör, detta för att vidmakthålla detta system.

Detta sker inom exempelvis i sammanslutningar som Bilderberg gruppen och trilateralerna. Bundesbank i Tyskland och Federal Reserve i U.S.A.


Men vanliga medborgare och våra valda riksdagsledamöter i gemen, har emellertid inte en aning om hur den blandning av vetenskap och konst fungerar, och som skapar dessa värdesäkrade pengar, eller kanske snarare skapar dessa inte värdesäkrade pengar.
De flesta vanliga individer lever i villfarelsen, att banker och penningvårdare verkar för samhällets bästa. Vilket knappast ens på något sätt kan sägas vara den rådande verkligheten. De verkar enligt företagsekonomiska vinstmaximeringsbeteenden, inget annat.

Med avseende på den transparens som valutasystemet har idag, kan det ju tyckas att det genom historien rimligtvis borde ha rests frågor kring penningskapandet, och om inte annat så i alla fall utifrån att det i princip inte finns någon information att uppbringa om själva skapandet av pengar.

Men till och med religionen beskriver ju att förledandets bästa bedrägeri är övertygelsen om att inte existera. Jfr. Djävulens bästa bedrägeri.

I denna okunskapens dimma lämnar nu de nationella parlamenten i allt fler länder över frågan till riksbankerna som blir självständiga. Det är anmärkningsvärt att så många demokratier har ansett det nödvändigt att göra detta undantag från de folkvaldas makt och kontroll. Och inom Europeiska unionen är det meningen att varje land skall lämna över skapandet av pengar och vakthållningen kring deras värde till EU:s blivande centralbank i Bryssel.

Detta måste för demokratins skull absolut genast förändras. Inget politiskt system kan fortleva utan ett valutasystem. Men ett av annan otillbörlig part kontrollerat valutasystem, det överlever hur många politiska system som helst.

Så länge som valutasystemet inte kontrolleras till fullo av den demokratiska staten, så är hela den demokratiska ordningen bara en ren schimär, detta är mycket beklagligt att konstatera för de flesta som kommer till denna insikt.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/2262

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Sedan jag pensionerades för snart 12 år sedan så har jag försökt att förstå något som under en stor del av mitt vuxna liv har förefallit helt obegripligt! Varför är boende-, fastighets- och anläggningskostnaderna inom och runt de stora städerna så oerhört höga? Samtidigt finns de flesta arbetsplatserna inom dessa områden! Är man bosatt utanför, så är det istället reskostnaderna och restiden som är den stora nackdelen! Jag har därför under dessa 12 år försökt att läsa mig till orsakerna. Såsom ingenjör och tekniker av ohejdad vana, så har jag förundrats över hur svårt det varit att hitta några vettiga förklaringar. Det mesta som skrivs verkar vara minst 25 - 50 år efter sin tid. På Göteborgs Universitets kursprogram hittar jag bara företags- och nationalekonomi. Det finns ingenting och globalt sluten ekonomi eller om strategisk konsumentekonomi! Jag har då själv försökt att göra enklast möjliga modell över hur ett slutet och återkopplat ekonomiskt system skulle kunna fungera månadsvarv efter månadsvarv. Införs det inte "parkeringsavgift" på pengar (enligt Silvio Gesells modell), så har inte företagen/offentligsektorn redan efter en månad, inte tillräckligt med pengar för att betala ut nya löner! Detta gäller alltså även om det finns full sysselsättning från början och precis så mycket pengar som behövs för att alla skall ha fått ut sin lön från början! Antingen måste löner och priser sänkas, inga pengar sparas eller "parkeras", nya pengar skapas och lånas ut och investeras, eller också blir fler och fler arbetslösa. Alternativet är negativ ränta enligt Silvio Gesells modell; eller...??? Jag har då försökt vädja till dem som skriver datorprogram att lägga ut någon sorts enkelt simuleringsspel på internet där vem som vill själv kan försöka leka finansminister i ett sådant simuleringsspel, gärna då med många deltagare. Men ännu har jag inte fått något gehör!

Permalänk | Anmäl #1 Uno Hansson, 2008-11-30, 21:39

Tillväxtkravet är främst ställt utifrån perspektivet att det skapas ett latent underskott av valuta i och med räntans förekomst i systemet.

Lägre ränta ger lägre krav på tillväxt.

Permalänk | Anmäl #2 Carl Norberg, 2008-12-03, 23:58

Tillväxtkravet är främst ställt utifrån perspektivet att det skapas ett latent underskott av valuta i och med räntans förekomst i systemet.

Lägre ränta ger lägre krav på tillväxt.

Permalänk | Anmäl #3 Carl Norberg, 2008-12-03, 23:58

Intressant artikel, bra att någon berättar om Bilderberg-gruppens möten. Läs mer på www.vaken.se

Permalänk | Anmäl #4 MarcusBorg, 2009-05-04, 13:56

Politiken!! vilken politik??.Vad är politiken??Vem styr politiken??...Politiken är att vilja och folk ska inte bara rösta , folk ska styra också,sa Olof Palme......

Var är Palmes politik och varför denna politik förvann??...

Politiken ska svara på alla ffolks frågor och gör de bättre..
för en rättvis värld med fred, frihet, rättvisan och demokrati....Vem styr USAs politik?? Vem bestämmer i USA??...Vem betalar USAs stöd till Israel??Varför dör USAs soldater för Israel och för Israels brott??

Vad är USAs kongress??Vem Styr det??..Vem är USAs kongress??..Varför dör alla de här människor i USAS ,Israels krig och man har FN????????..

AIPAC..vad är det??..Varför Israellobby-AIPAC- styr över USAs politik??..EU, FN alla politikerna kan inte gå över AIPACs politik i USA....Läs..Läs vad Jimmy Carter sa om AIPAC....

Israels makt i världen
-------------------------------
Den israeliska lobbyn AIPAC har enorm makt i senaten och kongressen i USA. Och även i andra länder. Eller hur ska man tolka dessa länkar utav ex presidenter, professorer, kongressmän, etc? Gör jag en feltolkning? Kan vi få till en diskussion kring dessa länkar?

Läs vad ex president och Nobels fredspristagare Jimmy Carter säger om AIPAC i en intervju:
http://www.thedailybeast.com/blogs-and-stories/2009-01-29/carter-on-iran/2/
"AIPAC is the dominant voice among the Israeli organizations in this country. And if you look at the purpose of AIPAC, it’s not to promote peace, it’s not to bring peace to Israel, it’s to promote and defend the policies of the incumbent government in Israel. And so they defend Israel. It’s politically impossible, as you know, for any member of Congress to make a public statement condemning or criticizing the policies of Israel. It would be political suicidal for them to do so. A lot of the members of Congress agree with me, some very high up in the Congress. But if they came out publically and said it, their seats would be in danger. "

Läs om AIPACs makt på wikipedia, där står mängder med källhänvisningar, bl.a. till professorer från Harvard:
http://en.wikipedia.org/wiki/Aipac

Den mäktiga Israeliska lobbyn i USA, massa källhänvisningar till professorer, etc:
lobbyintheUnited_States" rel=nofollowhttp://en.wikipedia.org/wiki/IsraellobbyintheUnited_States

Den engelska Israeliska lobbyn är mer framgångsrik än den amerikanska lobbyn:
lobbyintheUnited_Kingdom" rel=nofollowhttp://en.wikipedia.org/wiki/IsraellobbyintheUnited_Kingdom

Kongressman Paul Findley skriver en bok efter 22 år i kongressen om AIPACs makt. Läs bland recensionerna och se folks chockade reaktioner, om du inte vill läsa boken:..... Det finns fyra slags människor.

De som inte vet, men inte vet att de inte vet.
De är dårar; undvik dem!

De som inte vet, men vet att de inte vet.
De är okunniga; undervisa dem!

De som vet, men inte vet att de vet.
De sover; väck dem!

De som vet, och vet att de vet.
De är visa; följ dem!

-ARABISKT ORDSPRÅK

Permalänk | Anmäl #5 Amer Al-bayya, 2010-01-30, 15:12


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.