Argumentationen i Svantessons artikel om "svensk-kontraktet" obehagligt populistiskt

Svantesson hävdar att problemet med integrationspolitiken är den svenska "snällheten" och predikar att svenska lagar "måste omfatta alla". Detta då invandrare enligt Svantesson kan bryta mot svensk lag och sen ursäkta sig med "hänvisningar till utländska sedvänjor". Det är dock Svantessons eget förslag som skulle innebära att människor i Sverige behandlas olika!

Det är givetvis inte acceptabelt att tiden för nyanlända invandrare att komma in på arbetsmarknaden är så lång som den är. Däremot är det inte för mig lika tydligt att det skulle bero på det svenska samhällets "omhändertagande" eller "snällhet". Jag har bilden av att det finns många invandrare som hemskt gärna vill arbeta, men helt enkelt inte får, antingen beroende på avsaknad av tillstånd att arbeta eller beroende på diskriminering på arbetsmarknaden. Att det finns många misslyckanden i svensk migrations- och integrationspolitik håller jag med om. Men jag tror inte att vägen framåt är att fokusera på krav och indragna bidrag, utan snarare att lägga fokus på att skapa förutsättningar och möjligheter.

Svantesson skriver att "Det kan aldrig vara accepterat att någon bryter mot svensk lag genom att ursäkta sig med hänvisningar till utländska sedvänjor eller någon religion." Så vitt jag vet gör heller inte svensk lag någon skillnad på vilken etnicitet förövaren har, kvinnomisshandel eller barnaga är precis lika straffbart oavsett om förövaren hävdar att brottet beror på annan kulturell sedvänja. Här behövs alltså inget "kontrakt" för att få lagen att gälla lika för alla. Det Svantesson argumenterar för är snarare olika behandling av människor baserat på om de är "svenskar" eller "invandrare". Självklart är det ingen som tycker att det är acceptabelt att en kvinna "inte tillåts läsa svenska för invandrare mer än en dag i veckan".

Men med Svantessons resonemang så skall detta beteende alltså straffas ekonomiskt om förövaren är invandrare, men inte annars. Det innebär alltså att om det ej rör sig om en invandrare (vilket man hoppas att Svantesson definierar genom medborgarskap och ej genom etnicitet), så är det annars ekonomiskt straffbara beteendet inget som staten har någon åsikt om? Eller anser Svantesson att även en socialbidragstagare vid namn Petterson skall få minskad ersättning om det visar sig att han inte låter sin invandrade hustru gå på SFI? Och vad skall gälla om invandraren som inte tillåter hustrun att gå på SFI-undervisning är från ett annat EU-land?

Om en person begår ett lagbrott, så skall han eller hon lagföras i enlighet med svensk lag. Om en person bidragsfuskar, så skall detta naturligtvis också få konsekvenser, men dessa regler skall gälla lika för alla, oavsett om man är "invandrare" eller ej. Naturligtvis skall mäns förtryck av kvinnor bekämpas, men det skall lagligt sett behandlas lika oavsett förtryckarens etnicitet. Likaså skall en arbetslös persons motvilja att delta i utbildningsåtgärder behandlas lika oavsett om han/hon är invandrare eller helsvensk.

"Invandrare skall arbeta och respektera demokratiska värderingar". Bara titeln implicerar att det antingen gäller olika krav för invandrare och svenskar i fråga om arbetsplikt och respekt för demokratiska värderingar, eller att hela gruppen "invandrare" av Svantesson anses brista i arbetsvilja eller respekt för demokratiska värderingar. Vad gäller arbetsvilja så har jag mycket, mycket svårt att tro att "invandrare" skulle ligga sämre till än "svenskar", det är nog snarare så att de i många fall tvingas jobba mycket hårdare för att få möjlighet att arbeta. Vad gäller demokratiska värderingar så är det kanske så att det finns människor som kommer till Sverige som skulle ha nytta av en diskussion kring de värderingar som det moderna svenska samhället är byggt på, vad svensk lag säger i ett antal frågor, och på vilka grunder. För att skapa förutsättningar för en sådan diskussion att vara konstruktiv, så måste den dock enligt min mening bygga på respekt och möten, och inte enbart på hot om indragna bidrag.

Jag instämmer till fullo med att det är mycket viktigt att främja etablering på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare, av många olika anledningar, och jag är övertygad om att ingen skulle bli gladare åt detta än de människor som det gäller. Men Svantessons artikel verkar inte handla om det. Då jag, förutom titelsättningen på artikeln, läser argumentation som att mottagandet av invandrare är för "omhändertagande" och att vi genom indragna bidrag skall tvinga förtryckande invandrare att tillåta sina fruar att läsa svenska, så verkar det hela för mig mest vara frågan om att locka över väljare från Sverigedemokraterna. Visst är Sverigedemokraternas allt starkare stöd ett stort problem, men det får inte bekämpas med att de etablerade partierna närmar sig deras frågor genom att använda sig av samma sorts populism. På så sätt riskerar hela den offentliga debatten att förskjutas åt ett mer främlingsfientligt håll.

Måhända hade Svantesson avsett att artikelns mening skulle vara att lägga fram ett nytt förslag för hur man främjar arbetsskapande för nyanlända invandrare, men om det var huvudsyftet så hade det antagligen varit mycket lättare att förmedla det budskapet om hon använt en mindre provocerande retorik.

Martin Marmgren (17 artiklar)
http://martinfunderar.blogspot.com

Anmäl