Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

Pensionerna

Reinfeldt menar att svenskarna måste ställa in sig på att arbeta längre. Bör vi arbeta till 75 år?  Läs (34) Skriv

Feminism

Författaren Maria Sveland går till hårt angrepp mot "antifeminister" på DN Kultur. Har hon rätt?  Läs (34) Skriv

EMU

Kan Greklands kris lösas? Och hur ska det gå till? Läs (84) Skriv

Behövs journalister när alla kan blogga?

Greger Morin om Behövs journalister när alla kan blogga?

Skriande behov av journalister!

Bloggandet och de traditionella mediernas tafatta försök att hänga på trenderna visar att bristen på professionella journalister är akut.Jag tycker att jag tycker att jag tycker kallas av filosofer för den oändliga regressen. Man får inte veta vad som är grunden för tycket. Bara att någon tycker något om något.


Om författaren

Jag främjar i olika former den mest demokratiska formen av yttrande- och tryckfrihet - läsarfriheten. Jag vill ha fri tillgång till korrekt information och analytiska bedömningar och ta ställning i olika frågor utifrån denna frihet. Dagens journalistik är i vägen.

När videon och datatekniken började bli var mans egendom för att par decennier sedan, startades en mängd projekt baserade på dessa tekniker. Unga, företagssamma och teknikkunniga producerade företagsvideor där VD fick se sig själv i "TV" mot hutlös betalning. Andra drog igång annonstidningar och andra skojarprojekt med uselt skriven "redaktionell text" mot annonser. Nu är även nätet tummelplats för detta elände.

   Det är inte tittaren, lyssnaren läsaren som är uppdragsgivaren utan avsändaren. Allt oftare journalisten själv, vilket även medier som kallar sig professionella har tagit till sig.

   I TV ska det vara ungt och tjusigt som läser myndighetsmeddelanden och ställer spetsiga frågor utan udd till makthavare som förväntas ställa upp i tid och otid. I TV-soffor tycks det, medan någorlunda språkkunniga får söka sig till utländska medier - hurra för nätet! - för att få veta vad som sker och vad det är tyckarna tycker om. Ofta tycker de om något där någon annan tyckt något om något.

   Gnällig gubbe, är vad jag är. Jag examinerades från journalisthögskolan i Stockholm 1979 och hade tidigare arbetat en del inom pressen. Under de senaste åren tycker jag mig ha kommit till det stadium då jag börjar kunna yrket. Skriva någorlunda har jag kunnat länge, men nu har jag också lärt mig att lyssna. Jag närmar mig kompetensen att läsa innantill.

   Amerikanske ungdomars TV-favoriter var Cronkite, Rather, Walters. Gubbs och gums med kunskaper, integritet och insikter. Tredje statsmakten, i USA kallad den fjärde, måste bygga sin "makt" på just integritet och förtroende. Den har ju ingen formell makt som förtroendevalda och penningmakten.

   I Sverige bjuds unga, snygga och fräcka som substitut. Även i detta har vi missförstått USA. Helst ska de inte kunna för mycket - då blir det ju svårt med identifikationen. Alla ska kunna drömma om att vem som helst kan bli nyhetsreporter på TV. Gärnast komma vidare så att de inte ens behöver läsa in sig på ett pressmeddeelande längre än tjugo rader utan kan bli heltidsförsörjda tyckare, vilket är högsta status.

   Jag tycker att jag tycker att jag tycker att jag tycker...

   I TV-debatter skriker de i öronen på varandra. Det anses vara effektfullt. Man upphöjer bristande professionalism till dygd. När en journalist saknar förmåga att göra en intervju med följdfrågor (kräver lyssnande!) i syfte att nå klarhet, gör man denna brist till publicistisk idé kryddad med kändisnarcissism.

   Allravärst är det när man hänvisar till yttrande- och tryckfriheten. Den är inte en terapiform utan en medborgarrätt baserad på fri prövning av fakta och kritisk granskning av maktutövning i olika former.

   Jag saknar den buttre gamle redaktören och hans ständiga frågor: "Har du på fötterna?", "har du dubbelkollat?". Bra! Kört hårt!

   Den publicistiska makten har bara en uppdragsgivare - medborgaren. Inte ens journalisten är någon annan än en tjänare som ska basera sitt tjänande på professionalism.

   Gnällig, trist gubbe är vad jag är. Det är jag stolt över att vara.






Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/2183

6 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag är både glad och stolt över att det fortfarande finns gnälliga gubbar som du i det svenska medialandskapet. Det behövs för oss unga som längtansfullt ser filmer som Good night and good luck och önskar att vi föddes i en annan tid när allt inte var så mycket yta, när aftonbladet inte följdes av nöjesbladet och när journalistik hade integritet.

Tack för en bra artikel!

Permalänk | Anmäl #1 Elin Gissén, 2008-11-21, 11:41

Tack.
Det var snällt. Värmer en grinig gammal gubbe.
Men det är inte hopplöst. Det finns bl.a. tidskriften och TV-kanalen Axess, Kunskapskanalen, Vi m.fl. P 1 är ofta lyssnansvärt. SvD och DN kan glimra till. En och annan krönikör och en och annan författare.
I debatten - även på Newsmill - har det sagts att FRA-debatten var bloggarnas "genombrott". Bra i så fall, oavsett sakfrågan. Men varför reagerade inte de traditionella journalisterna (och politikerna)? Vad finns i samhällert just nu som det inte reageras på? Det måste till en hel flock som reagerar innan något händer. Varför kan inte fakta får tala för sig själv?
Journalistkåren - generellt - har gett upp sitt uppdrag att vara en fri oberoende "makt". Därmed sviker den sin uppgift. Det är kärnan i mitt resonemang. Av polemiska skäl något hårddraget.

Permalänk | Anmäl #2 Greger Morin, 2008-11-22, 11:07

Hej! Jag blev intresserad av dina åsikter och din artikel. Jag undrar om jag kan få göra en kort intervju med dig? Pluggar journalistik på Södertörns Högskola och vi gör just nu en tidskrift om bloggar. Jag och en kompis ska skriva om hur bloggandet påverkar journalistiken. Skulle jättegärna fråga dig lite mer, har du tid någon dag? Jag kan ringa eller träffa dig, men du behöver nog bara avsätta en halvtimme eller så för det är inte så mycket jag behöver fråga. Hur som helst, mejla mig till adressen jag skickat med i kommentaren eller svara här på sidan.
Mvh
Anna Sköld Östling

Permalänk | Anmäl #4 Anna Sköld Östling, 2008-12-04, 21:10

Hej! Intressant artikel. Du verkar ha intressanta åsikter och jag undrar därför om jag skulle kunna få intervjua dig? Jag pluggar journalistik på Södertörns Högskola och just nu ska jag och en klasskompis skriva en artikel om hur bloggandet påverkar journalistiken. Vi behöver verkligen tyck och tänk från bland annat journalister. Har du tid någon dag? Jag kan ringa eller träffa dig. Svara gärna till min mejladress eller här på sidan. Vore toppen!
Mvh
Anna Sköld Östling

Permalänk | Anmäl #5 Anna Sköld-Östling, 2008-12-04, 21:17

Hej.
Jodå. Jag har kanske något att bidra med.
Maila på gregermorin@hotmail.com så kan vi ta kontakt.

Mvh

G

Permalänk | Anmäl #6 Greger Morin, 2008-12-04, 23:45


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Häglund har rätt om redaktörer

Kolumnisten Kjell Häglund skriver i dag en intressant text i Journalisten om betydelsen av redaktörer. ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.