Sanningen om prostitutionsspöket

Att dagens tjejer använder använder "hora" som skällsord när de vill dissa varann, är ett sorgligt bevis på hur tabu det vardagligt anses vara att vara "horig", dvs att bejaka sin sexualitet, att vara promiskuös, eller att rentav sälja sex mot betalning. Detta vardagliga "hor-hat" bygger på en tusenårig värdering som man bl.a. brukar kalla "madonnaidealet/horstigmat", som predikar att kvinnor likt den heliga madonnan enbart ska använda sin sexualitet till att vara mödrar åt våra barn (likt Jesus godheten själv), och att motsatsen till detta är "horan", den som istället skänker sin sexualitet till "vemsomhelst", något som traditionellt ansetts osympatiskt i såväl mäns som andra kvinnors ögon.

Men det finns även många intellektuella som predikar hor-hat, främst feminister, religiösa och socialister. Denna antiprostitutionsrörelse bygger på moralism, viljan att andra kvinnor ska ha samma önskan som de själva. Det är deras förutfattade meningar som styrt hur deras vinklade slutsatser kommit att formas. De själva ser det som otänkbart att ha sex med någon mot betalning, och denna uppfattning vill de med politikens hjälp påtvinga även kvinnor med andra värderingar.

Förbudspolitikerna visar på en oförmåga att respektera skillnaden mellan egna värderingar och andras, att skilja mellan mitt och ditt. Intolerans, kort sagt. För att reda ut frågan tänkte jag gå igenom deras fakta och slutsatser, och analysera vad som verkar logiskt.

Pga fördomar och tabuer är prostitution tyvärr något som vanliga normativa människor inte vågar annat än ta avstånd från. Detta tabu leder också till att de stackars kvinnor som jobbar med prostitution blir utstötta av "normalt" folk. Jag ser en motsägelse i att socialistfeministerna, som påstår sig förespråka kvinnors rättigheter, försöker "frälsa" de prostituerade, som ju ofta (men inte alltid) är kvinnor, från sina egna val, från sin egna "dumhet"? Vad som ytterst driver prostitutionshatarna är såklart sextabuet - gamla dogmatiska uppfattningar som levt sig kvar i normerna i årtusenden, som säger att njutning i allmänhet, och sex i synnerhet, ska anses suspekt, iallafall om det inte görs i strikt fortplantningssyfte och absolut inte alltför långt ifrån de normer som kulturen dikterar.

Att ha sex är för många något tabubelagt och smått suspekt, som man helst bara "får" göra med den man älskar under sidenlakan på lördagkvällen efter en flaska vin. Men det finns samtidigt många som tvärtom anser att man får ha sex precis hur man vill, sålänge det är SSC (safe, sane & consensual). Att man till och med får ha sex med folk av samma kön, vara polyamorös, använda dominans och handbojor som en krydda i sexlivet, ha gruppsex med människor av en annan hudfärg, osv, ja det finns lika många exempel som det finns människor.

Många av de senare, anser att det inte måste vara konstigare att jobba som prostituerad, än att jobba som massör eller läkare. Ja det finns rentav de exhibitionister som upplever att höjden av njutning är att få bli uppskattad kroppsligt, dvs som tänder stenhårt på den objektifiering som feministerna predikar är så syndig. Jag är nu inte ute efter att ta officiell ställning till vilken sorts sex som är "rätt", utan snarare kasta ljus över det som inte tidigare belysts. Båda synsätten är nämligen just synsätt, och det finns följdaktligen inget synsätt som är mer objektivt "rätt" eller "fel", än något annat. Just därför borde moralisterna på förbudssidan lägga ner sina vapen. De liberala tvingar inte er att leva som dem och ha ett ohämmat sexliv, så därför borde ni vara lika toleranta, och sluta försöka tvinga de prostituerade att ändra sitt vägval och leva som er.

Observera att jag inte alls menar att alla prostituerade njuter av varje ögonblick, för så är det såklart inte, lika lite som att t.ex. sexbutiksexpediter är sexuellt upphetsade under hela arbetsdagen, eller att en museiintendent njuter lika mycket av sin arbetsdag, år ut och år in, som hans besökare gör. Ett jobb är såklart ett jobb - det kan inte vara kul jämnt, och stundtals kan det rentav vara hemskt. Vad jag däremot hävdar, är att det inte behöver vara så för alla, att man automatiskt måste fara illa av att sälja sex.

Det finns faktiskt ingen undersökning som pekar på att sex utan känslor eller ens utan upphetsning, i sig skulle vara traumatiserande eller skadligt på annat sätt. Därmed inte sagt att man borde ha sex även om man inte vill. Men man får ju utgå från att de prostituerade faktiskt vill, och inte är tvingade, för i annat fall rör det ju sig om våldtäkt eller sexuellt tvång, och sånt finns det ju (som tur är) redan förbud mot. En del prostitutionshatare brukar insinuera att prostitution ofta går hand i hand med flyktingsmuggling och människohandel, och att även prostitutionen i sig därmed skulle vara ond. Detta argument kallas "guilt by association" och är en "logical fallacy" (http://en.wikipedia.org/wiki/Category:Logical_fallacies), ett retoriskt fuskknep.

Motståndarsidan har dock faktiskt helt rätt, när de påstår att många prostituerade mår dåligt. Men - slutsatsen de drar, att sälja sex leder till att tjejen får det sämre än om hon inte hade sålt sex, är däremot oftare osann än sann.

Motståndarsidan har rätt i att gatuprostitutionsbranschen i Sverige idag ser väldigt oseriös ut. Jobbet är farligt, dåligt betalt, och vissa av hallickarna där är nästan lika onda och giriga som i feministernas stereotypa nidbilder. Men ni vill tydligen inte inse att det har blivit så just <B>på grund av</B> den förbudspolitik som bedrivits, och just på grund av den självuppfyllande profesia som sextabuet dikterar, dvs dogmen "sex är suspekt".
Men de horor vi ser på Malmskillnadsgatan eller Rosenlund är bara en bråkdel av all prostitution. Det finns alltså mycket prostitution som ser helt annorlunda ut. Det finns t.ex. prostituerade som tar emot stamkunder i hemmet. Sådana prostituerade anser ofta att deras yrke är mycket tryggt och glamoröst, och att de aldrig skulle byta detta mot ett vanligt jobb även om de kunde. Jag känner t.ex. en medelålders kvinna som har en mycket bra ekonomi och karriär, men hon ägnar sig ändå åt prostitution som bisyssla eftersom hon trivs så bra med det.

Den sortens prostituerad som är mest eftertraktad (högst efterfrågan, och dyrast) är pro-dominan. Denna varianten av prostitution stämmer inte in på förbudssidans uppfattning om att prostition alltid leder till att tjejen blir objektifierad, förnedrad och utsatt - för det är ju tvärtom detta som pro-dominans kund betalar för att själv få bli. Ändå är det få tjejer som väljer nischen pro-dominans, trots att den möjliggör bättre säkerhet och trygghet än annan prostitution, ja rentav bättre än många "vanliga" yrken (t.ex. taxichaufför, nattvandrare eller väktare). Den rimliga slutsatsen av detta, måste bli att prostituerade inte far så illa som följd av yrkets otrygghet, som motståndarsidan vill inbilla sig att de gör. Motståndarna är såklart insnöade i sina egna referensramar, och tror att alla måste ha samma synsätt, och sätt att reagera, som de själva har.
Prostitutionsbranschen (eller rättare sagt, den stereotypa delen av den, gatuprostitutionen) är förvisso överrepresenterad av missbrukare och människor med psykisk ohälsa - men detta beror inte på att prostitutionen gör människor sådana, utan orsakssambanden ser helt annorlunda ut.

Förklaringen består i tre huvudsakliga mekanismer:

Den ena mekanismen är den att tidigare övergrepp (såväl sexuella som andra traumatiska övergrepp), vilket många prostituerade varit utsatta för (ofta i barndomen), leder till minskade hämningar och "normalisering". "Normaliseringen" innebär en förändring av vad som anses vara "normalt" sex. Många människor som anser att objektifiering och sexförsäljning blir det "normala", trygga och attraktiva sättet att ha sex, medan det som vi andra anser vara "normalt", kyssar och smek, familj och radhus, för många snarare framkallar kalla kårar. Det finns olika teorier om huruvida det är mest konstruktivt att försöka "bota" en person med perverterad sexualitet, eller om man istället bör uppmana denne att följa den sexualitet den nu har - förutsatt att detta kan göras på ett icke destruktivt sätt, förstås. På 50-talet var det förstnämnda synsättet vanligast, medan sexologer idag är överens om att det sistnämnda är det mest konstruktiva att rekommendera patienten.

Den andra mekanismen är avtrubbning som följd av t.ex. ångestproblem och/eller narkotika. Den typiska prostituerade med narkotikaproblem väljer prostitution som yrke, helt enkelt eftersom detta trots allt är en mindre oglamorös finansieringsmetod än de andra som står missbrukaren till buds, vilket t.ex. kan vara snatteri, stölder, inbrott, bedrägerier eller annan kriminalitet.

Den tredje mekanismen, mörk självbild, är att många människor med ångestproblem etc, dras till de delar av samhället som anses "mörka". I alla tider har det funnits människor som sökt sig till t.ex. de skummaste hamnkvarteren för att exempelvis tatuera sig, gå på jazzklubb, röka cigarett eller vad nu modet vid den aktuella tiden predikade var "suspekt". För den här typen av människor <b>bidrar</b> faktiskt tabuet till lockelsen. Samma människor skulle inte bli "horor" om yrket sköttes på ett mer okonstlat sätt. Lyckas man av nån anledning ta död på all prostitution, kommer dessa människor att söka sig till något annat "mörkt" istället!
Som alla därför borde förstå, skulle inte de som sysslar med prostituion må bättre för att man på något sätt tvingade eller manipulerade dem att sluta. Orsakerna att de mår dåligt är andra, prostitution kan vara ett symptom, men är inte roten till det onda. Prostitution KAN vara skadligt och göra att personen mår ännu sämre, men det kan lika gärna vara så att det alternativa som den prostituerade väljer om den förmås att byta yrke, leder till en ännu sämre tillvaro. Därför bör moralistsidan vara försiktigare med att fördöma prostitutionen som sådan.

Är det förresten verkligen en typskillnad mellan att sälja sex och mellan alla andra vanliga yrken? Jag har försökt analysera motståndarsidans argument för att försöka se om det finns något logiskt i dem, eller om de bara består av moralism och fördomar helt igenom. Består det hemska i att prostitutionsyrket är så otäckt? Nej det kan inte stämma, för om vi tittar på andra jobb som verkar otäcka, t.ex. att rensa bajsproppar i toaletter, så pratas det aldrig om att det är synd om dessa människor eller att de blir traumatiserade.

Så jag gick vidare, är det för att sexsäljning har med kroppen att göra? Om man tittar på läkare, så verkar inte dessa bli traumatiserade av att behöva utföra t.ex. prostataundersökningar eller gynekologundersökningar. Inte ens kirurger tycker det är något konstigt i att skära upp och sy ihop kroppar igen, och de verkar heller inte få några långsiktiga psykologiska men av det. Sålunda kan intimiteten eller kroppsligheten som sådan inte heller vara skadlig. Motståndarna argumenterar ofta att det hemska ligger i kombinationen mellan det kroppsliga och i att kunden njuter. Då kan man titta på massöryrket. Inget tyder på att massörer skulle lida av att deras patienter njuter av beröringen de får. Så jag kan inte nå någon annan slutsats än att tabuet mot att sälja sex bara är en av många uppenbarelser av sextabuet. Det är såklart struntprat att påstå att dessa yrken per se, kategoriskt skulle vara mindre otäcka och traumatiserande yrke, än varje tänkbart prostitutionsyrke. Självklart existerar t.ex. kirurger som vantrivs, precis som att det finns prostituerade som trivs.

TV4 hade för ett par år sedan modet att visa en dokumentär från en bordell i Nevada i USA, där de prostituerade var ytterst välavlönade och där de flesta verkade trivas med tillvaron. Dokumentären tjänade som en påminnelse om att all prostitution inte ser ut som i broschyrerna från politiker och Ecpat, dvs att ryska horor, oftast småbarn, tvingas gå på gatan för att få tillbaks sitt pass. Snarare är den överlägset vanligaste formen av prostitution, alltsedan Internet-revolutionen (då kvinnorna började surfa på nätet, dvs runt 1995), vanliga unga snygga tjejer på dejtingsajter som blir uppraggade av män som vill ha sex, något inte alla tjejer är ointresserade av.

Många får tjogvis med sådana förslag dagligen. Om någon av männen erbjuder pengar eller kläder som en del av erbjudandet, blir det lättare för tjejen att välja. Detta kan efter ett tag övergå till att tjejen själv tycker om idén, och själv börjar föra frågan om betalning på tal Men eftersom denna typen av prostitution stämmer dåligt överens med feministernas nidbild om hur enormt utnyttjade tjejer per definition alltid är, så belyses den inte så ofta i journalisternas så kallade samhällsdebatt. Prostitution ska vara något man gör om man är helt sjuk i huvudet, alla andra uppfattningar vill motståndarsidan tyvärr förbjuda från sin politiskt korrekta scen.

Lagstiftningen om prostitution bygger alldeles uppenbart på sextabuet. Det finns inget stöd för att de prostituerade får en mindre dålig tillvaro varken av att sexförsäljning, sexköp eller bordeller förbjuds. Varje civiliserad stat bör ha utilitarism som mål med sin lagstiftning, snarare än dogmatisk moralisering.

Glenn Lacrosse (20 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/2065

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

En bra analys av situationen.

Permalänk | Anmäl #1 Dick Wase, 2009-01-18, 03:15

Tyvarr kan jag inte se att det ar sextabuet, gladporren eller det egna val avvagda valet som prostitutionslagstiftningen ar tankt att reglera. Istallet ser jag exploateringen av manniskor som har psykiska/narkotika problematik som blir helt utelamnade och utstotta ur "medelklassamhallet" vi ovriga KAN ta del av. Att problematiken dessutom direkt medfoljs av annan kriminalitet ar bara gradde pa moset vad galler argument for att stavja ursprungsproblemet - tyvarr ar det inte prostitutionen per se. Prostitutionsforbudet ar bara toppen av isberget i ett hav av moraliska dilemman som avgors nagon helt annanstans.

Jag ar en av de sominte kanner mig bekvam i Red Light kvarter i nagon av de stader i dagens "jamstallda" Europa som fortfarande befinner sig i det medeltida stadiet av mansdiktatur. Tyvarr finns det inget satt jag kan undga att se prosititution ens nar jag tar mig tillbaka till Moder Sveas Stockholm. Jag har dock aldrig bett nagon annan manniska andra sin syn pa sexualitet - nagonsin. Men jag har vi alltfor manga tillfallen fatt lov att hindra andra att padyvla mig asikter, skamt och synsatt som fatt mig att rysa da jag direkt kan se varifran min radsla i narheten av omraden med hog prostitutionskoncenrtation runt om i varlden har sitt ursprung. Det hade helt enkelt inte funnits nagra kvarter dar jag kanner mig osaker om mina medmanniskor, tranare, kollegor, larare och kompisar i omkladningsrum, barer, skolsalar och kontor tankte pa hur deras asikter normaliserar ett fortryck som till syves och sist aktualiserar detta problem. Det ar dar prostitutionen borjar, lagstiftningen ar endast ett medel att na de allra mest utsatta - de vi ser, tyvarr inte allt det som finns.

Permalänk | Anmäl #2 Grande, 2009-01-20, 15:22