Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Barn- och tvångsäktenskap

Utredaren Göran Lambertz föreslår att tvångsgifte kriminaliseras och att dispenserna för barnäktenskap slopas. Läs (2) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Jussi Ora om Fritt forum

1.500.000.000.000 kr

1.500.000.000.000 kr.


Om författaren

Erfarenhet ifrån finansiella tjänster och företagande. Fascinerad av hur staten får städa efter andras party.

Vilka summor det behövs för att återställa förtroendet för en befintlig struktur, 1.500.000.000.000 kr enbart i Sverige. Hur kan det vara möjligt att förtroendet finns kvar för aktörerna, ifrån allmänheten, om regeringen –   d v s vi - måste garantera sådana enorma belopp?

Vad är det egentligen som har hänt? Bankerna litar inte på varandra för de vet inte vad andra sitter på, det kan vara positioner som bara väntar på att falla ihop och orsaka förluster. Tydligen tror man att dessa potentiella förluster kommer vara så stora att banken inte kan betala tillbaka lånen, eller delar av det.  I det läget vill ingen låna ut. Inte så konstigt, vem vill låna ut till någon som är konkursmässig och därmed riskera bli av med sina pengar?

Frågan är om oron är befogad eller inte? Bankerna och andra institutioner är fulla av människor som har till uppgift att bedöma och värdera finansiella positioner. Förmodligen har många av dem tidigare varit anställda av andra banker och institutioner, då bör de ha fått insyn och förståelse för vilka positioner som finns där. De bör även veta vilka kriterier den förra arbetsgivaren agerar efter. Då de har både yrkeskunskapen och någorlunda insyn så bör de kunna göra en hyfsat vettig värdering av läget. Eller är det så att de saknar både kunskap och förståelse för vad de sysslat med?

Intrycket av dagens ekonomi är att den har expanderat baserat på krediter, både till konsumtion och till köp av tillgångar (investeringar). Mycket och billiga lånepengar till investeringar måste leda till ökat pris på tillgångar, då pengarna slåss om tillgångarna. När tillgångarna ökar i värde blir det bra med vinster för de som äger tillgångar, t ex fonder, investmentbolag, fastighetsägare, aktieägare. Då investeringarna ökar i värde blir det utrymme för nya lån som kan användas till att köpa ännu mer tillgångar.

Människor som ser sina privata investeringar öka i värde använder den nya rikedomen till att investera mer, via nya lån, och konsumera. Ökad konsumtion genererar både ökade vinster och ökad efterfrågan för företag. Kombinationen ökande vinster och ökande efterfrågan belönas snabbt på aktiemarknaden, aktierna stiger i värde. Igen blir företag och investerare rikare, därmed blir det ännu mer utrymme till expansion och konsumtion, i en tillsynes evig spiral. Så här kan det hålla på ett tag. Vad händer sedan då? Vad händer när det börjar knaka någonstans i denna spiral, som problem med räntebetalningar, likviditetsbrist, minskad värde på tillgångar? Vad händer då?

När krediter försvinner, i förluster eller avbetalningar, minskar pengamängden. Mindre pengar i systemet gör att det investeras och konsumeras mindre. Det i sin tur leder till lägre vinster och sämre efterfrågan, aktievärdet sjunker. Mindre investeringsvilliga pengar gör att värdet på tillgångar minskar, färre köpare än säljare. Ännu mer pengar försvinner ifrån systemet, nu är spiralen ifrån ovan reverserad nedåt.

För en vanlig människa innebär det att ens besparingar minskar i värde, riskera bli arbetslös då företag avskedar, värdet på egna boendet minskar. Ungefär det vi ser i dagsläget. Så håller det på och det är för bevarandet av denna struktur – och stoppandet av spiralen nedåt- som Sveriges befolkning, genom regeringen, ställer garantier på 1.500.000.000.000 kr. Vad händer om det finns fog för marknadsaktörernas ovilja för att låna ut pengar till banker? Tänk om deras oro är befogad? Allt som betalas ifrån dessa garantier kommer att debiteras skattebetalarna. Vill du, som skattebetalare, ta över betalningsansvaret för en del av skulden?

Det är bra att regeringen agerar för att försöka neutralisera skadeverkningarna ifrån en havererande spekulationsekonomi. Hoppas att det inte finns mycket mer gömt i böckerna än vad som har kommit fram ännu, dvs hoppas att marknadsaktörerna har varit oroliga i onödan.

Kan det finnas alternativa lösningar som kan användas? Är det möjligt att rekonstruera banker så att dagens aktieägare får ta över riskfyllda affärer och att normal in- och utlåningsverksamhet läggs i ett nytt bolag? Staten går in som aktieägare i det nya bolaget, i ett senare läge kan man diskutera olika exitalternativ. En sådan bank bör få bra kreditvärdighet, då man har ekonomiskt stark ägare och en lätt bedömd affär. Idag har vi redan, via staten, tagit på oss olika risker såsom insättningsgaranti, garantin på 1.500 miljarder och kreditfacilitet till icke finansiella företag. Varför ska vi stå risken och låta andra- dagens aktieägare- få en eventuell uppsida. Tror någon att dessa aktieägare skulle ställt upp på samma vis?

Varför inte låta vanliga normer och villkor inom affärsvärlden gälla? Annars kan väl dagens aktieägare skjuta till de kapital och garantier som behövs? 

 





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/1864

kommentera Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.