Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Barn- och tvångsäktenskap

Utredaren Göran Lambertz föreslår att tvångsgifte kriminaliseras och att dispenserna för barnäktenskap slopas. Läs (2) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Patrik Lindenfors om Fritt forum

Vad kan politiker om stamcellsforskning och nanoteknik?

De politiker som styr medlen till forskning och utveckling måste ha en osedvanligt hög åsikt om sig själva och sin egen kunskap. På något annat sätt går det inte att förklara den detaljstyrning som den nya forskningspropositionen ger prov på. Hade samma politiker styrt över medel till vägbyggnad hade de inte bara bestämt var vägarna skulle gå utan även hur de skulle byggas.


Om författaren

Patrik Lindenfors är forskare i evolutionsbiologi vid Stockholms universitet och författare till den nyutkomna barn- och ungdomsboken om religion ”Gud finns nog inte”.

Den nya forskningspropositionen har precis presenterats. Äntligen skjuter statsmakterna till mer pengar till grundforskningen. Äntligen ökar anslagen till en anständig nivå efter att i princip ha legat stilla i många år. Ordningen blir återställd. Vill Sverige vara en "kunskapsnation" måste förstås forskning och utveckling finansieras på ett anständigt sätt.

Det finns dock viktiga detaljer att kritisera. I förslaget har vissa områden valts ut för specialbehandling. Det gäller områden som stamceller och neurovetenskap, men även vårdforskning, nanovetenskap, rymdforskning, samt en hel rad andra. Dessa områden får extra mycket anslag. Men hur har de här prioriterade områdena egentligen valts ut?

I en normal vetenskaplig urvalsprocess så premieras de områden som har bäst resultat och störst potential. Detta görs genom att forskarna själva synar litteraturen och bedömer vilken forskning och vilka forskare som varit intressantast tiden före bedömningstillfället. Vidare bedöms potentialen hos de ansökningar som inkommit - ansökningar där forskarna presenterar sina idéer och hur de tänkt gå vidare för att testa dessa.

En politisk urvalsprocess av det slag som forskningspropositionen är ett exempel på kan inte fungera på det här sättet. Istället har stadsmakterna helt enkelt tagit ett helikopterperspektiv och bedömt vilka områden de själva tror har bäst potential. Men utifrån vilka kriterier då?

För vad kan egentligen politiker om stamcellsforskning och nanoteknik? Man får anta att de haft sakkunniga till sin hjälp, men dessa har fått styra vart miljontals kronor ska hamna på urvalskriterier som, eftersom det inte har förekommit någon ansökningsprocess, inte ens har försökt att likna en vetenskaplig bedömning. Hur ska dessa sakkunniga kunna bedöma vilka idéer svenska forskare har som är värda att finansiera när dessa idéer inte har presenterats?

Bättre hade det förstås varit att ge ansvaret till vetenskapsråd, universitet och andra erfarna förvaltare av forskningsanslag så att dessa fått utvärdera alla idéer såsom de presenteras av forskarna själva.

Man kan inte finansiera fram upptäckter på det sätt som politikerna vill göra. Mer pengar gör bäst nytta om de ges till de forskningsprojekt som rent faktiskt visar bäst potential, inte de projekt som politikerna önskar hade bäst potential. Detta är något som påpekas varje gång politiker är inne och styr vart forskningspengar ska gå.

Ett detaljstyre (ministerstyre?) av forskningsanslag på det sätt som nu visats prov på är inte den effektivaste användningen av våra skattepengar när det nu är dags att satsa på forskningen. Låt istället de normala inomvetenskapliga ansökningsprocesserna ha sin gång. Styr gärna pengar till forskningen om ni anser detta vara viktigt, men låt bli att styra pengar inom forskningen.







Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/1834

2 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.



annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.