Svenska kyrkan måste börja tala om sexövergreppen

Jag är heller inte religiös, men måste ändå säga ifrån. Det Filip ägnar sig åt här är inte debatt utan retorik. Av nån anledning vill han kasta skit på kyrkan, och för att kunna göra det krystar han fram nåt argument som skuldbelägger kyrkan för sexövergrepp (exakt vilka är oklart). Samtidigt rider han på den politiskt korrekta feministiska vågen.
Det uns av sanning som finns i resonemanget, är väl att präster har dålig kontakt med sin sexualitet och när de någon enstaka gång agerar sexuellt så blir det därför lätt fel. Men den slutsats som ligger närmast till hand att dra av detta, är väl snarare att man bör leva för sig själv och inte för nån Gud. Att istället göra diskussionen till en könsfråga är bara ett bevis på Filips konformistiska strävan att bli politiskt korrekt. Även om det är sant att män oftare begår sexövergrepp än kvinnor, så är det ingen skillnad mellan inom och utom kyrkan. Det står ju faktiskt i Bibeln att "ingen kvinna må predika Guds ord", och att Filip inte bryr sig om detta beror såklart på att han inte är kristen, och följdaktligen bör han, liksom jag själv, hålla oss borta från de kristnas interna angelägenheter.
Och angående Filip's medlemskap i Humanisterna - den dag det startas en antireligiös förening som INTE är socialistisk, går jag med i den!

Hej Glenn!

Jag är liberal, och det är vi många som är i Humanisterna. Men det går bra att vara konservativ i någon mening eller socialist också.

Du får gärna tycka att min vinkling är retorisk, men sexövergreppen är verkliga och allvarliga i sig. Och det är manliga präster som begår dem.

Det är två saker som gör det här till ett stort problem:

1) Manliga präster har ett psykiskt grepp över många utsatta kvinnor, som de lätt kan missbruka.

2) Svenska kyrkans representanter gör i regel allt de kan för att lägga locket på. Och de brukar få hjälp med det av poliser och åklagare, samt att medierna tidigare bara fragmentariskt har rapporterat om dessa saker.

Jag hoppas nu på att medierna vågar ta en mer samlad fokus på problemet. Artikeln i Metro igår tyder på att det kanske kommer att hända.

Det här problemet kommer alltid att finnas eftersom Bibeln är en bok skriven av män för män. I den står på var och varannan sida hur en man ska göra med en kvinna. En kvinna är lägre, sämre och mindre än en man. Bibeln dryper av kvinnohat. Bränn den så vi kan börja om från början! Eller, revidera dravlet åtminstone tycker jag som är TEALOG = läran om den kvinnliga gudomen.

Varifån får manliga präster idéen att kvinnor inte kan vara präster. Jo, från Bibeln - var annars?

Helena, vad är det du diskuterar egentligen? Är man kristen måste man såklart följa Bibeln, det är ju det som är grejen. Och är man INTE kristen, ja, då behöver man ju inte följa Bibeln, så vad spelar det då för roll att Gud (som enligt de kristna skrev Bibeln) är man och ser ner på kvinnor? Kristna länder brukar ju inte vara teokratiska som tur är, så vad är ditt problem? Har du en kristen make eller nåt, som typ hänvisar till Bibeln när han tar hand om dig, så separera då om du inte trivs, det är inte svårare än så. Mycket enklare än att hitta på egna religioner. Alla religioner är bullshit.

Filip; jag är LIBERAL (utilitarisk nyliberal), inte liberal enligt den engelska betydelsen av ordet, och känner mig följdaktligen inte hemma bland typiska humanistmedlemmar som mest verkar vara övervintrade 68'or. Genuint fritänkande är mycket mer än att inse att det inte finns några gudar - det innebär också att ifrågasätta auktoriteterna på PK-samhällsdebattsscenen. Feministerna inte minst.

Filip; Du har rätt i att många kvinnliga sökare hittar till kyrkan och att prästen där får en auktoritär ställning. Och auktoritära ställningar kan såklart missbrukas. So what? Detsamma förekommer väl även utanför kyrkan. Om din poäng är att kvinnor hanterar auktoritet bättre än män så säg då detta, istället för att göra frågan till en kristendomsfråga. Passar på att dementera detta redan nu, jag har t.ex. erfarenhet av att kvinnor inom väktaryrket, överlag hanterar auktoritet på ett mindre moget och mindre professionellt sätt än vad män gör. Om man nu måste generalisera, vilket man bör undvika.

Helena: Jag håller med dig helt och hållet om att Bibeln innehåller en negativ kvinnosyn (som t.o.m. förr i världen var farlig för kvinnor som blev betraktade som häxor).

Mot det skulle man kunna invända att även ateister och agnostiker kan begå sexövergrepp, och det är sant. Men, det problem jag fokuserar på i artikeln handlar om hur mycket Svenska kyrkan anstränger sig för att tysta ner och i vissa fall även skydda män som trakasserar kvinnor från att bli dömda. De borde skydda de utsatta kvinnorna istället.

På min arbetsplats får en chef som sextrakasserar en kvinna sparken, punkt slut. I Svenska kyrkan kan en präst sextrakassera en eller flera kvinnor och sedan återfå sin tjänst.

Däremot kan en manlig präst förlora sin tjänst om han ändrar på några få ord i dopsritualen och bara säger om ett barn att det är fött i oskuld och att barnet är välkommen till denna ljusa och sköna värld.

Glenn: Humanisterna är inte en socialistisk organisation bara för att en hel del socialister är med där. Och jag tänker inte bråka med dig om vem av oss två som är mest liberal, men jag är redaktör för en tidskrift som förespråkar kapitalism: www.radikalen.se

Och från det kommande numret av Nya Fritänkaren, som är organ för Humanisterna Stockholm, så är jag även officiellt medredaktör för den.

Om du ställer krav på att Humanisterna skall vara fria från socialister, för att du skall bli medlem där, så är det ingen idé att du blir medlem. Men, om du tål att möta människor med olika värderingar, och är intresserad av att verka för sekularisering, så kan jag rekommendera ett medlemskap i Humanisterna. Annars inte.

Jag bör nog besvara en sak till, som du skrev Glenn: "Om din poäng är att kvinnor hanterar auktoritet bättre än män så säg då detta."

Nej, det menar jag ju inte. Och jag tycker det framgår ur artikeln. Du kan läsa där att jag kritiserar Caroline Krook för att hon medverkar till att tysta ner sexövergreppen.

Inom kyrkan kommer manliga präster i kontakt med många människor, varav en hel del befinner sig i sorg, somliga i förtvivlan och inte så få i ensamhet. När själavård kombineras med sexövergrepp, så blir övergreppet betydligt mer traumatiskt för offret.

Det är mannen ensam - hans semen spiritis = heliga anden - som alstrar barnet. Mannen ensam skapar barnet. Därför kunde bara män bli präster. Kvinnan var bara till för näring - hon var bara en blomkruka. Det är det som styr. En sån låg varelse kan inte få ha direktkontakt med Gud!!!
För övrigt kan ni läsa mer om detta på Tealogen på Aftonbladets blogg. Det finns inte utrymme här. Bibeln = roten till det onda. Kyrkan som försvarar kåta präster och deras ofog gör rätt. Dom följer sin urkunds bok. Punkt och slut.

Åh, du har så rätt! Jag är kristustroende själv, just DÄRFÖR. Man skall leva som man lär, och själv gör jag faktiskt just det. Jag har raderat all porr från min dator (det var en jävla massa om man ska vara ärlig).
Allt det här sexfnoskandet är faktiskt typiskt just för präster! och se DET är ingen tillfällighet. Det finns ett samband mellan Gud och Sex. Men gå närmare in härpå faller utanför ramen. Kanske kommer jag med en egen artikel i ämnet längre fram.
Och inte är det specifikt för svenska kyrkan inte! Tänk på katolska kyrkan med alla nyligen uppdagade skandaler, och den stackars påven som ber till Gud om hjälp häremot. Det hjälper nog inte.
Är det då kristendomens grunder det är fel på? Den slutsatsen vill många dra, men jag håller faktiskt inte med. Den kristna sexualsynen är i grund och botten riktig, det är min åsikt, men den tycks ställa oss inför oöverkomliga svårigheter.
Kanske är detta Den Högstes vilja. Kanske något vi alla får lära oss att leva med. Hantera.
Filip Björner tar lovvärt initiativ till behövlig upprensning.
I Jesu namn, jag biträder!

Peter: Ja, inom katolska kyrkan finns det värre skandaler. Fast då fokuserar vi på vissa delar av den kyrkan utomlands. Pedofili är ju ett bestialiskt brott. Jag tror att det är celibatet som gör att en del män (präster, munkar, kardinaler...) blir knasiga.

Men, återigen: Min huvudfokus här är problemet med att övergrepp tystas ner inom Svenska kyrkan. Det får inte fortsätta på det viset. Och, ja, jag anser mig i detta avseende vara allierad med alla goda kristna människor som respekterar de mänskliga rättigheterna.

Hoho, nu är Christer Sturemark och gänget bakom knasorganisation Humanisterna tydligen socialister också! Go Lacrosse Go!

Det är intressant att det råder olika villkor för vilka som hamnar på löpet och vilka inte. Framförallt är det väl människor i nöjesbranschen som hängs ut, eftersom de betraktas som "cirkusfolk". Däremot ytterst sällan journalister, och tydligen inte heller präster? En del politiker sätts dit för bagateller, andra kommer undan med grövre saker.
Jag tycker att det är bra att saken diskuteras - bara man inte tror att det bara är inom svenska kyrkan det är ett problem.

Jag håller med. Vi vill läsa mer om dessa skändliga prästers sexskandaler. Gärna med mycket detaljer. :-)

Ps. Kul artikel by the way! Det är sällan man ser en sån fanatism på våra bräddgrader!

Lite off-topic, kanske, men jag undrar en grej vad gäller jämförelsen med Sven-Erik Magnussons rattfylla och han "hängdes ut". Är det överhuvudtaget så att folk ska hängas ut till pöbleljustisen? Att låta bli att skriva om namn är väl inte samma sak som att tysta ner något?

Det här var en av de punchigaste artiklar jag har läst. Gör lite bättre research i framtiden. Jag hämtar lite information ur en artikel på Sveriges Radios hemsida:

"Caroline Krook ville ha personliga berättelser om arbetsförhållandena för att sammanställa i sin ämbetsberättelse. Prästerna uppmanades att skriva hem till henne eftersom hon trodde att de inte skulle bli offenliga då. Men enligt kammarrätten är breven offentliga och ska lämnas ut.
Biskop Caroline Krook hade då möjlighet att begära sekretess för känsliga delar. Detta innebar att texterna i breven skulle granskas. Något hon undvek genom att skicka tillbaka breven till prästerna. De brev som var anonyma förstörde hon."

I breven skulle präster öppenhjärtigt skriva om hur de upplevde sin tillvaro som präster. Det var enligt både prästerna och Krook sådant som faller under beteckningen själavård och följaktligen gällde för Krook de regler som omger sådan. Dessa brev handlade alltså inte om porr eller bikt.

Anders: Du har en poäng! Du har rätt i detta: "Att låta bli att skriva om namn är väl inte samma sak som att tysta ner något?" Däremot är det nedtystning t.ex. när alla med insyn i ett ärende åläggs yppandeförbud.

Nästa fråga är vadslags värde som kan finnas i att präster som begår övergrepp mot sina församlingsmedlemmar hängs ut i media. Jag ser ett värde i det eftersom då hindras de från att våldföra sig på flera offer. Dessutom blir det inte lika lätt för en person som har misshandlat en kvinna att sedan återgå till sin tjänst som om ingenting hade hänt. Men, okej... det bör finnas gränser. Jag tycker att lokalpressen bör publicera namn och bild.

I de större drakarna bör man bedöma sakens allmänintresse från fall till fall, och se till hur grovt övergrepp det handlar om. Kanske är det i ett enskilt fall bättre att skriva om "prästen" än att använda namnet.

I ett ännu större perspektiv skulle jag vilja påpeka att de flesta prästerna i Svenska kyrkan säkert är humana. Men de få prästerna som inte är det bör rökas ut. Hellre det än att även Svenska kyrkan likt Pingstkyrkan plötsligt en dag skall få ett nytt Knutby på halsen någonstans.

Jag var i Knutby på provskjutningsdagen, och jag har samtalat med flera människor med insyn i vad som hände där, samt läst den första boken som kom ut om den församlingen. Mitt intryck är att Pingstkyrkan centralt borde ha agerat tidigare, för att ställa krav på vad som predikades m.m.

Visst är det lätt för oss alla att vara efterkloka, men vi kan också analysera sådant i efterhand och dra lärdomar för framtiden. Civilkurage lönar sig i längden. Feghet, undfallenhet och tystnad bland de biskopar som leder stiften är inte ägnad att lösa några grundläggande problem.

Maria: Ja, det är väl en sund inställning att dra fram problemen i ljuset. För hur skall man annars kunna komma till rätta med dem?

Det underhållningsvärde som kriminaljournalistiken har idag ska dock inte förväxlas med det sk allmänintresset. Det är ett problem att de som kritiseras för att gå över gränsen är desamma som tar sig tolkningsföreträde för vad som är allmänintresse. Jag tillhör dock dem som tycker att rättsskipning ska kunna tåla seriös medial granskning, om än inte på mediernas villkor.

Med detta sagt (som vår statsminister brukar säga), vill jag nog framhålla att ditt resonemang Filip leder till en hel del gränsdragningsproblem. Vem bestämmer om vem som ska hängas ut? Vilka yrken ska alltid hängas ut? I vilken typ av media? Kalla mig fyrkantig, men jag känner att jag vill ha ett regelverk eller en princip att hålla mig till. Annars blir det bara godtycke, moralpanik, lösnummer och stålar som avgör vem som hängs ut och vem som ska klara sig.

Till skillnad från vissa andra vågar jag nog påstå att det inte är helt lätt att säga vad som är rätt och fel här.

Hej Anders: Det är helt okej att du är "fyrkantig" och jag anser att du har rätt i en hel del. För visst leder mitt resonemang -- ifall det får gehör -- till en del knepiga gränsfallsfrågor för journalister att brottas med. Men... det är de ju redan experter på. Redaktörerna för stora medier har varje dygn flera sådana knepiga gränsfrågor att ta ställning till.

Skall det här med på löpet, eller nämnas i en bisats i en annan artikel, eller tas med i en notis, eller hamna i skräpkorgen? Skall den där personen med på bild? Skall vi kalla henne vid ett alias-namn, eller skriva "37-åringen", eller skriva hennes rätta namn? Ja, varje dygn måste de ta ställning till sådana frågor. Det är ju deras jobb, och vi behöver inte tycka synd om dem för det.

Nej, vår medkänsla bör vi -- i den här kontexten -- närmast uteslutande reservera för offren. Vi bör ställa oss frågor om hur vi bäst kan skydda dem, samt hur vi kan minimera antalet övergrepp. Jag tror inte att feghet och tystnad är lösningen.

Tack Filip för ditt svar. Och jag tror att du tydliggör skillnaden mellan våra ståndpunkter på ett bra sätt. Inte heller jag tror att feghet och tystnad är lösningen, men motsatsen behöver, i medkänslans namn, inte ske inför öppen ridå på kvällstidningarnas löpsedlar. De offer som utsatts för övergrepp, blir så lätt statister i en medial dramaturgi som har mer med stålar/lösnummer än medkänsla och brottsförebyggande arbete att göra.

Jag tycker inte särskilt synd om redaktörerna, och jag har inte så mycket till övers för ad hoc-etik heller. Men så jag som sagt -- fyrkantig.

Religion, speciellt de Abrahamiska religionerna är väl mästare på dubbelmoral. Här står man och predikar om moral och etik från en "helig" bok som är full med motsägelser och omoral, då känns det väl inte så konstigt heller om den som är troende följer i samma spår, snarare mer naturligt. Om man nu känner ett behov av att tro, varför inte använda sin egen fantasi istället för att följa kristendomen? Är det av lathet som man inte orkar komma med något eget, eller är det bara skönt att hänga på en redan existerande kritisk massa och mysa med deras idéer och tanker? Vakna upp människor, vi är i 2000 talet, dags att börja tänka lite mer självständigt. Om 1000 år kommer folk att sitta och skratta åt den här epoken, förhoppningsvis för att folk har lite mer förnuftigt sätt och inte för att de har fastnat i någon religiös indoktrineringsvåg av något slag.

Anders: Jag måste ändå understryka detta, att tystnaden logiskt hör ihop med undfallenhet gentemot dem som begår övergrepp och därmed ökar risken för att de repeterar det beteendet. Betänk den ändrade brottsrubriceringen på anmälan mot våldtäkt i Göteborg, och betänk prästen som återfick sin tjänst i Stockholms stift...

Förövrigt: tack för dina kommentarer!

Jerker: Jag tror inte heller att det gick till så att Moses kom ned från berget och sade att vi får inte dräpa, ljuga och stjäla, och att människor då reagerade som om det var helt nya idéer som de aldrig någonsin hade hört talas om förut.

Moralen kommer från människan. Och gudsbegreppet likaså...

Visserligen är det här illa när det väl sker men inom islam är är det här ingenting. Där står det faktiskt att kvinnan är hälften så mycket som männen och deras profet var i femtioårsåldern när han gifte sig med en sexåring och han väntade i alla fall tills hon var nio år men det är fortfarande pedofili. Dessutom så måste det finnas sju manliga vittnen om en kvinna har blivit våldtagen, annars så döms hon att bli stenad för äktenskapsbrott. Det är i alla fall tur att kristendomen inte står för det. Jag anser att Svenska Kyrkan inte är kristen längre med sitt Ecce Homo, pridefestivalen och stöttande av islamiseringen av Sverige. Detta strider mot kristendomen och ändå har Svenska Kyrkan mage att kalla sig kristna utan att ta avstånd från det. Detta är en anledning till att jag ska lämna Svenska Kyrkan och att man lika gärna kan lägga ner skiten.

Jerker:

Var finns dubbelmoralen inom kristendomen?

Granska humanismens brister och dess försåtliga glidningar mellan att tala om människor och "människan".

Granska de rörelser som ryms inom paraplybegreppet "humanister". På med blåslampan.

Granska feminismens övergrepp och det som tystas ner inom feminismen.

Granska övergrepp inom de livsstilar som glorifieras av RFSU RFSL och homolobbyn.

Vem är det som driver igenom homoäktenskap över världen? Sker det spontant? Är det koordinerat? Vem driver på, hur och varför?

Varför är det ingen som på allvar ifrågasätter homolobbyn eller homoäktenskap? Representerar verkligen feminismen svenska kvinnors intressen eller har feminismen en homoagenda på bekostnad av vanliga kvinnor och mäns intressen?

Många frågor men inga svar, bara tystnad och människor som hukar sig. Hur kan det komma sig?

Varför är bara skribenten intresserad av övergrepp inom den kristna tron och svenska kyrkan? Vill han inte veta om det begås övergrepp i tex muslimska församlingar? Han borde verkligen gå till botten med det.

Och med smärta ska du föda dina barn... Här tog Gud minsann och slog in alla dörrar som finns. La rabarber på något naturgivet!
För att få makt! Smart av dom som skrev. Självklart gör det ont att föda barn. Kanalen är liten och trång och barnets huvud för stort....

Filip: Håller med om att moral hos djurarter är ett naturligt fenomen, hos människan precis som andra djurarter där ett altruistiskt agerande får en evolutionär fördel. Alla förstår väl att onda handlingar är av ondo för människans utveckling, förutom för psykopater som det finns av alla de slag, både troende och ateister. Jag ser till exempel inte djur som apor eller elefanter gå i kyrkan eller läsa bibeln ändå har de ett altruistiskt beteende mot sina ”kollegor”. Hur förklarar man att människan har klarat sig så bra genom tiderna innan kristendomens intåg? Jag tror att religion kan ha haft en evolutionär fördel då människor fick någonting gemensamt att samlas runt och kunde hålla ihop etniskt och politiskt oliktänkande. Idag med vetenskapens frammarsch känns religion dock uråldrat, vetenskapen trycker tillbaka religionen mer och mer, hur lång tid dröjer det innan kristendomen är ett glömt fenomen som man bara kan läsa om i historieböckerna i framtiden? Människans behov av att tro på något övernaturligt kommer kanske alltid att finnas men det kommer i så fall att ske i någon annan form än i kristendomens anda. Vad beror det på att Sverige är det mest ateistiska landet i världen, speciellt mot de Abrahamiska religionerna? Är det upplysning och utbildning – som aldrig riktigt gått bra i kombination med övernaturlig tro – som har varit speciellt framgångsrik i Sverige? Jag förvånas att Sverige är så ateistiskt speciellt i tanke på alla kyrkor man ser i all byar och städer, det känns ju som att förutsättningarna för att frälsa alla finns mer här än någon annanstans. Vad hände?

Filip: Håller med om att moral hos djurarter är ett naturligt fenomen, hos människan precis som andra djurarter där ett altruistiskt agerande får en evolutionär fördel. Alla förstår väl att onda handlingar är av ondo för människans utveckling, förutom för psykopater som det finns av alla de slag, både troende och ateister. Jag ser till exempel inte djur som apor eller elefanter gå i kyrkan eller läsa bibeln ändå har de ett altruistiskt beteende mot sina ”kollegor”. Hur förklarar man att människan har klarat sig så bra genom tiderna innan kristendomens intåg? Jag tror att religion kan ha haft en evolutionär fördel då människor fick någonting gemensamt att samlas runt och kunde hålla ihop etniskt och politiskt oliktänkande. Idag med vetenskapens frammarsch känns religion dock uråldrat, vetenskapen trycker tillbaka religionen mer och mer, hur lång tid dröjer det innan kristendomen är ett glömt fenomen som man bara kan läsa om i historieböckerna i framtiden? Människans behov av att tro på något övernaturligt kommer kanske alltid att finnas men det kommer i så fall att ske i någon annan form än i kristendomens anda. Vad beror det på att Sverige är det mest ateistiska landet i världen, speciellt mot de Abrahamiska religionerna? Är det upplysning och utbildning – som aldrig riktigt gått bra i kombination med övernaturlig tro – som har varit speciellt framgångsrik i Sverige? Jag förvånas att Sverige är så ateistiskt speciellt i tanke på alla kyrkor man ser i all byar och städer, det känns ju som att förutsättningarna för att frälsa alla finns mer här än någon annanstans. Vad hände?

Isak: Man måste ju alltid begränsa sin fokus när man skriver om något. Min artikel handlar om ett problem som tystas ner inom
Svenska kyrkan, och den artikelns fokus stannar där.

Men, här i kommentarerna är det ju helt okej att bredda perspektiven, så länge vi gör det lugnt och sakligt, med god respekt för varandras värderingar.

Och händelsevis råkar det vara så att du och jag är helt överens om det du tar upp. Islam är en religion som inte har genomgått den goda förändringsprocess som kristendomen har tagit sig igenom under flera århundradens tid. Och i islamstaterna råder könsapartheid. Något av det värsta jag har hört talas om, var att den religiösa polisen i SaudiArabien tvingade kvinnor som flydde ut ur en brinnande byggnad med "fel" kläder på sig tillbaka in i elden så att de brann ihjäl. Med den jämförelsen bleknar all kritik som jag någonsin kan framföra mot Svenska kyrkan, det är förvisso sant.

Och att jag inte tillhör de islamonaiva pk-människorna får du klart för dig om du läser detta:

http://www.debattsidan.com/w013.html

Ja, det finns många andra saker att ta upp till debatt framöver, varav islamisternas förakt för yttrandefriheten är en.

Filip Björner: Jag ska lägga in dig på min Blogroll - det är du värd!

http://parnassen.wordpress.com

Helena: Wow!! Tack!

Isak: Jag måste tyvärr korrigera mig själv. Vi är inte överens om utvärderingen av Stockholm Pride. Jag missförstod det som du skrev om det vid första genomläsningen, pga. stress.

Homosexualitet är inte en synd så länge det handlar om frivillig kärlek mellan vuxna personer. Vi som är heterosexuella har vår egen läggning, och de har en annan. Bibeln är, som du förstår, inte en vägledning för mig i mitt sätt att resonera.

Vi är 100% överens om att islamism innebär människoförtryck, och Irans avättningar av pojkar som har haft en homosexuell relation är ett exempel på det.

Filip:

Så du anser att det är okej att halvnakna människor springer runt en tidpunkt per år och spelar dildokubb inför småbarn? Om att homosexuella ska få ha ett möte med sådant har de sitt demokratiska rättighet att göra med det jag är emot är själva pridetåget. Om heterosexuella hade gjort det så hade de åkt dit för förargelseväckande beteende etc.

Isak: Jag har aldrig visat min egen snopp för mina egna tjejer (6 & 8 år), så i det privata avseendet är jag gammaldags och konservativ.

Men jag tror knappast att någon tjej eller kille mår dåligt av att någon gång se några människors könsorgan. Det gör de ju till att börja med hos varandra, i duschrum för samkönade, och på badstränderna, när de är små. Och om de ser några konstiga gubbar & tanter i ett sådant upptåg som Priden så tycker de nog bara att de är konstiga.

Visst kan kanske något barn även bli skrämt av det någon gång, men om vi skulle ta den reaktionen på allvar så skulle vi även förbjuda människor att klä ut sig till jultomtar, och Halloween måste totalförbjudas.

Jag tror inte heller att heterosexuella människor är diskriminerade i detta avseende. För det första tas alla människor som ensamma springer nakna omkring på stan hand om av polisen oavsett deras sexuella läggningar. För det andra är jag övertygad om att ingen polis, byråkrat eller politiker skulle kunna förbjuda ett gäng heterosexuella människor att anordna en egen parad med sexuella insag och lite nakenhet på Stockholms gator.

"Älska Gud och gör vad du vill" sa Augustinus (tror jag). Med det menade han att den som verkligen älskar Gud vill göra gott. Jesus sa något liknande: "Man känner igen trädet på dess frukt, ett gott träd bär god frukt och ett dåligt träd bär dålig frukt". Jag är djupt oroad över detta, speciellt som kyrkans ledare inte verkar inse (i alla fall inte i retoriken) att enskilda prästers djupt omoraliska beteende hänger ihop med både deras egen och dessvärre ibland hela kyrkans brist på kärlek till Jesus och i förlängningen till medmänniskan (OBS! Sex är inte kärlek när det missbrukas!) Visst ska vi förlåta men det är ju inte sagt att den förlåtna därigenom ska fortsätta vara präst iallafall inte för en tid, tills de destruktiva mönstrena brutits - det är fel att se omplaceringar i "Kristi kropp" (kyrkan) som straff - snarare är det väl så att om en präst inte prioriterar/"hinner" med att fördjupa sin gudsrelation genom att bli fri synderna som skiljer honom/henne från Gud borde denna se det som ett privilegium att få vila från sin tjänst ett tag och få vara svag inför Gud utan att behöva vara den som ska bära och trösta andra hela tiden. "Bär varandras bördor" heter det ju - vissa behöver nog hjälp med att se att allt inte står och faller med dem, snarare faller det när man som människa försöker göra mer än vad Anden gett en kraft till. Kyrkan som helhet är också sorgligt ohelig - den är så mån om att inte stöta bort någon i vårt sexualliberala samhälle att det verkar vara provocerande att förorda kyskhet (avhållsamhet från sex utanför äktenskapet av kärlek till Gud) trots att många kristna genom tiderna vittnat om hur denna praktik lett till en djupare gudsrelation och därigenom ett rikare och mer fritt liv, för den som är slav under vilken synd det än vara må är inte fri. Det är inte den undertryckta sexualiteten eller bibelns bokstav som är problemet - jag vågar påstå att de flesta teologer inte alls läser bibeln lika bokstavligt som ateister och annat "vanligt folk", utan omtolkar det som inte passar med hänvisning till en massa olika faktorer. (Jag läser själv teologi) Det var väl så sexualmoralen blev "otidsenlig"...

Jag har inte gett upp kyrkan, inte för att den är perfekt, men för att den trots alla tillkortakommanden är utvald av Gud till att vara Kristi kropp. Som kroppsdel tillhör jag kroppen vare sig jag vill eller ej eftersom jag tillhör Jesus. Jesus umgicks ju redan i livet med syndare och dog för oss syndare på korset - även för dig och mig. Därför kan jag inte nog betona att det måste vara kärleken till både den som syndar och de som drabbas som gör att en olämplig person inte längre verkar som präst. Hela kroppen lider annars.