Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Nyval i Grekland. Kan landet räddas kvar i eurozonen? Läs (91) Skriv

Barn- och tvångsäktenskap

Utredaren Göran Lambertz föreslår att tvångsgifte kriminaliseras och att dispenserna för barnäktenskap slopas. Läs (2) Skriv

Hyresrättens roll i ekonomin

Vilken roll spelar egentligen hyresrätten för arbetsmarknaden och för den reala och finansiella ekonomin? Skriv

Fritt forum

Uno Hansson om Fritt forum

Hur löses dilemmat med de sociotekniska systemens moment 22?

I ett demokratiskt rättssamhälle, så uppstår det egentligen bara en enda sorts oundvikliga kostnader, och det är arbetskostnaderna. Sedan länge betalda arbetskostnader kan i viss mån återanvändas, för att om och om igen ge nya inkomster!


Om författaren

Jag anser att hållbar tillväxt inte kan uppnås förrän kostnaderna för boendet och maten blir försumbar i förhållande till inkomsterna.

Ett citat: "... ingenting styr utvecklingen så hänsynslöst som en uppbyggd infrastruktur...". Infrasystemen är då inte enbart de befintliga vägarna, biltrafiken, tågen och flyget, som nästan helt avgör hur vi själva och allt som vi använder förflyttas när det gäller lite längre sträckor. Det är även alla de övriga sociotekniska systemen som redan - och då ofta sedan länge och ständigt - finns i beredskap för att användas.

Penningsystemet, bankerna, finansmarknaden och den ständigt pågående inflationen, är sådana ensidigt, evolutionärt och symbiost utvecklade system, där det sedan mycket länge knappast finns några valfria alternativ. Finansmarknadens hopkoppling med människornas ovillkorliga behov av bostäder och fastigheter, visar ju med all önskvärd tydlighet hela den allomfattande sårbarhet som uppstår när alla äggen ligger i samma korg! Det är väldigt sällan som det politisk-ekonomiska etablissemanget eller massmedia uppmärksammar oss om att det skulle kunna vara på andra sätt, eller kanske på ännu flera valfria sätt samtidigt.

Även om nya arbetsinsatser med användande av nyupptäckta kombinationsmöjligheter och nya uppfinningar skulle kunna skapa avsevärt mycket bättre system, så är det oftast svårt att kortsiktigt konkurrera med de fortfarande återanvändbara systemen. Det finns inget nämnvärt gehör och förståelse för att utveckla, datorsimulera och använda andra alternativ. Alternativen avfärdas förakt- och hånfullt som utopiska eftersom de bara i sådan pytteliten skala har prövats i praktiken, kanske ofta utan att de har marknadsförts och vuxit sig större.

I ett demokratiskt rättssamhälle, så uppstår det egentligen bara en enda sorts oundvikliga kostnader, och det är arbetskostnaderna. Med återanvändning, återvinning, reproduktion och recirkulation i kretslopp av gamla arbetskostnader, så går det i många fall att undvika en del nya arbetskostnader. Sedan länge betalda arbetskostnader kan i viss mån återanvändas, för att om och om igen ge nya inkomster!

Mycket attraktiva geografiska områden som någon för länge sedan har arbetat med att inmuta och i vanlig ordning har betalt stämplingsavgift för att äga och sälja vidare och vidare och vidare, är väl exempel på att de föregående och de nuvarande ägarna råkat göra mycket lyckade återanvändbara investeringar i gamla arbetskostnader.

Att det sedan med facit i hand kanske hade varit bättre om kommunerna konsekvent hade mutat in marken, och sedan arrenderat ut marken, så att det kanske bara funnits rådighet över marken - men det är historiskt sett en annan historia. Och någon liknande historisk asymmetri när det gäller vad som är rättvist eller inte, finns i så fall även när det gäller patent, design, upphovsrätt och sådant.

Dessutom finns det ju arbetskostnader som bara utgör fragment eller delar av användbara produkter, och som kanske betalas ut långt innan de färdiga produkterna ger några inkomster. Men under den tiden så uppstår det troligen räntekostnader. Då en del av de utbetalda arbetskostnaderna aldrig kommer att ge några inkomster, så kan de förstås kallas riskkostnader. Men då kan det ju även ses som risktagarens arbetskostnader.

Jag tror inte att Marx bara var en dumbom som ingenting begrep, men han hade nog svårt att förutse den framtida utvecklingen när han började snacka om mervärde. Den bubblan har väl för länge, länge sedan spruckit eller då och då dykt upp på andra ställen! När skall även alla vänstervridna, äntligen börja leta på mer realistiska ställen än där just Marx råkade placera gatlyktan? Eller har jag missförstått vad han egentligen menade?

Däremot ser jag ingen nämnvärd anledning att kalla räntekostnader, svinn, felinvesteringar, spekulationsförluster osv. för arbetskostnader. Därför bör dessa kostnader direkt eller successivt kunna elimineras genom förändringar och förnyelse av en del av de traditionella systemen. Detta bör rimligtvis kunna ske med strategisk och långsiktig samverkan mellan alla olika sorts användare och konsumenter av rätt saker, på rätt plats, vid rätt tid,

Enligt detta resonemang så medför hittillsvarande sociotekniska system mm., att en hel del utgifter rimligtvis inte kan eller bör härledas till arbetskostnader. Dessa utgifter innebär då att skillnaden mellan de allra flesta inkomster och utgifter, bör bli avsevärt större om alla dessa onödiga kostnader eliminerades eller åtminstone reducerades så långt som möjligt.

En hel del asymmetriberoende riskkostnader och kanske även en del av det spekulativa riskkapitalet bör rimligtvis även kunna reduceras mer och mer. De flesta människor bör då kunna enas om att långsiktigt samverka för att gemensamt utveckla nya sociotekniska system som inte dras med några helt onödiga kostnader. Dessutom bör förstås fortsatt ökad produktivitet genom automation, processutveckling, logistikoptimering osv. leda till allt lägre och lägre kostnader för vars och ens basala försörjning.

Då allt detta förstås inte kan göras så att det samtidigt och direkt gynnar alla eller kanske ens de flesta omedelbart får lägre utgifter, så kan politikerna med sitt beroende av en rigid och konservativ väljarmajoritet, kanske inte göra så särskilt mycket. Det som behövs är alltså istället att så många som möjligt kan enas för att göra något gemensamt. En fördel och kanske en avgörande förutsättning är förstås att Internet bör kunna användas som gemensamt IKT-nav (kommunikationsnav), och att det i så fall inte finns några geografiska begränsningar, utan bör i vissa fall kunna omfatta hela cyberrymden.





Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/1770

11 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Obegripligt.

Permalänk | Anmäl #1 Peter Ingestad, 2008-10-22, 05:12

Eller, ska vi kanske snarare säga så här: JAG fattar ingenting.
Alla har vi våra begränsningar!

:o)

Permalänk | Anmäl #2 Peter Ingestad, 2008-10-22, 05:22

Peter, det är nog istället jag som inte riktigt förstår hur jag skall skriva för att försöka få andra att förstå vad jag menar med det som jag själv numera tycker är ganska självklart. Men jag kan förstås erinra mig om att det var det ju inte för 20 år sedan, när jag började fundera över varför allting kostar så mycket i förhållande till medianinkomsten. Felet är kanske att jag under denna tid inte haft någon med samma intresse att diskutera med. Sedan är det ju faktiskt så att de olika funktionerna inom den evolutionärt och beslut för beslut konstruerade samhällsstrukturen påverkar varandra som kommunicerande kärl och dessutom ur många synvinklar är ett återkopplat system.

Permalänk | Anmäl #3 Uno Hansson, 2008-10-22, 09:52

Dilemmat som sådant är HUR. Hur gör vi för att gemensamt minska levnadskostnaderna för alla dem som egentligen drar onödigt tunga lass för att få inkomsterna att med råge räcka till alla önskvärda utgifter. För att dessutom hushålla med naturens resurser så är det - enligt min mening - utgiftsidan för alla fysiska behov som måste begränsas, samtidigt som inkomsterna hålls intakta eller ökar genom att vi betalar varandra för att byta upplevelsetjänster med varandra. Men då måste investeringarna för den fysiska rekvisitan, interiörerna och exteriörerna bli så låga som möjligt, för att även medianinkomsttagarna skall kunna efterfråga mer och mer. Mänskliga arbetsinsatser för tillverkning och leveranser måste alltså ersättas med datorstyrda maskinella enheter, så långt som möjligt.

Permalänk | Anmäl #4 Uno Hansson, 2008-10-22, 10:08

Jag har analyserat detta intressanta inlägg för att ta reda på om det enbart är så raljant som det vid första anblicken verkar, eller om det finns någon röd tråd som dolts bakom dåliga formuleringar och alltför fina ord. Såsom jag förstått inlägget, är Uno är trött på att verkligheten aldrig blir lika bra som idéalen, och kring denna grundtanke har han tagit en massa observationer, allt från sina livsmedelsomkostnader och teknikintresse till avundsjukekänslor och nån Marx-bok han läst, och genom logiska kullerbyttor gjort alla dessa till argument för sin grundtanke.

Permalänk | Anmäl #5 Glenn Lacrosse, 2008-10-22, 11:21

Glenn, tack för kommentaren! Det som du uppfattar som raljant beror kanske på att jag söker efter de väsentligaste orsakerna till att mat och tak tar en så stor andel av vanliga inkomstnivåer. Det som jag försöker påtala är snarare vad som ganska uppenbart går att åstadkomma med dagens teknik, men som ändå inte görs, än att alla bör enas om någon sorts ideal. Jag har varken läst någon bok eller annat av eller om Marx, men jag är väldigt irriterad över att en del människor fortfarande anser det som väsentligt ur fördelningsynpunkt att skilja på arbetskostnader och vinst genom att hänvisa till något mystiskt mervärde! Det som fortfarande gör att det finns fattiga, är rimligtvis att det inte finns några nämnvärda alternativ till att i så hög omfattning indirekt betala andra människors arbetskostnader, trots att dessa har högre inkomster! Du får gärna konkret och detaljerat precicera vad du anser vara logiska kullerbyttor. Det är kanske bara jag som har uttryckt mig oklart. Det är förstås mycket enklare att använda mera välprecierade begrepp, än att göra långrandiga textbeskrivningar av begreppen som sådana. Det är ju lätt numera att kontrollera med Google.

Permalänk | Anmäl #6 Uno Hansson, 2008-10-22, 13:16

Jag anser att en orsak till att det ännu inte finns bra alternativ till alltför omfattande arbetsdelning och därmed mycket höga levnadskostnader, är just att det saknas en allmän debatt om vad det finns för tänkbara alternativ till nuvarande sociotekniska system och logistik.

Permalänk | Anmäl #7 Uno Hansson, 2008-10-22, 13:27

Något som hämmar - den diskussion och debatt som jag efeterlyser - är att det tycks anses nödvändigt att det redan från början måste finnas bidrag och intresse hos det tröga och rigida politiska etablissemanget!

Permalänk | Anmäl #8 Uno Hansson, 2008-10-22, 13:34

Bästa Uno! Nu har jag läst om din artikel och förstått betydligt bättre. Ny hjärnceller tillkommit.
Nej Marx var ingen dumbom. F ö kommer arbetsvärdeläran redan från Ricardo. Marx' åsikt är att allt värde är reducerart till arbete. Det anser jag också. En del ekonomer avfärdar arbetsvärdeläran som "ovetenskaplig" men det är inte vetenskap utan borgerlig propaganda. Det har påvisats att den kklassiska teorin svårligen kan värdera produktionsmedel, som maskiner, varför tidsbestämt arbete kan utgöra en bättre måttstockk, vilket ger svåra problem med vidsträckta nationalekonomiska implikationer. Den teoretiska diskussionen har engagerat förstarangsnamn inom nationalekonomin, som Piero Sraffa, Joan Robinson och Paul Samuelson.

Permalänk | Anmäl #9 Peter Ingestad, 2008-10-22, 18:42

Tack Peter, men det liknar ju min åsikt att allt som med hittillsvarande praxis har ansetts vara oundvikliga kostnader, men som ändå inte är direkt härledbara till arbetskostnader, bör inom en frihetsliberal rättsstat kunna elimineras med lämplgt utformade sociotekniska system och ömsesidiga samarbetsformer. Beloppsbegreppet värde är väl relativt, och kan väl faktiskt bara avgöras vid varje enskilt och ömsesidigt avtalsavrop.

Permalänk | Anmäl #10 Uno Hansson, 2008-10-23, 00:52

De autonomt utbytbara verktygen tillsamans med exempelvis en algoritm- och receptstyrd verktygsmaskiner kan ju härledas till en återanvändbar arbetskostnader, där marginalkostnaden per tillverkad enhet mer och mer går mot noll, plus snittet av fortlöpande övervaknings- och underhållskostnader. Dessutom kan recepten avse tillverkning av exakta kloner av samma sorts tillverkningsprocesssystem som sedan kan placeras ut på strategiskt utvalda platser runt hela jordklotet. Geografiskt och kompetensbaserde komparativa fördelar går rimligtvis då mot det försumbara, tillsamans med marginalkostnaderna för det som beställs och levereras med förhandsdeponerad betalning.

Permalänk | Anmäl #11 Uno Hansson, 2008-10-23, 01:11


annons:
annons:

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

annons:

Om Newsmill

Newsmill är det första sociala mediet i Sverige som spinner kring nyheter och debatt. Vi publicerar varje dag olika personer med exklusiv kunskap om dagens viktiga händelser. Om du har egna erfarenheter av de frågor vi tar upp kan du omedelbart medverka i debatten. Du kan kommentera och skriva egna inlägg som publiceras på hög nivå eller medverka genom din blogg.

 

Läs mer om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

100 000 gymnasieelever sitter nu och skriver nationellt prov i svenska. Enligt uppgift ingår två Newsmill-artiklar, ...

Vad är att Milla?

Millningen är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer ett ord eller ett namn som du vill mäta i opinionen och läsarna kommenterar genom att välja en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger. Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.


 
© 2008 Newsmill. All rights reserved.