Fritt forum

Helena du Rées om Fritt forum

Varför ställs inga effektivitetskrav på polisen?

Publicerad: 2008-10-14 17:10, Uppdaterad: 2008-10-14 20:10

Syftet med kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Men det avsätts inga pengar för att utvärdera nya satsningar. Trots att detta kan leda till minskad brottslighet och ökad trygghet i samhället.

12 millningar
5 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Om författaren

Jag är disputerad forskare i kriminologi och har bl.a forskat om miljöbrott, polisarbete och diskriminering inom rättsväsendet.

Rapportkraven på våra polismyndigheter har hittills inte varit större än en årlig redovisning av produktiviteten, dvs. antalet prestationer i form av t.ex. antal handlagda ärenden jämfört med insatsen i form av antalet skattekronor. Varken regeringen, polisen själv eller någon annan vet därför något om vilka effekter på brottsligheten och tryggheten i samhället de ca18 miljarder som medborgarna genom skatter årligen pytsar in i polisens verksamhet egentligen har.

Enligt 2008 års regleringsbrev är målet för rättsväsendet den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Syftet med kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. För att nå målen görs inom polisen satsningar för att pröva nya arbetsmetoder. Men när det blir dags att följas upp dessa finns aldrig några pengar. I budgetpropositionen kan man dock läsa följande under rubriken ”Utgiftsområde 4, rättsväsendet”: ”Rättsväsendets verksamhet måste ständigt bedömas, utvärderas och utvecklas med sikte på ett effektivt resursutnyttjande. En kontinuerlig verksamhetsutveckling ska vara en integrerad del av rättsväsendets strategi. Dessutom måste effektivitet och ett rationellt resursutnyttjande tillmätas stor betydelse när olika handlingsalternativ övervägs i den löpande verksamheten” (s 13)

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det naturligtvis oerhört viktigt med väl genomförda återkopplingar av de satsningar som genomförs för att riktigt kunna bedöma hur arbetet ska se ut i framtiden. När det gäller polisens verksamhet gäller denna insikt tyvärr bara på pappret. Problemet med avsaknaden av professionella utvärderingar av polisens verksamhet finns beskrivet i en ny rapport av polismannen och polisforskaren Stefan Holgersson (”Spelar skillnader i arbetsprestation mellan poliser någon egentlig roll?” Växjö University Studies in Policing, nr 006-2008). Det senaste exemplet på att man inom polisen inte prioriterar en kunskapsbaserad verksamhetsutveckling är den satsning på poliskontor i Stockholm som riskerar att inte bli utvärderad på ett seriöst sätt. Vi kommer aldrig att få veta om de förhållandevis stora resurserna, både ekonomiska och i form av engagerad polispersonal, har givit avsedda effekter eller inte.

Det finns många områden av polisens arbete som kan undersökas och mätas för att utgöra ett relevant underlag när verksamheten ska utvecklas. Man kan mäta produktkvalitet (vad leder polisens utredningar till för åtgärder) och servicekvalitet (hur uppfattar brottsoffer att deras ärenden hanteras), polisens legitimitet (vad tror medborgarna om polisens förmåga att förhindra och klara upp brott), effekter (på brottsnivåer, förändringar i upprepad viktimisering eller i medborgarnas upplevelse av oro för brott), samarbetet med andra aktörer samt polispersonalens tillfredsställelse med sina arbetsuppgifter, arbetsmiljö och arbetsgivare.

År 2006, innan arbetet vid de lokala poliskontoren kom i gång, genomförde polismyndigheten i Stockholm en s.k. trygghetsmätning bland medborgarna i länet avsedd att utgöra jämförelsematerial vid en senare utvärdering. För en kostnad av mer än tre miljoner kronor genomfördes undersökningen av en konsult. Analysen, vilken myndigheten själv står för och som presenteras på hemsidan, är minst sagt märklig. Som exempel kan nämnas att ingen definition görs av begreppet trygghet. Detta medför bl.a. slutsatsen att tryggheten är hög generellt i en av kommunerna eftersom fler än genomsnittet i Stockholms län känner sig trygga om de går ut ensamma på kvällen. Att fler än genomsnittet i denna kommun är oroliga för att utsättas för brott i den egna bostaden anses inte påverka tryggheten. Orelaterade till andra data så säger inte heller siffrorna från en trygghetsmätning särskilt mycket. En mängd relevanta frågor kan ställas, t.ex. vilken är relationen mellan antalet polisingripanden för en viss typ av brott och i trygghetsmätningen uppgiven utsatthet för och/eller rädsla och oro för dessa? Vilken är relationen mellan anmälningsbenägenheten i ett område och uppfattad synlighet av polisen respektive förtroende för polisen? Vilken är relationen mellan uppklaringsprocenten totalt för brottsligheten i ett område och den upplevda tryggheten i samma område? Är det omfattningen eller utvecklingen av brottsligheten i ett område som har störst betydelse när det gäller människors upplevelse av trygghet. Vad förklarar bäst oron för olika typer av brott, områdets karaktär i olika avseenden, t.ex. typ av bebyggelse, eller omfattningen av brottsligheten? Alla dessa frågor och många fler skulle kunna besvaras med hjälp av den genomförda trygghetsmätningen om den kombinerades med andra data som polisen förfogar över. En sådan analys skulle ge en djupare förståelse för vilka faktorer inom polisens ansvarsområde som påverkar människors upplevelse av trygghet samt den faktiska utsattheten för brott. En sådan har man dock inte gjort. Är det inte slöseri med skattemedel att beställa en dyr materialinsamling och sedan i princip slänga alltihop i papperskorgen?

I våras fick jag uppdraget att utarbeta ett förslag till plan för utvärdering av poliskontoren som nu har bedrivit sin verksamhet under ca två år. De för utvärderingen ansvariga poliserna lämnade båda sina tjänster vid polismyndigheten i Stockholm under sommaren. Därefter fick jag beskedet att inga pengar fanns och att utvärderingen helst inte skulle kosta mer än fyra basbelopp (164 000 kr) eftersom den då inte skulle behöva upphandlas. Budgeten för en utvärdering måste ställas i relation till kostnaden för det som ska utvärderas. Fyra basbelopp är knappast en seriös budget för att utvärdera en verksamhet som förmodligen tar betydligt mer än 30 miljoner kronor om året i anspråk. När man startar en ny verksamhet som är av ett principiellt intresse bör naturligtvis kostnaden för uppföljning/utvärdering budgeteras för i beslutet om verksamheten i sig.

I motsats till det privata näringslivet, där en producent av varor eller tjänster inte överlever någon längre tid utan att ständigt förbättra sin verksamhet genom bl.a. produktutveckling, så leder brist på verksamhets- och produktutveckling hos polisen endast till krav på en allt större andel av våra gemensamma resurser. Den nuvarande regeringen anser sig vara kravlöshetens motståndare nummer ett. Ett återkommande mantra inom allt från arbetsmarknads- och socialpolitik till skolpolitik är att ställa tydliga krav. Alla dessa krav ställs dock på den enskilde medborgaren. Men när blir det dags att ställa liknande krav på de av medborgarna finansierade myndigheterna? Regeringen skriver i ett pressmeddelande den 20 september ”Ett väl fungerande rättsväsende är en självklar förutsättning för att samhällets åtgärder mot brottsligheten ska bli framgångsrika. Hitintills under mandatperioden har rättsväsendet tillförts drygt 2 miljarder.” Det borde vara en självklarhet att en del av dessa resurser avsätts till den utvärdering och utveckling av verksamheten som är nödvändig för att utveckla en kostnadseffektiv verksamhet som bidrar till en minskad brottslighet och ökad trygghet i samhället.

Helena du Rées

Jur.dr. och kriminolog

Helena du Rées (7 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/1682

5 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag håller fullständigt med du Rées när hon skriver "Ett återkommande mantra inom allt från arbetsmarknads- och socialpolitik till skolpolitik är att ställa tydliga krav. Alla dessa krav ställs dock på den enskilde medborgaren. Men när blir det dags att ställa liknande krav på de av medborgarna finansierade myndigheterna?" Det är egentligen otroligt att vi finner oss i att att det är så här. Felparkera o du avkrävs en avgift inom 12 minuter. Ring polisen , vid pågående inbrott, o de kommer efter en timme eller så. Därefter läggs den påföljande utredningen ner på grund av brist på bevis. Att det blivit så här beror på att polisledningen är inkompetent. De följer hellre fack o starka informella ledare än ser till att vi medborgare får ut ngt av våra skattepengar. Därför kan vi läsa om att poliser maskar i Skåne därför de inte gillar upplägget med alkokontroller osv. Tänk er motsvarande på Volvo eller eller annan versamhet som tjänar pengar på sin verksamhet. Där skulle ledning o de maskande ställas till svars.Inom polisen händer inget!!!

Felet med det offentliga är bristen på insyn därmed kan lathet, felaktiga rutiner, och byråkrati frodas. Och så är det inom polisen. Där arbetar 60 % av personalen alla timmar de är i tjänst. Alla de andra flyter runt o pratar, tar långa kaffepauser o lunchraster osv. Och detta med med polisledningens goda minne. Hur vet jag detta? Jag arbetade inom polisen i 5 år, sedan stod jag inte ut längre.

Permalänk | Anmäl #1 frihetbästating, 2008-10-15, 08:48

Polis och polis. För fullständighetens skull vill jag tillägga att jag själv har, ähum, de bästa erfarenheter av poliser i marktjänst, och icke så i egenskap av välartad medborgare & Vän Av Lag Och Ordning. Nej, tvärtom. Ja, så är det faktiskt. Har blitt både haffad och hämtad flera gånger, och i ärlighetens namn har det vid något tillfällie gått lixom lite stökigt till, och polisen har uppträtt absolut korrekt och professionellt & ej begagnat mera våld än tjänsten kräver. Har för övrigt samma erfarenhet av väktare. Det här är två yrkesgrupper som får ta alldeles för mycket skit helt orättvist, det är min välgrundade åsikt bara helt ärligt. Uppenbarligen är det massor som brister, men det ligger utanför min direkta erfarenhet. Slöhögar och glidare finns på alla jobb, så av allt av döma ligger problemet i en usel ledning, och för detta skall de verkligt skyldiga, justitieministrarna, lastas. Vår statsledning har på denna punkt gjort ett eländigt arbete, men det är ju så med politiker. Bortskämda oduglingar är vad de är.

Permalänk | Anmäl #2 Peter Ingestad, 2008-11-16, 23:46

Effektivitet är ett problem som är naturligt inneboende i alla icke-kommersiella verksamheter. Då menar jag inte att polisen bör göras kommersiell, men man måste vara medveten om problemet och kräva hårdare internkontroll. Idag är situationen inom polisen katastrofal, attityden - den så kallade "kårandan", är att all form av förändring är av ondo, och den som är mest dominant har automatiskt rätt. Svenskar är flata, nästan ingen vågar säga emot en polisman. Och det är därför det har blivit så här. Det är därför vi sitter med en polismakt som hellre arrangerar fartkontroller än ger sig in i närkontakt med kriminella eller dammar efter fingeravtryck.

Permalänk | Anmäl #3 Glenn Lacrosse, 2008-11-18, 23:48

Blir inte alla dessa utredningar och forsknings resultat bara nåt för sopkorgen? Så länge ni inte väger in vilka faktorer som skapar brottslighet? Tex under -80 talet stängdes i stort sett alla fritidsgårdar. Att sätta ett stort antal ungdomar utan någon menigsfull sysselsättning är för mig som att odla brottslighet. Sen är det väl ganska uppenbart att nedläggningen av militären och ett minskat antal mönstrande också kommer påverka framtida brottslighet. Då dels så gav försvarmakten meningsfull sysselsättning och även en fostrande social utbildning. Att bara mäta polisens insatser blir bara ett resultat att kasta i sopkorgen. då det knappast kommer gå ett få ut några rellevanta data ur en sån forskar rapport

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Barn- och tvångsäktenskap

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Varför ställs inga effektivitetskrav på polisen?

Om författaren

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar