Socialt kapital föröds

En läkare förväntas inte bara ha fackkunskap utan ska också följa vissa etiska regler och föreställningar om god yrkesetik. Patientens väl ska vara utgångspunkten, inte försäkringskassans regler, läkemedelsbolagens omsättning eller vårdens organisationsproblem.

Utövare av vad sociologerna kallar professionalistiska yrken förväntas inte bara ha en teknisk kunskapsnivå utan också en moralkodex. Det gäller förutom läkare också exempelvis advokater, sjukskötare och journalister.

Uppförandekoderna bygger på föreställningen om en självständig yrkesutövning, egna bedömningar, allmänt gott omdöme och allmänhetens förtroende. Förutom rent fackliga aspekter som löner och andra arbetsvillkor finns yrkeskoder i yrkesorganisationer och/eller i myndighetsreglerad legitimering. Man vill slå vakt om ett förtroendekapital.

Det är inte nödvändigt att vara bankman för att räkna ut att en person med låg inkomst och utan sjukförsäkring är en risk som låntagare, oavsett hur behjärtansvärt ändamålet med krediten är. Det är inte heller av förbarmande lån beviljas utan av lust att tjäna pengar med hoppet att någon annan ska ta risken. Krediter driver på krediter som blåser upp värden med krediter och kreditgivare lånar av varandra för att låna ut mot usla säkerheter och uppblåsning av nya bubblor.

Den första bubbla som spricker är när kreditgivarna inte längre litar på varandra eftersom de i grunden vet att det rör sig om apspel. Det ser vi nu.

Men vi ser också advokater som struntar i lag och rätt för att tjäna pengar, läkare som låter vårdbyråkrater avgöra vårdbehovet och journalister som springer ärenden åt dem som uppenbarligen missleder medborgarna. Vi ser politiker som begär medborgarnas förtroende i allmänna och fria val och som sedan tjänar helt andra intressen.

Det sociala kapitalet urgröps. Det är möjligt att det - bland annat - kommer att hindra lösningar av finanskrisen. Misstron är för stor.

Sjuka söker sig till diverse kvacksalvare, vi får medborgargarden och förtroendet för både politiker och journalister minskar.

Benjamin Franklin definierade en individs sociala kapital på ett enkelt sätt: Han har möjlighet att låna några dollar av sin granne eftersom grannen förväntar sig att få tillbaka.

Vi måste kanske börja om där.