Fritt forum

Per J Andersson om Fritt forum

Adjö nationalstaten!

Publicerad: 2008-10-03 12:10, Uppdaterad: 2008-10-03 12:10

Om inte separatismen ska bryta sönder fler europeiska nationalstater - och om inte EU ska marginaliseras i brist på folklig legitimitet - är det kanske dags att göra som man gjorde i Indien 1956.

millningar
10 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Sönderfallet av Jugoslavien, som började 1991, är ännu inte över. Senast bröt sig Kosovo loss från Serbien och bli självständigt.

Det är inte bara serberna som är motsträviga. Kosovos stundande frigörelse har fått fler europeiska regeringar att oroa sig. Andra separatister kan ju få råg i ryggen i sina kampanjer för självständighet.

Listan över regioner som gärna skulle vilja bli självständiga kan göras lång. I Baskien och Katalonien finns starka krafter som jobbar för frigörelse från Spanien, i Flandern vill många säga adjö till Belgien och Skotska nationalistpartiet har varslat om en folkomröstning 2010 där skottarna ska få ta ställning till om man ska göra slut med Storbritannien.

Den franska statsvetaren Jean-Yves Camus tror att Kosovo kan vara början på en process där kartan över Europa ritas om. Den svaga enigheten om nationsgränserna i Europa som har gällt sedan andra världskriget är på väg att försvinna, anser han.

– En ny gemensam europeisk livsstil, engelska som gemensamt språk och nedmonteringen av gränskontrollerna har lett till att allt fler identifierar sig mer med sina regioner än med sina nationer, säger Camus.

Men det är väl den här utvecklingen vi eftersträvade när vi skapade EU? Svagare nationalstater och starkare regioner under det stora europeiska paraplyet.

Kanske snart dags att göra som Indien gjorde 1956?

Ett decennium efter Indiens självständighet ritades kartan över landets regioner om. Den gamla koloniala uppdelningen skrotades. Istället skapades delstater som i princip omfattade de olika språkområdena. Det visade sig vara ett genidrag. I dag har de flesta indier två självklara kulturella identiteter. Man är bengali, punjabi, oriya, gujarati, malayali, kannadigi etc – alla med sin kultur och sitt språk – och samtidigt indier. Här kan man alltså inga problem med attt ha en kulturell identitet (sitt språkområde, sinn regionala kultur) och samtidigt inte kräva att den ska omsättas i en nationalstat.

Tack vare att man var lyhörd och skapade de regioner som folket efterfrågade uppfattar i dag en majoritet av indierna den demokratiskt valda regeringen i huvudstaden New Delhi som legitim och självklar.

En liknande reform i Europa är kanske vad som behövs för att vi ska börja acceptera byråkraterna i Bryssel. En reform som innebär att Europas stater kan fungera som Indiens delstater, och Brysssel som New Delhi/Indiska unionen.

Den indiska historikern Ramachandra Guha skriver i sin bok ”India after Gandhi” (2007) att det självständiga Indien är Europas framtid.

”Det [Indien] är Europas framtid i det att man … lyckats skapa en flerspråkig, mångreligiös, multietnisk politisk och ekonomisk samhörighet”, skriver Guha.

Om vi i en fallande skala känner oss som exempelvis skåning, svensk, europé är det kanske dags att slopa mellanledet. Alla européer känner sig inte mogna för detta svärdshugg mot nationalstaten. Men förr eller senare börjar nog den europeiska nationalstaten att uppfattas som en mossig 1800-talsidé som bara gett oss chauvinism, rasism och gränskontroller.

Per J Andersson (14 artiklar)
http://per-j-andersson.blogspot.com

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/1532

10 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Förutsättningen är väl i så fall att EU är en ren nattväktarunion och att förrutom att alla de individuella frihetsrättigheterna är inskrivna i dess konstitution, tillsammans med subsidiaritetsprincípen och våra barns och kommande generationers rättighet att via ombud beivra all irreversibel skövling av naturresurser.

Permalänk | Anmäl #1 Uno Hansson, 2008-10-03, 13:05

rättelse: ... att förrutom... strykes.

Permalänk | Anmäl #2 Uno Hansson, 2008-10-03, 13:09

Kontentan och avsikten med min tidigare kommentar innebär alltså att barnen och kommande generationer i princip registeras som ägare av allt som betraktas som allmänningar.

Permalänk | Anmäl #3 Uno Hansson, 2008-10-03, 13:16

... ägare skall kanske ersättas med någon sorts potentiell rådighet?

Permalänk | Anmäl #4 Uno Hansson, 2008-10-03, 13:20

... med allmänning avses förstås hav, luft, klimat, ekologisk mångfald osv...

Permalänk | Anmäl #5 Uno Hansson, 2008-10-03, 13:27

Indien är ett intressant exempel. Men frågan är vilka språk det ska gälla. Ta Storbritannien som exempel. Där talas engelska i alla länder. Ska Storbritannien då utgöra ett språkområde/region? För det andra är frågan om det räcker med språk då människors identiteter inte enbart är språkligt betingade. Ta Italien som exempel på ett ganska delat land mellan nord och syd, trots samma språk. Eller det tyskspråkiga områdena som är utspridda över flera länder med inte helt samma kulturer. Jag tror att det finns flera exempel på regioner där det kanske skulle fungera, t ex Kastilien och Katalonien, och där borde man tillåta ökad regionalisering om folk vill ha det. I andra regioner är folk kanske mindre intresserade. Men jag tror att européers identiteter i allmänhet är för mycket uppbyggda på nationen för att en total regionalisering ska vara möjlig under överskådlig tid. Till detta kommer frågan om hur en regionalisering skulle påverka demokratin på lokal och EU-nivå. Hur skulle folks inflytande över EUs beslut påverkas? Hur gör man sedan med all infrastruktur som byggts utifrån nationsgränserna? Skulle det funka ändå eller krävs omstruktureringar?

Permalänk | Anmäl #6 Niclas Kuoppa, 2008-10-03, 14:13

Intressant att du inte nämner Pakistan.. Delningen mellan Indien och Pakistan 1956 var allt annat en genial, den hade absolut ingenting med språkgränser att göra, den orsakade att miljontals människor drevs på flykt, hur många som dog är det ingen som vet, idag hotar den att orsaka ett kärnvapenkrig.
Jugoslavien är också ett intressant exempel.. Varför föll det sönder och fortsätter att falla sönder? Jugoslavien var ingen nationalstat, det var en union. Liksom Tjeckoslovakien och Sovjetunionen som också har fallit sönder i ... just det, nationalstater.

Permalänk | Anmäl #7 Albin, 2008-10-03, 14:48

Albin har en poäng här. Nationalstaten står ju för trygghet och självbestämmande, se på t ex kurdernas och palestiniernas strävan efter en egen stat, och det är ju inte helt osannolikt att mönstret med strävanden efter nationellt självbestämmande från det sönderfallande Sovjet och Jugoslavien skulle kunna ta fart i Europa om en storskalig regionalisering utifrån språkgränser skulle inledas. Regionerna skulle då frigöra sig från relativt heterogena nationalstater för att möjligen ingå i nya mera språkligt homogena sådana. Det är inte helt säkert att Indien är immun mot sådana tendenser i händelse av en långvarig inhemsk kris, även om Indien redan tålt en del.

Permalänk | Anmäl #8 Niclas Kuoppa, 2008-10-03, 17:02

Det där tror jag inte alls på. Det är en typiskt "tjusig" föreställning inom priviligierad överklass, som i motsats till folket har råd att flänga jorden runt och sätta sig i säkerhet när vargen kommer hemmavid. Folket, däremot, har inget intresse av att skyfflas runt i eruropa som slavarbetskraft, och är i övrigt bundet på plats och förenat av språk och kultur. Också denna överklasskosmopolitism är ett symtom på liberalismens hastigt fortskridande sönderfall, och måste resolut bekämpas.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Barn- och tvångsäktenskap

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Adjö nationalstaten!

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar