Så sänkte de svenska bankerna Estland

De skandinaviska bankernas lånerally har varit Estlands lycka och olycka. På samma sätt som giriga bankdirektöer och låga räntor har orsakat århundradets största finansiella kris, har Estlands stora ekonomiska tillväxt och dagens fall orsakats av den billiga lånemarknaden som sålts ut av skandinaviska bankdirektörer.

Om de estniska bankerna inte varit dotterbolag/filialer till de stora skandinaviska bankerna hade de själva förmodligen varit tvugna att låna från lånemarknaden. Därmed skulle man ha beviljat lån i en mycket mindre omfattning. Man hade heller inte kunnat bygga så många hus på de estniska åkrarna.

Allt började år 2002, när Nordeabankens estniska filial plötsligt sänkte räntemarginalen. Hittills hade man inte kunnat tala om någon speciell låneboom i Estland, trots att bostadsfonderna från Sovjettiden hade föråldrats och boendeytan per invånare enligt europeisk standard var låg.
Som motvikt till Nordea fanns det även andra som toppade marginalerna och lättade på lånekraven, bland andra marknadsledaren Hansapank (som Swedbank till största delen köpt upp för dyra pengar i konkurrens med SEB) och Ühispank (SEB:s andraval efter det förlorade Hansapank). Dessa banker gick dock ganska försiktigt tillväga. Först när Hansapank började förlora marknadsandelar på lånemarknaden för privatpersoner blev aktörerna aggressiva, SEB inkluderad. Marknadskonkurrens uppstod. Det huvudsakliga vapnet var lån och det huvudsakliga argumentet var fastigheter. Den som inte hängde på eller som bestämt varnade för konsekvenserna avskedades, däribland Hansapankens bankchef för privatpersoner.

Att Estland gick med i EU 2004 spelade också en viktig rolll. 2004 uppgick Euribor (lånebasränta i Estland) enbart till två procent på sex månader. Anslutningen till EU innebar en sänkning av räntemarginalerna i Estland till samma nivåer som i Tyskland och andra länder inom eurozonen.

Lånerallyt tog ny fart. Byggandet av bostäder boomade, vilket marknaden välkomnade. År 2007 drogs fastigheternas prishöjning in. För närvarande sänks priserna långsamt med 20-30 % räknat från toppnivån. Ännu är fastighetsbubblan inte helt spräckt, men sedan en tid tillbaka väntar vi på att den brister.
Vad händer framöver? Swedbankens baltiska chef Erkki Raasuke har sagt att man beviljar lån nästa år, men bara i den mängd som motsvarar en viss deposition och att låntagaren kan betala tillbaka lånet vid förfallotid. Det flödar inte in nya pengar från Sverige. Dessutom har Raasuke lovat att lån med dålig säkerhet inte ska få överstiga 1,5 % av bankens stock av utestående lån.

Jag hoppas verkligen att de som byggt upp de baltiska ländernas ledande banker, såsom Raasuke och hans manskap, klarar av detta. Och jag hoppas verkligen att varken SEB eller Swedbank blir övernervösa och börjar avskeda nyckelpersoner och överger sin verksamhets grundinställning. Det är nämligen inte möjligt att överskatta Swedbanks och SEB:s roll i Estland. Man kan rent av säga att Jan Lidens beslut inverkar mer på Finska vikens sydkust än vad Estlands statsminister har att säga till om. För att inte tala om Estlands centralbank, som på grund av den estniska kronans fasta växlingskurs överhuvudtaget inte får påverka ekonomiskt förekomna ränteförändringar. Swedbank, som står under investerarnas tryck, har hittills inte vidtagit några radikala åtgärder i Estland. De har inte heller förmått att omvärdera befintliga fastigheter i någon större utsträckning än till exempel som lånesäkerhet. Därmed har de givit ny fart i kriskarusellen. 

Jag har under de senaste dagarna svarat på frågor från många svenska journalister. Folk har frågat om man har börjat hata Swedbank i Estland? Absolut inte, även om väl ingen direkt älskar bankdirektörer. Ofta är svenskar i de baltiska länderna i mer panik över vad som händer än estländare, lettländare och litauer. För Swedbankens och SEB:s aktieägare och de som investerat i pensionsfonder på olika baltiska fastighetsmarknader som enskilda ägare är det på många sätt förståeligt.

Istället för att försöka hitta syndabocken (när det gäller lånerallyt finns det alltid två parter - en som ger och den andra som tar emot lånet), borde man gå vidare och försöka hitta en lösning. Nästa år blir det svårt i Estland. Arbetslösheten är för närvarande bara 4 %, men den kommer att stiga märkbart. Företagen säger upp folk. Löneförhöjningarna i Estland är inte att vänta. Fastighetspriserna beräknas sjunka ytterligare till och med år 2010. Lånemarginalerna höjs. Dessutom är det finanskris i hela världen, en kris som bara försvåras. Förhoppningsvis väntar Estland med att ansluta sig till euro till omkring 2011, då man lovat att ha inflationen i shack.

Vem vet, kanske är det så att Swedbank och SEB då är en del av en större bankkoncern, som i sin tur ger ny fart till lånemarknaden här. Och så kan vi börja om från början igen.

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/1489

7 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Står det till såhär ialla reformerade östeuropeiska
ekonomier ? Polen ex.vis.? Har bankföretagen (sektorn) övertagits av utländskt kapital - som måst gå utomlands för att höja sina profitkvoter,
i mindre utvecklade ekonomier i öst. Är de baltiska ländernas tillväxt bara ett resultat, av EU, utan täckning i egen produktion/sparande, ett slags skyltfönster för kapitalismen som nu har körts i bitar.

Varför rapporterar inte media kring de nya
EU-länderna, det är lika tyst om dessa som nyliberalerna, som professor L. Pålsson Syll skrev på Newsmill häromdagen. Blir till att riva " husen på åkrarna", sätta potatis igen, och bränna br.v., precis som på 30talet, smuggla till Sverige - då kallades Baltikum, " Potatisrepublikerna"...

Permalänk | Anmäl #1 Minervas Uggla., 2008-09-30, 22:42

är inte rubriken felsatt? Bör väl vara: "Så lyfte svenska banker Estland"

Permalänk | Anmäl #2 eddec, 2008-09-30, 23:08

Vad lyfte? Bubblans överdel tills dess att hela ballongen började att segla iväg utom kontroll.

Och utan kontakt med marken, och utan möjligheter att hålla trycket uppe så är inte precis haveriet någon överraskning här heller.

Permalänk | Anmäl #3 Carl Norberg, 2008-10-01, 12:24

Jag har alltid undrat om inte baltiska utlåningen varit en
svepskäl för att fylla fickorna i baltiska länderna, det har funnits varningar om detta sedan i våras. Om svenska banker pumpat in så mycket pengar, så tycker jag att
en brottsutredning bör göras mot svenska banker, precis som i Sverige efter bankkrisen. Vi har för lite insyn i detta.
Baltikums välstånd har varit som ett trolleri. Och hur smart
var det att komma i konflikt med Ryssland, för en statys skull ? Är det detta vad som Nato-och EU -utvidgning handlar om, uppblåsta nationella egon samt ekobubblor.
Hur kan vi ha så stort förtroende för andra länder ?

Permalänk | Anmäl #4 Minervas Uggla., 2008-10-01, 12:52

Vad ska vi ha banker till? Dom står ju utanför politiken så till vida att vi inte kan rösta bort en dum bankdirre. Går det dåligt ska alla vara med och betala - går det bra skor dom sig i toppen. Fy fan! Stackars Estland - jag känner med er.

Permalänk | Anmäl #5 Helena Palén Olofsson, 2008-10-28, 08:00

Jag, den store Pether Ingeztaadh, instämmer helt med madame Helena.

Permalänk | Anmäl #6 Peter Ingestad, 2008-10-28, 21:44

Att skylla på andra går bra.

Estland borde begripa att ta ansvar själv för eventuella misstag.

Permalänk | Anmäl #7 Stockholmare, 2008-11-16, 00:00