Bildts seger är faktiskt bra för Sverige

"Han hade rätt, vi hade fel". Man känner i hela kroppen hur nöjd Carl Bildt måste ha varit över att kunna använda det KG Bergström-citatet som rubrik till ett inlägg om Rapport-chefen Morgan Olofssons ursäkt till tittarna. Bildt hade faktiskt inte sagt att FRA kunde samarbeta med diktaturer, han hade talat om underrättelsetjänsten i stort. Nyheten hade hårdvinklats.

"Det inträffade visar vikten av att reagera när media begår övertramp - liksom det visar att det trots tendenser till ofelbarhetsmyt också finns en konstruktiv intern diskussion i media", skriver Bildt och avslutar högtidligt: "Kanske blev Sverige lite, lite bättre av denna lilla dispyt."

Det kan vara svårt att känna att den bildtska skadeglädjen är bra för landet, men han har rätt. Inte för att statstelevisionen lagt sig för makten, som en del vänsterdebattörer hävdat, utan för att bloggen än en gång visat sin korrigerande kraft.

För det är som bloggare Bildt vunnit mot SVT, inte som utrikesminister. Hade han suttit innanför de blekgula väggarna på Arvfurstens palats hade han kunnat gnälla bäst han ville om den osakliga vinklingen, SVT hade sannolikt inte ändrat sig ändå. Med sin öppna kanal ut i offentligheten kunde Bildt däremot omedelbart ge sin bild av vad han egentligen sagt och tvinga Rapport till reträtt.

I sak skiljer det sig inte särskilt mycket från hur alla pålästa bloggar i FRA-motståndet på punkt efter punkt avslöjar regeringens lögner och okunnighet om lagförslaget. Med bloggarna ständigt tillgängliga har vi kommit att lita långt mer på Mark Klamberg eller Karl Palmås än på Sten Tolgfors och Ingvar Åkesson. Bloggvärldens själva karaktär av grupparbete, där den enes tankar och expertis prestigelöst fogas till den andres, förmedlar långt mer och djupare kunskaper till läsarna än de traditionella medierna. Om det beror på journalisternas relativa okunskap i teknikrelaterade frågor, på bristen på grävresurser på de vanliga redaktionerna eller på olika sorters medielogik är svårt att säga. Kanske ska man se det som symtomatiskt att SVT:s i övrigt utmärkta FRA-dokumentär skymdes av de vinklade Bildt-citaten.

Tyvärr handlar det kanske inte heller om bloggar mot gammelmedier. Längtan efter en enkel homerun och det därpå följande ointresset av att kolla en bra story finns ju i båda grupperna. Carl Bildts bloggattacker mot Rapport var heller inte helt faktamässigt glasklara. När han nu triumferande trumpetar ut att Rapport erkänt sina lögner glömmer han bort att han själv först påstod att de aktuella uttalandena gällde samarbeten med Ryssland. När SVT lade upp ett längre filmklipp där detta motbevisades bytte han strategi och påstod att han talat om underrättelseverksamheten som sådan och inte om FRA. Det senare tycks förvisso vara sant, men varför sade han i såfall inledningsvis det där med Ryssland? Om nu sanningen ska komma fram, som han så riktigt krävde, kan det som utgör sanningen förändras efter hand?

På samma sätt, på motsatt sida i FRA-debatten, cirkulerade i förra veckan påstådda Fredrik Reinfeldt-citat om hur riksdagsmännen skulle undvika att svara på väljarnas frågor om FRA. Peter Wennblad på Neo spårade ryktet  och hittade en hel del luckor, bland annat hade det inte varit något möte i den moderata riksdagsgruppen den dagen när citaten sade stamma från. Därefter kom också snabbt dementier från Moderaterna. Ändå var det bara vissa bloggar som valde att redovisa de uppgifterna. Johan Ingerö, som först publicerade de felaktiga citaten  och som i sin tur citerades i både Expressen och Svenska Dagbladet, har exempelvis inte sagt ett ljud i efterhand.

Är det alltså bara samma gegga i nya former eller har de sociala mediernas utbredning alls påverkat medieklimatet? Gegga må det fortfarande vara, men likadan är den inte. Konflikten mellan Carl Bildt och SVT:s Rapport visar faktiskt på att någonting har hänt.

Det är nämligen extremt ovanligt att SVT delar med sig av råmaterialet till sina intervjuer. Det har också gällt när forskare och till och med när Granskningsnämnden velat undersöka råintervjuer. Bland de program som har diskuterats i det sammanhanget hör dokumentären Könskriget, där intervjuade hävdade att deras ord klippts för att passa dokumentärens syften. Granskningsnämnden fick inte undersöka hela intervjuerna för att se eventuell felvinkling och inte heller fick Eva Lundgren ut hela intervjun med sig själv trots att hon ville det (något som för övrigt kritiserades i SVT-programmet Mediemagasinet).

Det är svårt att säga hur mediestormen mot kvinnojourerna hade sett ut om de inblandade personerna haft egna vällästa bloggar och kunnat påpeka direkt i offentligheten vad de ansåg var felaktigheter i programmen, men att det hade påverkat bilden är självklart. Visst fanns det bloggare då 2005 som kritiserade SVT, men otroligt mycket har hänt både i bloggosfären och i dess relation till medierna sedan dess.

Ett tecken på det är att en annan bloggare helt utan kopplingar till statsmakten, The Pirate Bays Peter Sunde, alldeles nyligen också fick en offentlig ursäkt från SVT för att hans deltagande i programmet Debatt blivit något helt annat än det som förespeglats. Detta efter att han gått ut på sin blogg med ett långt och otroligt läst och länkat inlägg om saken. 

Efter den Bildt-relaterade ursäkten har vi dessutom fått följa interna Rapport-diskussioner om publiceringen. Jämför detta med dåvarande SVT-direktören Johan Lindéns uttalande i Mediemagasinet apropå möjligheten till kontroll av eventuell felvinkling i Könskriget: "din utgångspunkt är att journalister ger en vrångbild, det gör vi inte".

Eftersom SVT-journalister aldrig gör fel så behöver det inte kontrolleras. Så lät det för bara några år sedan. Nu får vi i stället inte bara ursäkter för felaktiga beslut utan också höra SVT:s journalister öppet diskutera hur frågorna egentligen löd och SVT-profiler som KG Bergström uttala sig mot de egna vinklingarna. Ingen, oavsett uppfattning om FRA, radikalfeminism eller den digitala offentligheten kan annat än att applådera den utvecklingen. Och den är i stor utsträckning bloggarnas förtjänst.

ISOBEL HADLEY-KAMPTZ

Anmäl

Vad är att Milla?

Milla är ett sätt att kommentera med känslor. Du väljer en av fyra känslolägen som representeras av fyra färger.



Rött är arg, blått är glad, grön nyfiken och gult är uttråkad. Resultatet visas direkt och rubriken på artikeln färgas med den färg som de flesta väljer.

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] Hadley-Kamptz har skrivit på Newsmill angående Rapports ursäkt till Carl Bildt: För det är som bloggare Bildt vunnit mot SVT, inte [...] Blogg: Veckan som gått - vecka 39 at Same Same But Different, 2008-09-28, 21:57

[...] de dit så det smällde. Jag håller fullständigt med Isobel Hadley-Kamptz lysande resonemang på Newsmill: Det är som bloggare Bildt vunnit mot SVT, inte som [...] Blogg:Reinfeldt får indirekt kritik av EU « Under den sv, 2008-09-24, 22:55

[...] i ämnet är Isobel som påpekar det positiva i att även SVT utsätts för granskning. Och så klart bloggaren [...] Blogg:Fokus » Skön smärta med Bildt, 2008-09-23, 13:44

Trackback URL:

Trackback URL for this post:

http://www.newsmill.se/trackback/1379

5 kommentarerSkriv kommentar
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Tack för din medverkan!
Om du är inloggad kan kommentaren omedelbart läsas av alla när du publicerar den. Om du inte är inloggad skickas den till redakören för godkännande.

Något som förbluffade mig när jag läste Peter Sundes blogg var hans naivitet inför sitt deltagande i SVT. Han trodde på allvar att SVT och Josefsson var någon slags sanningens vita riddare när det under flera års tid varit uppenbart att SVT gjort allt för att driva kampanjer i de flesta av sina redaktionella program. Bildtfallet är bara ett i raden där det varit uppenbart att SVT inte haft någon som helst avsikt att försöka hålla en objektiv linje. Inslagen i Rapport och t ex Uppdrag granskning tenderar snarare att utgå från en hypotes och sedan driver man bevisningen åt det hållet så hårt man kan. Man ser till att populera inslagen med experter, bevis och lösryckta citat så att de passar den ursprungliga tesen. Tittaren ska inte tillåtas utrymme för tolkning och låter man den motstående sidan komma till tals så klipper man detta deltagande så att det passar grundhypotesen.

Permalänk | Anmäl #1 Q, 2008-09-23, 08:26

Det här är min teori: Alliansregeringen har gjort en deal med SVT:s VD Eva Hamilton. Man låter SVT/SR vara ifred mot att SVT/SR lägger om kursen i sin politiska agitation mot regeringen. Nu står TV 4 till vänster om SVT i sin rapportering. Det återstår att se om SVT/SR kan hålla avtalet fram till valet. Ränderna går nog inte ur så lätt.

Permalänk | Anmäl #2 Proxy, 2008-09-23, 09:25

Klicka här för att kommentera