Fritt forum

B.K. Jansson om Fritt forum

Statliga interventioner och massmord

Publicerad: 2008-09-15 23:09, Uppdaterad: 2008-09-16 06:09

Det kan i teorin endast existera två stabila samhällsformer: det liberala samhället och det totalitära samhället, och alla försök att skapa en hybrid mellan dessa två samhällsformer innebär endast ett långsamt förflyttade i riktning mot till den totalitära extrempunkten på den linjära skala som löper mellan dessa två samhällssystem.

millningar
1 kommentarer
Bokmärk & dela artikelnTipsa om artikeln vie e-post
Facebook
Twitter
dela
skriv ut
Facebook
Twitter

Ett samhälle där individerna som utgör samhället är fria att göra vad de vill så länge detta inte skadar andra, och där dessa – och i princip endast dessa - möjligheter är rättsligt fastställda och reglerade är det mest fria av alla samhällen. Just detta rättsliga fastställande och reglerande är statens viktigaste och dominerade uppgift. Framförallt har stater inga ekonomiska mål, endast individer eller frivilla sammanslutningar av individer kan anses ekonomiska mål. Statens väsentligaste uppgift är istället att tillhandahålla det rättsliga ramverk inom vilken individerna lever och verkar och försöker att förverkliga vad de nu vill förverkliga.

Man kan inte från ett ritbord bestämma vad männsikor vill eller borde vilja, och alla sådana försök att på detta sätt lägga människors liv till rätta eller på andra sätt reglera samhället ovanifrån genom partiella inventioner i ett kapitalistiskt marknadsekonomiskt system i syfte att åstadkomma förbättringar är redan innan de genomförts dömda att misslyckas, hur välvilligt syftet än kan tänkas vara. Skälet till detta är - i de intellektuella giganterna FA von Hayek och Ludwig von Mises´ anda - att de spontana marknadsmekanismerna omedelbart kommer att reagera på sådana statliga interventioner och inte bara förta effekten av dessa, utan också göra tillståndet ännu värre än det var från början. Staten blir därför för att möta markandsreaktionerna tvungen att göra ytterligare interventioner i samhället, vilket i sin tur leder till ytterligare interventioner o.s.v. i allt vidare cirklar. Statliga interventioner tvingar fram nya statliga interventioner. Dessa statliga interventioner, som kräver ytterligare statliga interventioner för att lyckas, kommer med nödvändighet att pågå tills dess att samhället slutligen har blivit totalt genomreglerat eller om man så vill - socialistiskt.

Den mycket viktiga slutsatsen att statliga inverntioner bara föder nya statliga interventioner är att det bara finns två stabila samhällssystem - nämligen det rent kapitalistiska och det rent socialistiska. Någon stabil mellanform finns således inte, vilket medför att man därför kan man bara välja mellan dessa två ekonomiska system, och bara mellan dessa två, någon slags tredje väg som löser alla världens problem kan omöjligen existera. Vilket av dessa samhällssystem som är att föredra är naturligtvis föremål för en personlig bedömning, men den i sammanhanget lilla och för några kanske obetydliga detalj att alla åtminstone får behålla livet i det kapitalistiska systemet, samtidigt som risken att se sig själv och sina anhöriga svälta ihjäl på grund av att statliga interventioner i ekonomin slår undan benen för en marknadsekonomi minskar drastiskt, fäller nog ändå det slutgiltiga avgörandet för min del.

Det skrämmande i sammanhanget är dock att det i princip skulle räcka med en enda statlig intervention (oavsett syfte) för att göra hela samhället socialistiskt, och om det första statliga interventionen skedde av misstag skulle därmed det slutgiltiga förslavandet av människor genom en socialisering av hela samhället också kunnat sägas ha skett av misstag. Det betyder att en förhållandevis oskydlig och harmlös statlig intervenering mycket väl kan sluta med ytterligare uppskattningsvis 100 miljoner människors död, om de som fick sätta livet till i de många men alltid lika misslyckade försöken att konstruera samhällen vid ritbord under 1900-talet av någon anledning inte skulle kunna anses räcka för överskådlig tid framöver.

Även om samma grundläggande genomruttna ideologi kan ha så vitt skilda namn som nazism, fascism, kommunism, socialism eller socialdemokrati tar den avstamp i samma perversa och människofientliga dogm om kollektivets behov före individens rättigheter, och som i vissa fall förhärligar och berättigar industriella massmord bara för att vissa människor råkar stå i vägen för olika maktbegär. Utmärkande för denna ideologi är att gruppen alltid måste sättas före individen, då individualismen är självisk och osolidarisk. När man väl kommit fram till detta, att individuella rättigheter alltid skall skymmas bakom kollektivets bästa, är steget till Auschwitz-Birkenau, Gulag och Det stora språnget inte särskilt stort. Ett beslut som påstås understödja kollektivet men som inte nödvändigtvis är det bästa för den enskilda individen, gör att individen systematiskt offras för kollektivet. Dödandet i denna ideologis namn sägs också alltid vara för kollektivets bästa och därmed i förlängningen också för folkets bästa. När man dessutom avlövar människor på deras individuella egenskaper och istället för enskilda individer betraktar dem som representanter för sin klass eller grupp är det inte svårt att rättfärdiga våldet mot dem som sägs vara fienderna, vilket oftast är första steget i en process som slutar i storskaligt mördande av oliktänkande. Man kan beskriva en sådan utveckling med utvecklingen i ett dominospel där en knuff på första brickan får nästa bricka att falla, och därefter nästa, och så vidare till dess att alla brickor har fallit - eller i detta fall - kropparna från miljontals människor får ligga utanför gaskammarna och ruttna för att någon eller några anser att samhället styrs bäst från dess högsta punkt.

I motsats till många av mina kritiker anser jag att dessa försök att planera ekonomier och samhällen uppifrån måste bekämpas då de enbart leder till avskaffandet av allt fler friheter och slutligen även demokratin, vars maktväxlingar enligt de som förespråkar statlig interveneringar bara skulle rubba samhällsplaneringen. Om ekonomin är helt kontrollerad av staten kan ingen göra någonting utan överhetens godkännande, inte ens köpa en tryckpress för att ge ut en regimkritisk tidning. Det behövs därför inte någon form av statlig kontroll för att skapa ordning, tvärtom skapas mönster och utveckling ofta bäst i frihet, medan staten med sin tvångsmakt ofta förstör de ordningar som naturligt uppstår när människor får möjlighet att tänka själva. Man kan därför inte skapa ett samhälle där ledningen eller statsmakten försöker styra utvecklingen mot ett gemensamt kollektivt mål, med mindre än att man tvingas vada sig fram längs den rätta vägen med blod upp till armhålorna.

Jag kan inte förstå hur man kan förorda ett samhälle där inte alla människor får plats, och där utopin endast är möjlig genom en våldsam samhällsomstörtning där nio tiondelar av befolkningen likvideras för att samhället ska kunna fungera, men det är klart, även om inte jag har förstått det, är det ju fin tanke…

B.K. Jansson (5 artiklar)

Anmäl

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/1288

1 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Jag håller med dig om de flesta av dina premisser. Men jag anser att du likt de flesta liberaler låter lura in dig i en fälla när du köper påståendet att de politiska ismerna kan delas in på bara en enda skala.

Idag letar vi skribenter i följande ämnen:

EMU

Barn- och tvångsäktenskap

Hyresrättens roll i ekonomin

Välkommen

Logga in

Logga in med Facebook

Fritt forum

Statliga interventioner och massmord

Länka till Blogg

Fritt forum

Bloggar om artikeln

Dagens populäraste artiklar

Newsmill seminarier

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Om Newsmill

Newsmill-bloggen

Newsmill med i nationella provet

Vad är att Milla?

Prenumera på artiklar