Så förbereder sig min stam på makten och Vita huset

Jag är kenyan med mina rötter i folkgruppen luo, och jag kom till Sverige för åtta år sedan. Jag är gift med en svensk kvinna och vi har två barn - Sofia Akoth, fem år, och Truls Oduor, två år. Jag föddes den 4 juli 1963, vilket råkar ha stor betydelse i mitt liv. Det var året då Kenya blev självständigt, och den 4 juli är Amerikas nationaldag.

Jag besökte Kenya för några veckor sedan och när vi kom till Kisumu kunde vi se Obama-febern i full skala. Nästan hälften av alla privata bilar har Obamas bild därbak. På infartsleden till staden står ett jättelikt porträtt av honom, mellan 10 och 16 meter högt, placerat så att ingen kan missa det.

Även om ekonomin är dålig i staden och svårigheterna som vanligt många känns det som om hela bygden rider på en enorm framgångsvåg på grund av att en av oss nu ska ta över USA. Alla jag pratade med sa att "vi väntar på att en av de våra ska bli president och komma hit och reda ut vår situation". De tror på fullt allvar att Kenyas problem nu ska lösas eftersom Obama snart kommer hit som president för USA.

Stämningen var milt uttryckt annorlunda jämfört med tidigare besök jag gjort hemma. Nu finns det inte längre några begränsningar för min stam. Folk började till och med kalla min treårige son för Sveriges framtida statsminister bara för att han har en svart pappa och en vit mamma - precis som Obama.

I staden som Obama kommer ifrån, Kogelo, har utvecklingen tagit stora steg. Hela landet talar om denna lilla by. Där är ekonomin blomstrande, det byggs fina hus och nya vägar med gatubelysning. Markägarna talar till och med om att avstå från mark för att kunna bygga ett flygfält så att stadens son enklare ska kunna landa med Air Force One. Man har komponerat musik till hans ära och skolor bär hans namn.

För att förstå Obama och hans viktiga roll här måste man veta något om min stam. Luos kända historia sträcker sig tillbaka till 1400-talet. Förmodligen har vi vårt ursprung i Wau i södra Sudan. Luo är en nilotisk grupp, det vill säga ett folk som förflyttat sig söderut längs med Nilen för att sedan slå sig ner där vi lever idag; i Kenya. Luoerna och andra nilotiska stammar utgör 30 procent av Kenyas befolkning. Luoerna är den tredje största stammen i Kenya och utgör 13 procent av befolkningen, efter Luhya, 17 procent, och Kikuyos, 20 procent. Luoerna lever i Kenyas västra del, vid Victoriasjöns stränder. Det är den tredje största etniska gruppen i Kenya. Luos livnär sig i huvudsak av fiske och småskaligt jordbruk. Vårt språk kallas dholuo. Det område som domineras av luoer kallas Luoland. Detta är inte en officiell landsindelning, men namnet används flitigt på samma sätt som Kikuyuland, Masailand och så vidare.

För tillfället består den luoiska befolkningen av 23 sinsemellan besläktade stammar. Stammarna består av människor från samma distrikt eller del av Luoland. I varje stam finns ett antal klaner och underklaner. En klan består av en grupp människor som traditionellt bott i samma område, med olika inbördes kopplingar och relationer. En underklan kan vara en mindre del av klanen och bestå av människor från samma familj sedan generationer tillbaka. Man gifter sig inte inom sin egen klan. Jag själv är Ja-Gem (från området Gem), jag tillhör Kagolaklanen, och min underklan heter Jo-Kanyawade (efter min farfars farfar vid namn Nyawade). Sedan följer min farfars far, min farfar och slutligen min far. Obamas underklan är Ja-Alego (från Alegoområdet) och han härstammar från Ko-Ogelo. Efter honom kom farfars far, farfar och slutligen hans far Obama.

Luoernas kultur och livsstil är unik, stora delar av vardagslivet är kopplade till vår tro som bygger på respekten för våra förfäder. Luoerna tror på Nyasaye, som är Gud, och på Ruoth, som är kung. 90 procent av luoerna är kristna. 1915, under den koloniala regimen, skickade luoerna Odera Kang’o - ett visst områdes Ruoth - till Uganda. Där blev han så imponerad av den brittiska kolonin att han, när han kom tillbaka till Kenya, såg till att befolkningen anpassade sig till västerländska seder och bruk vad gällde till exempel barnuppfostran, klädsel och hygien. Luoerna lärde sig snabbt engelska och skaffade sig engelska vanor. Detta kom att spela en mycket viktig roll under förhandlingarna för Kenyas fredliga självständighet.

I den luoesiska kulturen är äktenskapet en mycket viktig institution och anses symbolisera hur den nya generationenen följer i förfädernas spår. En bröllopsceremoni har två steg. I det första, som kallas Ayie, skänker brudgummen en hemgift i form av pengar till brudens föräldrar för att dessa ska acceptera honom. I det andra skänker han gåvor i form av djur, till exempel kor, till svärfadern. Dessa bröllopsceremonier anses aldrig upphöra. I svåra tider kan svärföräldrarna kunna vända sig till svärsonen för extra hjälp. Äktenskapet anses vara en angelägenhet för hela samhället.

Luoerna värderar utbildning högt och anses vara en intellektuell folkgrupp. Den första afrikanska kenyanska advokaten var luoer – faktiskt från min egen hemort. Han hette C.M.G. Argwings Khodek, och han försvarade de anklagade från Mau-Mau-rörelsen i rätten. Mau-Mau var en rörelse som slogs för frihet och hjälpte Kenya i kampen för självständighet. Rörelsen hade sin bas i djungeln. På grund av detta hade de flesta av medlemmarna dreadlocks, vilket blev deras kännetecken.

Luoer utför inte omskärelse. I stället brukade de dra ut sex tänder, en sedvänja som inte längre praktiseras.

Luoer namnger sina barn efter de omständigheter som omger födseln: om det till exempel var en regnig eller solig dag. Om det regnar får en flicka heta Akoth och en pojke Okoth. Min son Odour föddes på natten, därav hans namn. Jag har en vän som föddes på en lerig dag, Ochuodho, och en som föddes vid vägkanten, Oyoo. Barn namnges också efter sina förfäder, med övertygelsen att själen reser vidare efter döden.

Man har berättat för mig att jag grät flera dagar i sträck efter min födsel. En dag kom min farfars far in till vår lägerplats. När han hörde mig gråta tog han mig i sina armar. Han pratade med mig och jag blev tyst och nöjd. Efter ett tag sade han att stora män inte gråter utan anledning. Från den dagen slutade jag gråta och fick mitt namn, Odawa, vilket betyder ödmjuk och mild. Min farfars far var en byäldste, en person som bemöts med respekt och som man vänder sig till för att råd.

Luoer har oftast mer än ett namn. Förutom ett luonamn får varje barn även ett kristet eller muslimskt namn. Mitt och Obamas tilltalsnamn, Barack, är ett kristet namn. Det swahiliska ordet baraka betyder dock välsignelse eller välsignad.

Obama fick också sitt namn från sin farfars far. Enligt en luomyt är Obama en väldigt stark, böjd vandringskäpp. Vi luoer är väldigt stolta och tror på vår egen egalitära ideologi. Om en ung man vill bygga ett väldigt bra eller dyrt hus bör han till exempel först bygga ett hus åt sina föräldrar, om de inte har råd.

Vissa luoler ser en luo på den amerikanska presidentposten som en chans för den egna familjen att få inflytande och kontakter. Många hävdar därför att Obama är deras kusin på ett eller annat sätt. I Kenya är begreppet kusin mycket vidare än i de flesta västländer. Någon i din åldersgrupp eller som tillhör din generation eller som har minsta lilla anknytning till din omedelbara familj, klan eller till och med hemort, kan kallas kusin. Samtidigt kan det också faktiskt vara sant, efter många års giftermål mellan klanerna. I samma anda kan någon som är äldre än du kallas och på vissa sätt anses vara din far eller mor.

Obama har visat sin vilja att följa och respektera luoernas vanor och sedvänjor. Det faktum att Obama gjorde resor tillbaka till sitt fädernesland visar på den respekten. När Obama var i Kenya såg han till att bygga en traditionell hydda, en så kallad simba, som alla söner enligt traditionen måste bygga på sin fars lägerplats. Inte förrän han hade gjort detta öppnades möjligheten för hans yngre styvsyskon att bygga sina simbas. Enligt traditionen måste de äldre syskonen bygga sina innan de yngre kan göra det. I Luoland visar lägerplatsens uppbyggnad, exempelvis hur husen är placerade, hur många söner som bor där och hur många fruar fadern har.

De förväntningar vi luoer har på Obama som USA:s president  är så stora att de är svåra att uttrycka i ord. I byarna finns det till exempel människor som inte ens har pass, men som är övertygade om att de kommer att kunna ta ett plan till USA, utan visum, om Obama vinner valet. För dem är detta rimligt eftersom Obama betraktas som en släkting.

Under de första åren av självständighet hade luoer och kikuyer mer politisk makt än andra stammar. Luoerna  var vid den tiden generellt sett mer utbildade än andra stammar, och kikuyerna hade spelat en avgörande roll i kampen för frihet från den tidigare koloniala regeringen. Oginga Odinga, luoer, erbjöds först posten som president. Han erbjöd sig dock att kliva åt sidan till förmån för Jomo Kenyatta, som satt i fängelse på grund av sin kamp för kenyansk självständighet och frihet. Den första kenyanska presidenten kom således direkt från den koloniala regeringens häkte i Kapenguria-fängelset och svor presidenteden 1963.

1966, efter att vicepresidenten Oginga Odinga avgått, betraktades luoer som oppositionella. Luoer marginaliserades under Kenyatta tills Daniel Arap Moi blev president 1978. Kenya hade ett enpartisystem från självständigheten fram till valet 2002. Odingas son, Raila Odinga, var en av de aktiva kenyaner som såg till att Kenya blev en flerpartistat. Just nu regeras Kenya av en koalitionsregering efter oenigheter om valresultatet. President är Mwai Kibaki och premiärminister är Raila Odinga.

Traditionell luomat är i princip majsmjöl som kokas i vatten under omrörning tills det är hårt nog, ungefär som kakdeg. Luoer kallar det kuon. Det kan ätas med alltifrån kycklinggryta till grönsaker. I en lantlig by är frukosten ofta gröt gjord på samma majsmjöl.

Luoer associeras med en musikstil som kallas benga. Dansstilen är elegant och behagfull, samtidigt som den rymmer både humor och lek. Musiken har en framträdande roll under exempelvis begravningar, fester och sport.

När det är begravning äger en ceremoni som kallas Tereburo rum. Ceremonins funktion är att samla och skapa samhörighet människor emellan och den pågår i minst en vecka. Trumbaserad musik spelas och acckompanjeras av sång. Övertygelsen är att deltagande i denna ceremoni förs närmare de nära och kära som gått bort. Vi tror att det för oss närmare själen som lämnar oss.

Under en ölfest, en så kallad Dudu, dansar man och dricker för att få god skörd. Ölen, exempelvis Busaa och chagaa, är bryggt lokalt på majsmjöl som kokats och jästs i flera veckor.

Brottning, som utförs till musik, kallas ramogi och har sina rötter i louernas gamla tiders försvarstekniker.

Luos använder sig också av musik för att jaga bort onda andar med många skepnader, nyawawa. Närhelst de gamla visa männen enades om att de tyckte att det hade skett många onda saker, till exempel dödsfall, satte de igång larmet. Vanligtvis börjar det med trummor och att människor på samma gång säger “nyawawa”. Detta fortplantas från by till by och från plats till plats, och man tror att de som inte stämmer in har den onda anden omkring sig.

Många kenyaner och luoer har lämnat sina länder i jakt på ett annat sorts liv. Om en person hemifrån blir internationellt framgångsrik kan detta förbättra självkänslan hos människor - både hemma i Kenya och hos oss i diaspora. Kan Barack Obama, en svart, andra generationens invandrare, bli president i USA vågar andra också satsa på sina drömmar.

Låt mig avsluta med att önska Obama den allra bästa lycka när han nu tar hem presidentposten till vårt distrikt: SIAYA, det är därifrån vi kommer!

Översättning från engelska: Karin Eder-Ekman

Odawa Barack Owino

Anmäl

Pingbacks som länkar till denna artikeln

[...] DN123456SvD1234 [...] Blogg:Stockholmsvänstern » Äganderättens problematiseran, 2009-01-20, 13:27

[...] Newsmill [...] Blogg:Därför är vår stam mest lämpad att styra USA. « må, 2008-11-13, 19:58

Trackback URL: http://www.newsmill.se/trackback/924

17 kommentarer Logga in för att kommentera
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.

Det har ar ju en helt meningslos artikel; den paminner om ett Wikipedia-inlagg om Luo och har knappast nagot att gora med Obama och det Amerikanska valet.

Om vitsen med inlagget var att pasta att Obama paverkats Luos etnisitet och/eller kultur, och att detta skulle ha nagot slags inflytande over honom som person, sa verkar det hogst osannolikt. Sarskilt med tanke pa att de knappt traffades. Om man inte tror att etnisitet ar uteslutande genetiskt betingat, forstas. Men det verkar ju lite val arkaiskt.

Om vitsen a andra sidan var att beskiva Luotraditioner, sa hade inlagget passat battre i nagon slags encyklopedi.

Permalänk | Anmäl #1 esko, 2008-09-02, 12:14

Artikeln var förbannat intressant. Det var ju information som inte går att få någon annastans; en riktig pärla med andra ord; och där sitter esko och nöffar om TITELN!? Hur djävla korkad får en finne bara bli????

Permalänk | Anmäl #2 Peter Ingestad, 2008-11-05, 00:41

Är inte detta omvänd rasism? I så fall står vi ut med det denna dag!

Permalänk | Anmäl #3 Jan Brunnegård, 2008-11-05, 11:16

Obama vann inte för att han är svart utanför att han är så ljusbrun att de flesta kan identifiera sig med honom. Han har också växt upp i blandfärgade miljöer - inte svarta miljöer. Detta visste varje vit amerikan....vilket underlättade röstandet.

Permalänk | Anmäl #4 Jan Brunnegård, 2008-11-06, 11:51

Nej Jan,
USA fick en färgad president därför att tiden var mogen. Det finns redan relativt gott om högt placerade afroamerkaner i de offentliga administrationerna. Valet är förvisso en milstolpe, men - vid tidpunkten - ingen sensation. På motsvarande sätt hade valet av en kvinna varit ett kvitto på utvecklingen snarare än någonting revolutionerande.

Peter,
finnar får bli lika djävla korkade som till exempel svenskar. För övrigt delar jag din glädje över Owinos artikel - en redogörelse i första hand för en av Obamas viktiga rötter. Det är sånt här man är ute efter när man trycker på www-knappen.

Permalänk | Anmäl #5 Claes Samson, 2008-11-06, 14:09

Jaha, så en ledare bör utses efter stamtillhörighet? Finns det inte andra, bättre och mer intelligenta sätt att känna förtroende för sin president, än att han har samma färg som man själv? Själv skulle jag inte ha nåt emot att t.ex. se en rödhårig statsminister i Sverige, eller en dvärg, trots att jag inte är varken rödhårig eller dvärg själv.

Permalänk | Anmäl #6 Glenn Lacrosse, 2008-11-10, 12:27

Måste nog hålla med esko. Det känns knappast som en debattartikel, snarare som en wikipedia-artikel som skulle fått varning för bristande objektivitet. Men, men, kul att läsa något positivt om Afrika för en gångs skull... ;)

Permalänk | Anmäl #8 Den Teknokratiske Patrioten, 2009-01-20, 00:05

Den öppna rasismen i denna artikeln är väldigt intressant "vi, de våra, oss, vårt, vår stam etc... " Om USA:s folk hade sådana där tankar hade Obama aldrig blivit ens senator. Det är slående vilken dubbelstandard som råder när dessa grupper beskrivs.

Permalänk | Anmäl #9 VEB, 2009-01-20, 01:32

Mycket intressant artikel. Förmodligen viktigare än vad många anar eftersom Obama har visat så här långt att han tar sitt ursprung på stort allvar. Lokala seder och föreställningsvärlden i Siaya kommer till viss del att avgöra världens framtid de närmsta åren.

Permalänk | Anmäl #10 Mats J, 2009-01-20, 02:19

Stort grattis till stammen! :o)

Permalänk | Anmäl #11 Peter Ingestad, 2009-01-20, 03:38

Min stam! Släng dig i väggen. Vi behöver inte mer stamtänkande. Leve Voltaire.

Permalänk | Anmäl #12 Gunnar B, 2009-01-20, 04:53

Jaha, och vad sa det här inlägget. Finns det något debattunderlag överhuvudtaget? Verkade mer som ett gymnasiearbete över en stam i Kenya.

Permalänk | Anmäl #13 Lars G, 2009-01-20, 10:01

Min uppfattning om författarens syn på etnisitet blir ganska klar bara efter att läsa artikels titel.
Ordet "stam" är så nedvärderande att det är näst intill löjeväckande. Det hade aldrig talats om europeiska stammar om man inte pratade om neandertalare.

Faktum är att Luo folket år 1994 var 3,185,000 människor. Gordon, Jr. Raymond (2005)
Detta är en större befolkning ån många europeiska länder och ändå tvivlar jag starkt på att vi någonsin hade pratat om den islänska, slovenska eller maltesiska stammen.

Att Obama blev vald visar just denna artikels onödighet.

Permalänk | Anmäl #14 Simon Andersson, 2009-01-20, 13:07

Mycket bra och lärorik artikel. Har man inte förstått, att stora delar av världen utanför lilla Sverige består av stam och klansamhällen, har man inte förstått mycket. Utan den insikten måste många politiska förhållanden i Afrika och Asien te sig obegripliga. Läs Robert Fisks bok "Det stora kriget om mänskligheten".

Permalänk | Anmäl #16 Christian Schickhardt, 2009-01-20, 14:47

ortrait watches,our A1337053-C6-554D replica watches Chanel illustration watches are 6000 replica made plant ideal craftsmanship high quality replica Watch further basis parcel structure 1368.71.00 replica sale to deliver the torpedo Classique 5335PT.42.9W6 of an personal one.please Replica Watches feeling unchain to buy.Designer-Cheap.com Replica Watches Sale commits to supplying form 25980.0.52.8158 replica watches mark the supreme Replica Watches quality, but at the 301.CC.3190.RC replica lowest prices, providing

Permalänk | Anmäl #17 azanbbs, 2010-07-16, 09:28